Håskö

Jag kollade SMHI:s prognos för hav- och kustväder i går kväll och såg att det skulle regna hela dagen i dag, måndag, drygt 20 mm. Och blåsa hit och dit i samband med att skurarna kom och gick. Nej, då ligger jag hellre uppe vid Håskö, i den där vanliga lilla viken. Det är närmare hem och känns bättre. Sagt och gjort: lossa förtöjningen, upp med ankaret, starta motorn och kl. 21 gick jag norrut genom ett stilla, mörkt och vackert landskap av öar, kobbar, blinkande fyrar och ett spegelblankt vatten.

Utan vind och vågor gick det snabbt att komma fram, drygt en timma. Men regnet i söder hann i kapp mig ändå och blötte ned mig, som om det inte hade regnat nog under dagen. Det var mörkt och jag fick använda pannlampa för att se något annat än diffusa konturer när jag gick in för landning. Treudden gav gott ankarfäste och ett par klippjärn ordnade en bra förtöjning i andra änden. Så småningom kom jag till vila i sovsäcken.

Jag sov länge. Som vanligt vaknade jag till tidigt; vid fyra-, femtiden, och det var inte mörkt längre men jag tog för givet att det regnade, även om jag inte hörde något just då, så jag vände på mig och somnade om och återvände till drömmen som var som en film jag kände igen men aldrig sett förut och som jag kanske deltog i eller bara tittade på. Nästa gång jag vaknade var klockan tio. Jag minns inte när jag sov så länge senast. Jag krånglade mig ur sovsäcken och klev ut i sittbrunnen och upptäckte till min förvåning att det var soligt och varmt. Inte en droppe regn sedan jag anlände i går kväll.

De finaste dagarna när man är ute i en liten båt är kanske inte de perfekt soliga och varma dagarna, utan den första fina dagen efter mycket regn när det mesta i båten är blött och fuktigt. Få saker är så jublande tillfredsställande då, som att bara stå en stund i en torr sittbrunn utan att bli blöt och kall om fötterna och njuta av den värmande solen. Sedan ställer man dynorna på kant, hänger upp fuktiga kläder på bommen, öppnar alla burkar och luckor och ordnar korsdrag och vädrar ut och torkar hela båten. Varmt och torrt – igen.

Några droppar har fallit för en stund sedan, annars är det soligt och varmt. Jag såg en havsörn flyga genom viken österut samtidigt som en häger flög västerut. Jag tog några simtag i det svala vattnet och satt vid vattenbrynet och tittade på ett stim småfisk som simmade förbi i det klara vattnet. Jag blir kvar här i natt, så får vi se vart väder och vind för mig i morgon.

Varannan

skur går över, varannan går förbi. Den kalla brisen går före regnet, solen tittar fram innan det har hunnit dra förbi. Varmt och kallt om vartannat. Torrt och blött. Jag tappar ankarfästet i en häftig skur som kommer med kall vind från ett oväntat håll och plötsligt är allt ett blött kaos, men jag tackar Gud för den klassiska svenska sommaren med ömsom sol, ömsom regn – luften är sval och doppet svalkar, skurar kommer och går, solen tittar fram igen och värmer och torkar upp. Växtligheten växer, åkrarna ger mat och det finns vatten i brunnar, åar och små sjöar.

En och annan båt går förbi där långt borta i farleden, på väg hem kan man förmoda, annars är det mycket lugnt. Jag har tvättat upp några plagg som jag torkar mellan skurarna, skruvat åt ett par skruvar i en pollare och kollat tändstiftet till utombordaren.

Vässlingsö

Avgång från Västervik strax efter tio i dag, ankomst tjugo i åtta vid norra Vässlingsö som ligger drygt 40 nautiska mil från Västerviks gästhamn. Vad blir det i knop, drygt fyra? Vind omkring S, ca. 8 sm i byarna. Min båt har ett djupgående på 96 cm men jag höll mig inom farleden och följde prickarna i alla fall, trots att en del av dem märker ut grund på 5-6 meters djup. Men när man seglar i nya vatten är det ett bra sätt att hålla reda på var man är någonstans. Det var behagligt att ha medvind hela tiden och bara sitta och styra och hålla koll på prickar och fyrar. Men vågorna på de stora, öppna vattnen blev snart jobbiga, sedan mycket jobbiga och på slutet sjukt jobbiga. Asken utanför Västervik gick bra, kanske Knöldjupet också, men sedan friskade vinden i och vågorna kom rullande meterhöga på Rödbådsfjärd, Harholmsfjärden, Lövfjärden, Kvädöfjärden och Flisdjupet. Jag känner mig mätt på vågor och vind och stannar här en extra natt om vädret är okej i morgon.

Västervik

Västerkläppen på väg till Västervik.

