Upptagning 2021

Det gick inte fortare att plocka ihop alla grejer och tömma båten i år jämfört med förra året, men det kändes mer… rutinerat. Jag hade koll på läget och visste på ett ungefär hur dagen skulle komma att gestalta sig, till skillnad mot förra året då jag inte hade en aning.

Hyrbilen är mindre i år, och jag har två (2) utombordare att köra hem, ändå ryms allt. Det är lite skumt och får mig att misstänka att jag har glömt något. men hur jag än tittar kan jag inte se att jag har gjort det. Allt som inte ska vara i båten över vintern är i bilen.

Avmastning och upptagning gick bra, inga konstigheter. Och vi hjälps åt med båtarna. Jag har en bra plats på båtplan där jag kommer att stå i lä mellan två större båtar. Botten är rengjord med högtrycksspolning. När jag skruvade bort dyvikan var det helt torrt, inte en droppe rann ut. Masten ligger bra där den ligger och spridarna är ur sina fästen. Det enda jag inte kan göra i kväll är att täcka båten, för jag glömde en del av täckställningen hemma, så jag får ha vägarna förbi nästa helg och sätta upp den. Annars är hon redo för sju månaders vila på land.

Övernattning i landsatt båt. Jag vet att båten inte rör sig men jag känner de vanliga (våg-) rörelserna ändå, inte i båten men i kroppen.

Snart

är det dags att ta upp båten. Igen. I morgon vid 8-tiden drar vi i gång, om tio timmar. Det är mörkt i hamnen och vinden ligger på ganska friskt från norr någonstans, rakt in i aktern, och sliter i vant, stag och fall. Båten drar i förtöjningarna, som hon vore orolig inför morgondagen. Jag är också lite nervös, men det brukar gå bra.

En kollega frågade om jag brukade ha någon ceremoni kring upptagning och sjösättning, för att fira att nu står båten på land, nu ligger den i sjön igen. Nej, det är snarare så att själva upptagningen och sjösättningen i sig är en slags ceremoni som firar – uppmärksammar – att nu är det den tiden på året igen. Och då ställer vi upp våra båtar på land. Och sju månader senare är det den tiden på året igen. Och det manifesteras med sjösättningen.

Tidigt

vaknar jag, strax efter fem. Vinden har vänt och kluckar försiktigt mot aktern. Jag har sovit sedan åtta i går kväll och känner mig utvilad. Skönt. Om det var frost för ett par nätter sedan har det varit ovanligt varmt den här natten och morgonen känns nästan varm och behaglig. Det är fortfarande mörkt när jag justerar tillbaka ankarlinan och förtöjningarna så jag kan gå i land. Och makalöst tyst och stilla. Jag gör frukost tillsammans med myggen som ger upp och försvinner vid halv sju. Det är för kallt för att bada men jag ställer mig i vattnet och blaskar av mig. Jag trodde jag skulle bli kall och frysa av det, men jag blev varm. Nu kaffe, det sista jag har, sedan hemgång. Det blir en stilla kryss i V-brisen.

05:33 en stilla, ganska varm och mycket vacker septembermorgon. Tack <3

Septembersegling

Det är lite speciellt att segla i september. Är det fint väder kan det vara varmt som högsommar på dagen, men så fort solen går ned biter hösten och under natten kan det vara frost. Min dunsäck håller mig varm då.

Jag hade sällskap av en god vän i går och vi gjorde en dagsetapp till en liten klippa i närheten och solade, smakade på det kalla vattnet och myste. Njutbart och kul.

I dag har jag seglat i sex timmar. Vinden stod stilla de två första timmarna och jag drev mer än seglade, de tre sista fick jag kryssa i S-vinden, på det där sättet när det känns som att vinden ändrar riktning vid varje slag och man ibland seglar baklänges. Men nu är jag framme och förtöjd.

Stilla, solig seglats i september.

Sakta

plockar jag ihop mina saker, öppnar luckor för att vädra ut och torkar seglen från gårdagens regn. Med ett par korta avbrott har jag varit i den här lilla båten 3-4 veckor. En del av mig ser fram emot att komma hem till lägenheten, en annan del vill fortsätta segla och vara i båten. Fortsätta leva det lilla, enkla livet med de stora upplevelserna. Det känns vemodigt att åka hem och jag drar mig för det. Men säsongen är inte slut, det blir säkert några fina helgseglingar och det finns semester att ta ut, innan det är dags för upptagning igen.

