Vårrusta 2026 – dag 3

1. Hur mycket rubbing stryker jag på? 2. Före-bild. 3. Efter rubbing. 4. Efter vaxning.

Vädergudarna hörde mig i går, jag fick precis hälften så varmt i dag, 12-13 grader, och mulet men uppehåll. Inget vidare badväder men bra arbetsväder. I dag blev det ytbehandling av fribord, akterspegel och utanpåliggande roder: rubbing och vaxning. Utan polermaskin. Som jag förstår instruktionerna för rubbingen, ska man polera den ungefär som man gör med vax. Men jag applicerar rikligt, låter stå i en halvtimma och torkar sedan av med papper eller trasa (ev. efterpolera med mikrotrasa). Effekten blir som natt och dag om färgen har oxiderat mycket, vilket den har gjort på min båt. Efter en stund återgår dock färgen till sin normala oxidering, och känslan då är att rubbingen inte gör någon skillnad. Men när vaxet kommer på och har fått sitta i en stund, blir färgen mörkare och oxideringen mindre. Då märks skillnad till det bättre. Vaxet applicerar jag nog inte heller enligt instruktionerna, eftersom jag jobbar in det för hand: gnugga in det sektionsvis, ett bord i taget, från ena hållet till det andra, 30-50 cm åt gången, med den mjuka sidan av en scotch-brite tills vaxet börjar torka, torka av/upp med en trasa (förra året använde jag mikrotrasa, det här året en vanlig tygtrasa). Wax on, wax off. Jag testade lite vax på en del av rufftaket också och insåg att, jaha, det kanske är så man ska göra: vaxa hela båten, inte bara friborden. Jag sparar en flaska vax till en sysslolös dag i sommar. Den här arbetsdagen avslutades med att kontrollera och rengöra masten och skruva dit spridarna. Båten klar, masten klar, skruvar för stag och vant sitter på plats – vi är redo för sjösättning om fem dagar.

Vårrusta 2026 – dag 2

Jag vill inte klaga men gassande sol och 25 grader varmt är lite väl häftigt när man ska slipa och måla botten på en klinkbyggdformad segelbåt. Hälften hade räckt. Men, botten är slipad och målad. För andra året i rad tejpade jag vattenlinjen i stället för att rolla på frihand. Linjen är… rät men inte rak? Eller tvärtom, kanske. Den följer kanske inte vattenlinjen på mm, den har lite sin egen linje, men den är rak. Och det är snyggare än det spretiga frihandsmåleriet. Eller som min båtgranne sade: ”Du blir snobbigare för varje år som går.” Jag avslutade dagen med ett nästan-dopp: jag släppte aldrig taget om badstegen och fick aldrig riktigt ordning på andningen, men jag doppade mig upp till halsen i det friska vattnet. Skönt. I morgon är det friborden och titta till masten som gäller, sedan är vi redo för sjösättning och ytterligare en säsong.

6 dagar till sjösättning.

Vårrusta 2026 – dag 1

Premiär i dag för att slipa bort rost på kölen. Jag har aldrig slipat bort rost från någonting, har nog aldrig behövt. Jag har med mig en skruvdragare och några stålborstar för ändamålet. Jag trodde färgen skulle flyga av och att det skulle vara lätt att slipa sig ned till rent järn och lägga på lite ny primer, men det krävdes mycket jobb och det var svårt att se om jag hade slipat bort allting eller om det bara var blankt i alla fall. Efter en stund bytte jag riktning på borsten, så den snurrade motsols, vilket verkade fungera lite bättre. Efter någon timma borstade jag rent och duttade på primer där jag hade slipat. I morgon slipar jag botten med sandpapper och målar den som vanligt. I höst lär det visa sig om det jag gjorde i dag gör någon skillnad. Jag tog inte bort all rost men det kändes bra att komma igång med det. Första gången är första gången. Utöver rostbehandling har jag tvättat friborden och slipat och oljat trädetaljerna (utom ruffluckorna, dem tar jag någon gång i sommar).

7 dagar till sjösättning.