Efter 7-8 timmars kryssande i 4-6 sm S-vind ankom jag äntligen Västervik. Såhär långt bort från hemmahamnen har jag aldrig seglat, inte ens första säsongen när jag köpte båten och tillbringade en hel dag med att segla hem henne från Nävekvarn. Det var bitvis grymt tradigt att sitta och kryssa hela vägen, men att träffa en god vän och bli bjuden på middag gjorde mödan väl värd. Och det var en oerhörd lättnad, tillfredsställelse och en del stolthet att äntligen komma fram, nå målet och köra in mot Västerviks hamn när man har slitit hela dagen över stora och öppna vatten för att komma dit. Jag antar att det inte alls är samma känsla när man rattar en stor motorplastbalja och kör samma distans på ett par timmar.

Jag fick låna en fuktmätare för att kolla ev. fukt i mitt skrov. Det såg bra ut nästan överallt. Det pep en del kring pollarna och vantfästena på babords sida, annars såg det bra ut. Kring mastfoten såg allting bra ut. Fukt i plasten vid fästen för pollare och vant är tydligen inte helt ovanligt, det blir ofrånkomligen en del rörelse och vibrationer där och med tiden håller inte sikaflexen tätt längre. Det är enkelt åtgärdat genom att skruva loss fästena (eller lossa på dem) vid upptagningen, låta torka under vintern och applicera färsk sika och skruva fast dem igen inför sjösättningen. Okej, det borde jag kunna greja. Jag är mest nöjd med att allt såg bra ut kring mastfoten.

I natt ligger jag förtöjd utmed ena långsidan av min kompis permanentboende: en ombyggd gammal fisketrålare. Det är en del svall från förbigående båtar men den sista har snart kört förbi och i övrigt är det lugnt och stilla. Jag går norrut igen i morgon, men då ska jag inte behöva kryssa, prognosen lovar fint väder och vind från V som vrider till S, omkring 6-8 sm. Det blir en hel dag i sittbrunnen igen: äta nöt- och russinblandning, läsa sjökort, hålla koll på prickar och fyrar, pinka i öskaret när det inte gungar för mycket och segla, segla, segla 🙂

Boktips

En sådan här dag när man ligger kvar ytterligare en natt i väntan på lite svagare vind passar bra till att läsa en bok om båtar: ’Hela folkets båt’ av Tomas Svensson och Sture Sundén. Den handlar om ”hur två av världens mest kända segelbåtar skapades”, folkbåten och IF-båten. Jag har inte läst hela ännu, men det är 200 sidor av fantastiska bilder och mycket intressant historik och fakta kring träfolkan och IF-båten. Inspirerande och kul att läsa.

I övrigt har jag skrubbat däck, idkat lite syslöjd på kapellet, tagit ett dopp i det kalla vattnet och sett en havsörn nästan ta en andhona bara ett trettiotal meter från båten. En sådan dag. Nu har solen gått i moln, luften är plötsligt kall, regnet hänger i luften och åskan mullrar i fjärran. Den får gärna hålla sig där långt borta. Vanligtvis tycker jag om när åskan går men inte när jag sitter i en liten segelbåt med en lång mast rakt upp i skyn.

Långö

Jag kom i väg strax efter nio i morse från Håskö och gick söderut i den svaga till måttliga brisen. Jag seglade med genuan någon timma men när det byade uppåt 8 sm bytte jag mot vanliga kryssfocken. Vinden kunde inte riktigt bestämma sig för SV eller V, så den blåste från båda väderstrecken, när den inte vred sig runt en ö och kom rakt emot mig, eller stannade helt och blev vindstilla. Knepig vind, mycket kryss. Efter tio timmar var jag förtöjd och färdig med att vika ihop alla segel i en grund men ganska fin vik söder om Stora Askö. Som prognosen ser ut för i morgon blir jag nog kvar här en dag, men på fredag kan jag förhoppningsvis fortsätta söderut.

Genua, andra försöket

Jag anlände hamnen igen i går e.m. Det regnade under kvällen och natten, så det blev en bryggsegling. I dag har det varit soligt och varmt. Jag ägnade förmiddagen åt proviantering, så nu är båten fullastad med bl.a. 4 rullar toapapper, 11 liter färdigblandad alkylatbensin, 3,5 liter lampolja, 32 liter färskvatten, 4 pkt pasta, knäckebröd, ett gäng ölkorvar, konserver och lite färsk frukt och grönsaker.

Jag hittade en 12-voltsladdare på Kjell & Co. som man pluggar in i cigarettändaruttaget och som har en USB-A och två USB-C, varav den ena ger 65 W, vilket är tillräckligt för att ladda en gammal MacBook Pro från 2012. Det svåra är att hitta en PD-sladd (Power Delivery) med en USB-C i ena änden och Magsafe-1 i andra. Men NetOnNet säljer dem fortfarande. Den här lösningen känns bättre och mer energieffektiv än att använda spänningsomvandlaren och vanliga MacBook-laddaren.