I dag känns det som att prognosen stämmer bättre med vädret: växlande molnighet och frisk vind. Det byar på riktigt ordentligt, t.o.m. här i hamnen. Vore inte båten förtöjd slet hon sig och gick iväg på egen hand. Jag avundas inte dem som sitter i små (segel-) båtar på stora, blåsiga fjärdar i dag.

Prognoser

Vinden har stämt med prognosen i dag. Det har blåst mycket. Mitt plättankare orkade till slut inte hålla emot byarna och jag fick lossa förtöjningarna, gå ut och lägga i treudden i stället.

Nederbörden har inte stämt lika bra med prognosen. Det drog förbi ett rejält åskväder i natt (närmsta nedslaget ca. 2 km bort) som gav mycket regn. Och i dag på eftermiddagen kom en ordentlig skur.

När regnet hade dragit förbi mojnade plötsligt vinden. Det blev helt stilla, från 14 sm till 0. Mina grannar längre bort i viken lossade förtöjningarna och gick iväg. “That’s not a bad idea!” Jag passar på att gå nu i den svaga vinden i stället för i morgon med motor (eftersom det ska blåsa lika mycket då, enligt prognosen).

Segling i ett stilla och blött gråväder.

Jag gjorde loss förtöjningarna, lättade ankar, gick en bit ut och hissade mitt revade storsegel. Det gick sakta eftersom det var fortfarande nästan vindstilla. Även när vinden tog lite fart var det som att segla med handbromsen i. Men det kändes tryggt och kontrollerat.

Halvvägs in på Finnfjärden tog jag bort revningen och hissade hela storseglet. Jag trodde vinden skulle återgå till 14 sm i byarna ganska omgående, det var därför jag gick med revat storsegel, men vinden fortsatte att vara omkring 3-4 sm med kanske 6 sm i byarna. Efter ytterligare en bit tog jag fram focken och hissade den. Det rullade på riktigt bra och det kändes stabilt och säkert, även när det byade på i något som kändes som runt 8 sm.

Vacker regnbåge.

Jag prickade in tre rejäla regnskurar på vägen till hemmahamnen. Det var intressant att segla med revat storsegel, men det samlades mycket regnvatten i vecken mot bommen. Det kanske finns någon speciell teknik för hur man viker seglet när man revar. Jag hade säkert kunnat göra det bättre, men någon gång måste vara första gången.

Prognoserna för i dag stämde inte nu på eftermiddagen och kvällen. Det blev inte så blåsigt hela tiden, vilket var bra för då kunde jag segla hem istf att gå för motor, men det blev mycket mer regn, vilket inte var lika kul. Men jag såg en vacker, hel regnbåge över hamnen när jag hade lagt till vid min bryggplats.

Längtan

Berörd.

Mannen på båten lite längre bort i viken textilbadar. Jag vet inte varför han gör det, han verkar vara tillräckligt gammal för att vara uppvuxen med att man badar naken i skärgården. Men hans fru badar naken. Hon gör några qigongliknande rörelser på fördäck, står en stund och kisar bort mot mig och tar sedan av sig klädesplaggen, ett efter ett, och går långsamt naken utmed båten på sidan som vetter mot min båt till badbryggan i aktern där hon försiktigt kliver ned i vattnet. Hon simmar lite fram och tillbaka innan hon går upp igen. Naken. Hon står så ett tag, som om hon tycker att det är skönt att bara vara, utan en tråd på kroppen, känna vinden och solen mot huden – all hud – innan hon går utmed båten och försvinner in i ruffen. Hon kommer ut efter en stund, fortfarande naken, och går sakta till akterdäck där hon utan brådska klär på sig. Först behå, sedan en liten topp och sist trosorna. Som om hon inte riktigt vill sätta på sig kläderna, utan fortsätta att vara naken. Eller som om hon njuter av att synas; att ses. Jag ser, inga detaljer, det är för långt bort, men vissa saker syns tydligt i rörelserna, det är mycket vackert.

Revat

A red sky in the night is a sailor’s delight, a red sky in the morning is a sailor’s warning.

