1 vecka till sjösättning

Det blev en relativt kort dag i dag, skönt. Jag drog på lite lack på ruffen, det ska bli intressant att se hur den ser ut och känns i morgon, och målade vattenlinjen på styrbords sida. Lite kladdigt, lite vingligt, lite rinnigt, som med det mesta annat. Men man lär sig, det blir bättre andra och tredje gången.

Familjen i båthuset intill mitt var ute i dag igen med sin omnipotenta unge som mest bara sprang omkring som han hade damp eller nå’t och gnällde och skrek på allt och körde med sina föräldrar: ”Sluta, mamma!”, ”Se hit, pappa!”, ”Mamma, sluta genast slipa, jag får ont i öronen!”, ”Pappa, nu kommer du hit, genast!” Han lät hemskt beskäftig och jag tyckte nog han skrek värre än slipmaskinen han klagade över förstörde hans känsliga öron. De borde spela in ungen på video och lägga upp honom på Wikipedia under ’omnipotent’, se video. Och kanske under ’fri från uppfostran’ också. Men han fick hållas. Föräldrarna försökte resonera med ungen, när det inte fungerade lät det som att de bara ignorerade honom. Det känns inte som en särskilt smart strategi.

Ett båtvarv är inget dagis, en båt är ingen lekplats. Det finns bara en (1) kapten på en båt, vare sig den står på land eller ligger i vattnet, och man gör som kapten säger, utan att fråga eller diskutera. Punkt! Gillar man inte det, är det bara att mönstra av och åka hem. I vissa lägen tror jag man måste; kan vara auktoritär som förälder och kapten.