Kolla båten

Jag var nästan i närheten, hade sällskap och fick låna en bil, så vi packade matsäck och körde ned till båten för att kolla att allt var bra med henne och att hon stod stadigt där vi ställde henne vid upptagningen. Täckställningen hade rört sig lite men presenningen låg som den skulle, stöttorna stod stadigt och behövde inte skruvas åt särskilt mycket. Allt var väl. När man bor 6h från båten är det mycket värdefullt att få tillfälle att kolla till den några gånger under vintervilan. Vädret var fint, vägarna torra och trevligt med sällskap. En fin dag.

Ladd

Förra hösten när jag laddade batteriet tog det en vecka innan det lyste grönt på laddaren. Troligtvis för att jag hade seglat med trasig solpanel hela den sommaren som inte laddade, så batteriet var mer eller mindre tomt. Den här gången gick det över natten, nästan två månader efter upptagningen. Det märks att solpanelen har fungerat den här sommaren.

Ord och inga visor

Drygt en halv miljon – 500 000 – visningar på 11 dagar. Jimmie Åkessons tal till nationen. Det borde ha ett visst nyhetsvärde, men det är såklart tyst om det i de etablerade medierna. Det är hursomhelst ett mycket bra, tydligt och inspirerande tal. Det bästa tal till nationen jag har sett – du ser det här.

Tystnaden

Det mest skrämmande med måndagskvällens terrordåd då två svenska män sköts ihjäl av en islamist, är nog tystnaden efteråt. När jag kollar svt.se, dn.se och svd.se på onsdagsmorgonen, 36 timmar senare, är nyheten nästan borta från löpsedlarna. Den borde vara nålad högst upp i dagar efteråt. I stället lyfter man fram en bombning av ett sjukhus i Gaza då hundratals människor dog och skriver om hur världens sympati med offren (Palestinierna) växer. Som för att snabbt flytta fokus från den islamistiska terror som slog till för bara drygt ett dygn sedan, i Bryssel, den här gången riktad mot Sverige och två svenskar som skulle gå och titta på fotboll. Men vi pratar inte om det på jobbet heller. Ingen nämner det ens. Folk pratar om allt annat, beställer fika och skrattar som vanligt. Som om vi alla tyst har kommit överens om att det vi inte pratar om, finns inte. Men det är – numera – ett faktum, att är du svensk är du en giltig måltavla för islamistisk terror, oavsett hur mycket vi håller tyst om det. Din snällhet och godhet skyddar dig inte, inte mot en fanatisk muslim redo att döda i Allahs namn. Och det är inte särskilt långsökt att anta att nästa islamistiska terrordåd riktat mot svenskar kommer att ske här hemma i Sverige. Det är inget vi kan blunda oss förbi eller tiga ihjäl. Det är dags att vakna, resa oss upp, sluta lyssna på privilegierade politikers struntprat, lita på våra egna sinnen och erfarenheter och se verkligheten som den faktiskt är samt börja säga vår mening ”fritt och oförkränkt”.

Efter stormen

Jag vaknade vid 3-tiden i går morse. Träden stod utanför fönstret och dansade frenetiskt i den hårda vinden. Jag försökte somna om men 4:19 gav jag upp och började dagen. Vid 6-tiden kom jag iväg och körde de dryga 42 milen upp till båten för att kolla hur den hade klarat de senaste dagarnas hårda blåst.

Jag kom fram vid lunch, några av mina båtgrannar var där också. De sade att det hade varit närmast storm under den gångna natten, men nu under dagen hade det mojnat. Vädret var soligt, vinden avtagande och temperaturen runt 10 grader.

Båten stod kvar där vi ställde den vid upptagningen för några veckor sedan. Täckställningen hade rört lite på sig, presenningen hade glidit över någon dm på andra sidan och en av flaskorna som tynger ned pressen utmed sidorna hade ställt sig i sittbrunnen, annars såg allting bra ut. Lättnad!