Det såg lite olycksbådande ut i morse med morgonrodnaden i öster. Men jag kom i väg halv åtta och fick en odramatisk seglats på två timmar i den lugna S-brisen. Det var först framåt tvåtiden som det började riva ordentligt i byarna, men då låg jag tryggt förtöjd i en lugn vik, och vid fyratiden var jag glad över att jag inte var ute på en fjärd med seglen uppe.

Revat storsegel.

När jag hade förtöjt och låg i lä passade jag på att reva storseglet. Jag har suttit och tittat på de där hålen i seglet länge och undrat hur det funkar egentligen: ska det löpa en lina i hålen och runt bommen, så man kan reva under segling? Nej, det stämmer inte riktigt, då skulle den där tampen som går längs bommen och som säkert har något med revningen att göra vara mycket längre. Och det kanske inte skulle fungera i alla fall, att släppa lite på storseglet efter man har hissat det för att reva det en bit. Nej, det verkar konstigt.

Efter lite dragande av olika tampar hit och dit landade jag i att man måste reva innan man seglar. Man måste välja om man ska gå med revat eller inte, innan man hissar seglet. Ja, varför inte? Man ska ju ändå ha en sådan koll på prognoserna att man vet vilken dag man kan behöva gå med revat.

Sträckt revat storsegel.

Jag knöt en tamp i varje hål i storseglet och runt bommen. Det stora hålet i bakänden av seglet antog jag var till för att sträcka seglet bakåt. Det stora hålet in mot masten satte jag i ena armen på den där kroken som sitter där bommen möter masten. Jag hade velat vika seglet snyggare under tamparna som går genom hålen och runt bommen, men väl ute i vinden kanske det inte spelar någon roll.

I övrigt har jag spacklat lite med gelcoat (nu är det inte många skador kvar i plasten som behöver lagas), spänt vanten och sträckt backstaget samt pimpat kåpan till utombordaren med hjälp av sprittuschpennor i grönt och rött. Och badat.

Pimpad utombordskåpa, spända vant och gelcoat:at däck.

Laxvarp

J17 vid liten kobbe väster om Laxvarp.

Avgång vid kvart i tio. V-NV-brisen var perfekt och det var en fest att segla i dag; enkelt, bekvämt och lagom snabbt.

Efter lite drygt 2h var jag framme vid en liten kobbe väster om Laxvarp. Här har jag gott ankarfäste och bra förtöjning vid brant klippa. Och fina klippor att sola på. Jag ligger inte optimalt med tanke på NV-vinden men när det vrider till S i kväll blir det bra.

Jag skulle vilja ligga kvar här två nätter men enligt prognosen ska det blåsa omkring V under lördag och söndag med upp till 12-14 sm i byarna. Det är lite väl styvt för mig. Jag tar S-vinden i morgon fredag och går så långt och länge jag orkar mot hemmahamnen och hittar nattkvarter i närheten, så kan jag gå för motor sista biten hem sedan, lördag eller söndag.

När jag gick förbi Gubbön såg jag inga båtar där, så jag trodde att det skulle vara tomt bland de här små kobbarna, men vi ligger två båtar vid den här lilla ön, en vid nästa kobbe ett stenkast längre bort, en segelbåt ligger på svaj här utanför och det är gott om båtar som går förbi lite längre ut.

Morgon

Jag vaknar vid sju av ett envist kluckande och en bris som viner genom mast och fall: fruuuukost! Vinden har vänt under natten till NV och blåser rakt in i aktern där jag ligger. Det är helt okej, det är enligt prognosen och det blåser mellan 3 och 6 sm. Jag gör frukost och börjar förbereda mig för att segla.

Det ska blåsa V-NV hela dagen i dag, jag kan gå söderut eller norröver. Men i morgon ska det blåsa S. Om jag går norrut i dag kanske jag behöver kryssa i morgon. Bättre att gå söderut i dag och ev. ha medvind i morgon. Så blir det.

Jag har sett ett par av flottans båtar gå i farleden här utanför. Jag vet inte om det är “jagare” eller “korvetter” eller något annat. De är ganska små, inga slagskepp, men de drar upp enorma svallvågor i alla fall. Jag vill inte ligga i en vik där de går förbi utanför.

Vacker frukost-vy från liten segelbåt i augusti månad.