Det brallar på duktigt i dag, och byigt är det också, i minsta vik och skrymsle. Vinden fladdrar, drar, viner och sliter tag i allting som sitter löst. Hissa segel! Kasta lösa tampar i vattnet! Bort med allt damm!

Jag hittade en gammal fock i förpiken. Jag tror det är en fock. Visst är det genua som är så där stort, det går nästan ända bak till sittbrunnen, medan focken är mindre och går till masten ungefär. Hursomhelst, den verkade trevlig, behändig och lagom stor, så jag monterade den och gick med den från bryggan och när jag kom ut på lite mer öppet vatten hissade jag storseglet.

Det kanske jag inte skulle ha gjort.

Det blåste mycket mer än jag trodde och så fort jag kom förbi en liten holme och gick ut i farleden lade sig båten nästan på vattnet och det kändes som jag skulle kantra. Allt som satt det minsta löst for omkring hit och dit och trasslade ihop sig. Det var bara att vända och börja om från början. När jag äntligen kom tillbaka till bryggan såg båten ut som en stor trasselsudd av segel, rep och en härjad skeppare.

Men, det är bara att reda ut allting, vika upp och surra storseglet på bommen, sätta upp ett nytt mål, repa nytt mod och gå med enbart focken i stället. Det borde gå bra. Jag går norrut och ser vart jag hamnar någonstans. Dags att kasta loss igen.