Jag åt medhavd lunch och fick lite varmt kaffe av en båtgranne som bytte ett fall i masten och plockade hem utombordaren. Jag gjorde en sista koll runt båten, skruvade åt stöttorna, sedan körde jag hem igen. 85 mil, drygt 14 timmar och ca. 700 kr för bensin. En lång dag genom vårt vackra, höst-skrudade land. Det var det värt, för att konstatera att båten står bra där den står och täckställningen tycks klara av rejält mycket blåst. Det värsta som kan hända är att pressen blåser av, men hellre det än att den blir som ett segel och välter hela båten som den gjorde förrförra vintern.

You’ll have Sweden fifty years ago

Hela videon är intressant, viktig och tankeväckande om vad som utgör en nation och vad som händer vid gränsen mellan USA och Mexiko nu. Men det är framför allt hans samtal med Dominik Tarczyński 13 minuter in i videon som får mig att inse att vi har totalt ryggradslösa politiker här i Sverige som för länge sedan har slutat att bry sig om sitt eget folk. Jag börjar förstå varför vissa kallar dem folkförrädare.

Tvätt

Mer skötsel och underhåll, i dag tvättade jag segelpåsen till genuan och förtöjnings- och ankarlinor. Påsen körde jag tillsammans med det andra i 40 grader, repen för sig i fintvätt och 30 grader. Grumme tvättsåpa och inget skölj- eller mjukmedel. Fint blev det, särskilt segelpåsen blev mycket renare och snyggare.

Segelvård

Dagens småjox: utan att först göra en sökning på ’förvara segel’, antar jag att i likhet med en sovsäck, ska man inte förvara segel hoprullade en längre tid, utan helst upphängda. Krokar i putsen fungerade inget vidare och teglet var hårt som sten att skruva i, men det gick att dra buntband på några ställen runt en list utmed taket som jag kunde kroka upp seglet i.

Upptagning 2023

Jag anlände hemmahamnen strax efter 22 i går kväll. Det var varmt, stilla och nästan beckmörkt. Sista natten i båten i vatten för den här säsongen. Fem i morse ringde mobilen. Frukost, kaffe och förbereda: ta bort storsegel, montera bort bommen, lossa vant och stag, gå bort till bryggan där vi mastar av och lyfter upp båtarna.

Det gick smidigt och snabbt i år också, inga incidenter. Jag passade på att ta bort den där tvärslån i sittbrunnen, det har jag velat göra sedan första säsongen, för att gelcoat:a några små skador som man inte kommer åt på annat sätt, och för att det har läckt in vatten via skruvarna och jag tror det är bra om plasten kring skruvhålen får torka upp under vintern.

Jag hade en tanke om att skruva bort den där gamla distansen i trä till motorfästet på akterspegeln och ersätta den med en annan konstruktion i aluminium. Men jag orkar inte. Jag är helt slut i kroppen efter en hel dags lyftande, bärande och upp och ned i båten. Jag behöver de sista krafterna för att lyfta över batteriet till bilen. Jajustdetja, jag måste montera ihop täckställningen också. Presenningen drar jag på i morgon efter frukost. Sedan är det bara tyngder utmed sidorna, sedan är det klart – igen.

Det är fint väder och vattnet känns fortfarande badbart. Jag skulle inte tacka nej till två veckors semester nu och segling en vecka in i oktober. Men det känns ändå passande att ha upptagning omkring höstdagjämningen. Nu står hon på land igen. Om sådär en sju månader är det dags för sjösättning igen.

Dimma

Dimma i morse. Sikt, några hundra meter. Men svag vind. Och förvånansvärt enkelt att navigera. Fördelen med att segla i dimma är att man tydligt ser vilken kobbe eller ö som kommer först: den som syns. I vanliga fall smälter de ihop till en enda horisontlinje av land, där det är svårt att se vilken ö som ligger framför en annan. Efter några timmar lättade dimman och solen sken från en nästan klarblå himmel. En varm och skön avslutning på en fin helg.