Det fortsatte att blåsa hårt i går, och byvindarna blåste igenom och snurrade hetsigt runt hit och dit i viken jag låg i, så jag fick ligga kvar på svaj hela dagen, kvällen och natten. Först nu på morgonen kunde jag ta landförtöjning. Och då kände jag tydligt hur viktigt det är att känna fast mark under fötterna, även när man är ute och seglar, eller kanske framför allt då. Men det kanske är annorlunda i en större båt.

Jag kom i väg vid 8-tiden och gick mer eller mindre rakt söderut i SV-vinden ned mot Gubbön. Jag hade tagit bort revet och hissat både storsegel och fock, för det såg inte lika blåsigt ut i dag som i går, men enligt SMHI:s väderstation för Harstena (ca. 5-6 km NO från där jag seglade) blåste det ändå 10 sm i byarna. Jaha, där ser man, det gick bra att segla i 10 sm även med fullt ställ. Det kändes ju hur stabilt som helst. Ibland sträcker man avsiktligt på sin komfortzon, ibland gör något annat det. Fast jag tror ändå att det blåste lite mer i går.

När jag kom ned till Gubbön lämnade en stor segelbåt sin plats längst in i viken på östra sidan. Perfekt, den tar jag. Det är inga flacka klippor lämpliga för att sola på, men det är brant och djupt och skyddat för de flesta vindar utom ostliga. Här ligger jag bra.