Inför

Hyrbil i ett dygn från kl. 14 till kl. 14: hämta bilen på stationen, hem och lasta den med segel, dynor, utombordare, vattendunkar, fendrar, batteri och allt annat som ska i båten, kör i 6h upp till båten, tag ned täckställning som tycks ha klarat stormen Dave, packa in alla grejerna i båten, sov några timmar, upp tidigt och ta en snabb frukost, bråka med bilen och mobilen som inte vill lira med varandra och spela min favoritmusik, kör 6h i tystnad och lämna tillbaka bilen med en kvart tillgodo. Så, nu är allt riggat inför årets vårrustning och sjösättning. I år ska jag försöka hinna med att slipa bort lite rost på kölen, primer och stålborste till skruvdragaren inköpta för ändamålet, annars samma procedur som föregående år.

11 dagar till sjösättning.

April, din dumma sill

Jag borde vänta tills Dave har dragit förbi med att kolla till båten, men jag bor långtifrån och får ta de tillfällen som ges under vintern och hoppas att presenningen ligger kvar även efter hans framfart. Eftersom den ligger löst ovanpå täckställningen är väl det värsta som kan hända att den blåser av, inte välter hela båten som för några år sedan, och jag ska ändå ta av den om några veckor. Annars såg allt bra ut. Stöttorna har satt sig djupt i marken, masten ligger på sina bockar och väntar på segel och båten har vaknat och börjar bli obekväm med att stå på land. Det stod några bilar på parkeringen men det var tyst i hamnen och jag träffade inte på någon.

Början av april, en dryg månad till sjösättning.

Förberedelser

Flunsan smög sig på i veckan. Natten mot fredag var det dags för fulla ställ med feber, frossa, ledvärk, hosta så jag tappade andan och tinnitus så att grannarna klagade. Män upplever smärta starkare än kvinnor, har jag hört. Det finns tydligen forskning på det. Jag kan tro det. Jag vill tro det. En man med influensa bereder sig för att dö. Varje gång.

Men efter ett par dagar känns det bättre och en man med båt bereder sina vantskruvar inför sjösättning. Det kanske inte behövs, de är ganska rena som de är och det skulle säkert gå bra att bara skruva dit dem igen inför sjösättningen, men jag gillar att sitta en stund i köket och gå igenom skruvarna och kolla att de är hela och ordentliga: skruva isär dem, rengöra, sätta några droppar 5-56 på rätt ställe, skruva ihop dem igen och markera vilken ände jag vill ha ned mot skrovet. Om jag skruvar medsols blir skruven kortare och spänner vantet, och tvärtom. Jag tycker det känns logiskt på något sätt.

Jag rengjorde de vita fendrarna också. De blir snabbt skitiga igen sedan, men det är fint att börja säsongen med att de är så rena och vita de kan bli. Och de blir lite renare för varje år jag rengör dem – who would’ve thought?

40 dagar till sjösättning.

Förberedelser

Rengöring av vattendunkarna igen. Jag häller i någon dl klorin och några dl vatten i varje dunk, sedan låter jag dem stå ca. 15-20 minuter på varje sida: botten, toppen och vardera sida runt om. Så att hela insidan blir behandlad av klorinblandningen.

Jag brukar börja med att ställa dunkarna på toppen, sedan som vanligt på botten, sedan på en sida i taget medsols. Till sist sköljer jag väl. Sedan ska dunkarna vara rena och fina för ytterligare en säsong.

De små håller tätt men Donje läcker några droppar klorinblandat vatten vid locket när den står på toppen och det luktar simhall i hela köket, det är bara ljudet av plaskande Addidas-tofflor, klappande hälsningar och främmande språk som saknas.

51 dagar till sjösättning. Min inre båt rister och rycker i förtöjningarna och vill ut på fjärden.

Förberedelser

Mars är en vintermånad brukar man säga, eller jag brukar i alla fall säga så, men jag tycker ändå det känns som att våren är här. Det blir märkbart ljusare, framför allt på morgnarna, och jag ser vintergäck och snödroppar på väg till jobbet. Hamnavgiften för årets sommar- och vinterplats ligger i IN-lådan och om åtta veckor ligger båtarna i sjön igen. Häromdagen såg jag vinden krusa vattenytan i en damm i en park och jag kände en sådan längtan efter att komma ut på sjön och segla. Det är dags att komma igång med förberedelserna igen: tvätta rep, motionera vantskruvar, rengöra vattendunkar, kolla utrustning, fylla på med gas och lampolja – och kolla utombordaren.

