Det var ett tag sedan jag var ute vid båten senast, dags att köra upp en sväng och kolla till henne. Båten stod stadigt och såg ut att må bra men täckställningen stod lite på trekvart och såg ganska medtagen ut.

Jag gick runt båten och kände på stöttorna, men de var redan åtdragna, och ordnade med täckställningen så att den stod bättre till. Presenningen har gått sönder lite i ena änden. Jag gör inget åt det nu, men till nästa höst behöver jag en ny.

När man täcker över båten en fin dag i september kan man inte riktigt föreställa sig vilka krafter som sliter, drar och nöter oupphörligt på täckställning och presenning under vintern. Det är lite fascinerande, faktiskt. Det mesta av täckställningen ser bra ut, men de tre rören som bildar ”taknocken” börjar se mer än lovligt krokiga ut. I första hand får jag försöka böja tillbaka dem, annars hoppas jag att man kan köpa nya (som delar, jag vill inte behöva köpa en helt ny täckställning).