Jag körde upp till båten i går för att kolla att hon stod kvar, dra åt stöttorna och slita lite i presenningen. Det var grått, kallt och lite blåsigt. Samtidigt stilla. Jag såg en bil vid en av de andra båtarna men ingen människa syntes till. Nere vid bryggorna, längs med kanten mellan isen och det öppna vattnet, spelade vågorna en sällsam xylofon-liknande melodi med isbitarna.
Allt såg bra ut med båten och jag passade på att montera tillbaka skruven i masttoppen där förstaget är fäst. Min nya, tvådelade rörbricka i koppar fungerade inte. Den var någon mm för bred och det var svårt att få bitarna på plats utan att riskera att tappa ned dem inuti masten. Jag satte ditt muttern i stället som jag har filat rund och filat bort gängorna på. Den är inte lika bred men tjock och rejäl och lär klara ev. påfrestningar där uppe. Den minskar spelet för fästet ned till några mm. Det är gott nog.
När jag vände på masten lade jag märke till att det är ju likadant på andra sidan där akterstaget sitter. Men där finns ingen rörbricka alls och fästet har ett spel på ett par cm. Det känns inte bra. Jag vill sätta ett par filade muttrar på vardera sida om fästet där också, så det sitter mer centrerat.