Jag brukar byta växelhusolja varje år men den har alltid sett oanvänd ut, så det här året hoppar jag över det. Men jag skulle vilja åtgärda att utombordaren fortfarande läcker lite bensin någonstans ifrån. Det är inte mycket, över en hel säsong handlar det kanske om några matskedar, men det kladdar och känns inte helt hundra. Förra våren tätade jag en skarv på röret som går från bensintanken till där bensinkranen sitter. Men det läckte fortfarande. I kväll var planen att jag skulle täta på ett annat ställe men det var helt torrt, så det kunde inte vara där läckan var.

På insidan av bensinkranen är det som en blandare och på undersidan av den sitter det en vit plastgrej som ser ut som ett lock. Jag lade märke till den förra våren och reagerade på att jag kunde se de två, tre sista gängorna på den, vilket fick mig att tänka: ”Det kan ju inte vara ett lock, då skulle det vara skruvat hela vägen, annars läcker det ju bensin där, så det måste vara ett reglage.” Så, jag lät det vara. Men ikväll kunde jag inte hålla mig, utan skruvade loss den vita plastgrejen och den såg ut som… ett lock. Jag torkade av det och efter lite om och men fick jag tillbaka locket på plats och skruvade fast det. Hela vägen. Kan det vara så enkelt? Det visar sig i sommar.

Den tidigare motorn, Selva SeaBass 6 hk, fick jag till slut ordning på och sålde till min båtgranne. Den är tydligen lite trögstartad ibland men annars går den jättefint. Jag hade glömt hur jämn och tyst i gången en 4-taktare är jämfört med en gammal 2-taktare.

54 dagar till sjösättning.

10 veckor till sjösättning

Jag var och kollade till båten i helgen. Den stod kvar där jag lämnade den senast och verkar ha klarat av vintern bra hittills. Och täckställningen stod kvar, den också. En del vatten och is låg i presenningen som en skål ned i sittbrunnen och jag var tvungen att krångla mig ombord och sätta ryggen mot underifrån och trycka allt jag orkade för att baxa vattnet över relingen, annars såg allt bra ut. Skönt.

På vägen ut till båten körde jag förbi Hjertmans i Norrköping och köpte en ny ankarlina till blyplätten, och en burk primer till kölen. Det här året ska jag försöka hinna med att slipa bort lite rost på kölen och grunda med primer, inte bara sandpappra och stryka över med ny bottenfärg.

Visst, en utanpåliggande järnköl rostar, det är oundvikligt och kanske inte så mycket att bry sig om egentligen, men jag vill ändå börja göra något åt det. Jag kommer inte att hinna slipa bort all rost, men tar jag bort några fläckar och kommer igång med att det är något jag gör under vårrustningen, är jag nöjd.

Jag har frågat många hur man går till väga för att få bort rost på en järnköl men får få svar. Har alla inplastade kölar eller målar man generellt bara över rosten? Försäljaren på Hjertmans tyckte i alla fall att jag skulle pröva med en stålborste till skruvdragaren, slipa bort rosten och grunda med primer. Det låter som en bra idé. Jag lärde mig lite om det där med offeranoder också. Det var spännande! Jag kan alltså ta en bit zink och låta den hänga efter kölen i en bit kabel, så länge den har elektrisk kontakt med kölen, angriper rosten zink:en istf järnet, för att zink står lägre i rang än järn i den elektrokemiska spänningsseriens hierarki. Rost är en jävla mobbare mao. Intressant är det hursomhelst och värt att pröva.

På vägen hem från båten slog det mig att det bara är tio (10) veckor kvar till sjösättning, sedan ligger båtarna i sjön igen. Och vi seglar igen.

66 dagar till sjösättning

Mellandag

Bryggorna ser små ut utan båtar. Ett par minusgrader och marken är hård, men ingen snö eller is. Vattnet är klart och ser inbjudande ut, tills man tänker på hur kallt det är. Jag är ingen vinterbadare. Båten står kvar där den stod senast jag var och tittade till den. Täckställningen har makat lite på sig men presenningen ligger som den ska. De andra båtarna omkring ser också bra ut, ingen uppenbar anledning att höra av mig till någon båtgranne. Hamnen andas stillhet och vintervila. Drygt fyra månader till sjösättning.