Jag åker hem i dag. M är i stan och det vore kul att träffa henne, och de har ringt om ett jobb. Dessutom spås vädret att slå om i morgon onsdag och då vet man aldrig riktigt hur vindarna kommer att blåsa eller hur hårt. Prognosen för i dag är ostlig, tre till åtta sekundmeter, det är rätt riktning för mig och mitt mål. Och jag tror det är lagom hårt.

Borträknat första dagens bryggsegling och inräknat dagens seglats har jag varit ute i elva dagar. Det känns både långt och kort. Det har varit ungefär som att campa, fast man behöver inte bära packningen och slå upp och ta ned ett tält varenda dag. Dessutom är det väldigt kul att segla och navigera.

Det har varit oerhört lärorika dagar. Jag har kastat mig in i något jag förvisso är bekant med men inte har några direkt egna erfarenheter av eller kunskaper om. Det har varit spännande, kul och bitvis oerhört påfrestande. Kunskap är inte gratis och det kostar att lära sig. Men jag lärde mig, och den viktigaste lärdomen är kanske att lära sig att man kan lära sig.

I morse var allting helt stilla, kav lugnt och alldeles tyst. Det var så tyst att man blir andäktig och helt stilla, för att inte störa tystnaden. Det är välgörande att få sova och vakna i – med – en sådan tystnad.

Och att läsa litteratur under sådana förutsättningar, när det är alldeles tyst och lugnt.

Jag lyssnade på dagens första Sjörapport och steg sedan upp. Allting var täckt av dagg. Det var till och med imma på kamerans objektiv. Jag gick över till andra sidan ön, klädde av mig och tog ett dopp i morgonsolen bland de dimhöljda klipporna. Underbart! Välgörande. Stärkande. Fantastiskt.

Lyx.

Men jag kan ändå känna en viss längtan efter att komma hem också. Jag städade ordentligt innan jag åkte och har det inte varit inbrott eller översvämning ska det vara jättefint hemma. Det blir skönt att komma hem, packa upp, slå på datorn och uppdatera sig. Och att skriva in de här anteckningarna i bloggen. Att cykla ned till Hornstull och äta en bit wok på Långholmsgatan och sedan hem och kolla en film vore nog inte heller så dumt faktiskt.