Jag kom iväg strax efter fem i kväll. Enligt prognosen skulle vinden vara omkring SV och 3-4 sm med upp till 6 sm i byarna, avtagande. Perfekt för att hissa genuan. Första gången jag seglade med den blev jag tvungen att kryssa, det kändes inte helt optimalt, men i dag hade jag vinden in från samma sida hela tiden, vilket gick mycket bättre. Jag tog mig dit jag skulle på ca. 2,5 h, med vanliga förseglet hade det tagit 4 h. Den är kul att segla med, genuan. Jag trodde att det skulle luta mer, särskilt när vinden kom in rakt från sidan, men det gick hur smidigt som helst. Och snabbt 🙂

Hemma i hamn

Jag gick från Laxvarp i morse vid sju. Jag har ingen vindmätare men enligt prognosen har det blåst 8-10 sm i byarna i dag. Det gick bra. T.o.m. ute på Finnfjärden där det byade ordentligt och lutade säkert 30 grader, kändes det bra. Jag gjorde ett val i morse när jag hissade seglen, att byvindar på 10 sm ska jag klara av, nu får det bära eller brista. Och det bar. Och det kändes helt okej även när det lutade som mest. Men det var inte kul att kryssa i 10 sm. Jag gjorde ett par slag ute på Finnfjärden men fick väldiga vibrationer i förseglet och var tvungen att falla av så mycket att det kändes som att jag bara seglade sidledes, så jag gick ned bakom en udde och revade seglen och gick hem sista biten för motor i stället. Men när jag kollade på sjökortet sedan såg jag att jag hade haft en ganska bra linje ändå.

Ojämnheterna fixas med slippapper sedan när gelcoat:en har torkat.

Resten av dagen har ägnats åt diverse fix och mindre underhåll på båten. Jag har gelcoat:at en del skador i ”lacken”, och även om det finns många skador kvar att spackla på luckor och i stuvutrymmen, är nästan alla skador uppe på däck åtgärdade. Jag vet inte hur många små och stora hål jag har spacklat, men båten är alldeles vitprickig nu, eftersom gelcoat:en är vit till skillnad mot färgen på däck och greppytor som är mer gräddvit, men hellre det än svartprickig som hon var när jag köpte henne.

Jag har sytt lite i kapellet också, byggt om en handduk och tätat fotogenlampan så att den inte läcker när den hänger snett (vilket ju kan hända i en segelbåt, om den inte hänger i en krok i taket, vilket det här är en för liten båt för). Detaljer, skitsaker kan tyckas, men sammantaget är de viktiga för livet ombord i en liten båt där det är ont om plats och var sak måste ha sin plats. Och det finns en djup tillfredsställelse i att laga, fixa, modifiera och ta hand om saker – att inte vara hänvisad till att springa iväg och köpa nytt så fort något går sönder eller inte riktigt fungerar som man tänkt. Det är mer kärlek i att reparera än att köpa nytt.

Laxvarp

Jag kom iväg strax före nio i morse, enligt prognosen skulle vinden hålla sig runt S-SV, 3-4 sm i grundvind och 7-8 sm i byarna. Jag seglade söderut ett par timmar, skinande sol och blå himmel, och förtöjde i en djup och fin vik på Laxvarp öster om Fångö. Branta och lite otillgängliga klippor, inget för soldyrkaren direkt, men ankarfästet är gott och jag har bra skydd mot vinden så länge den håller sig kring syd, vilket prognosen förutspår att den ska göra under det närmsta dygnet. Jag hör på suset i träden att det blåser friskt därute på fjärden nu, men här inne i viken är det lugnt med undantag för en och annan liten vindil.

Jag såg en video i går om en kille som seglade en IF-båt i frisk vind. Det lutade mellan 30 och 40 grader, vilket kanske inte ser så mycket ut på pappret, men det känns klart mer i verkligheten. I alla fall om du frågar mig. Jag hade nog max 25 grader på vägen hit i dag, men det var en lagom utmaning för mig. Jag klarade av den och var bekväm med den lutningen i dag.

Här kan man ju undra varför man seglar om man tycker att det är otäckt när det lutar för mycket. Är det inte bättre att satsa på en liten sommarstuga då i stället? Jo, jag tycker att det är otäckt när det lutar för mycket, och jag är en fegis – när jag upplever rädsla backar jag, jag går inte på ännu mer med huvudet före – men jag ger inte upp och längtan att segla och lära mig att hantera lite hårdare vindar och lite mer lutning är starkare än rädslan. Och så länge det är så, stagnerar jag inte. Jag fortsätter att utmana mig själv, att utvecklas och att lära mig mer. I min takt, på mitt sätt, en grad och en halv sekundmeter i taget.

Att jag är en fegis är okej, det drabbar ingen annan än mig, men att den svenska regeringen är så ryggradslös och undfallande att de tar mer hänsyn till muslimers sårade känslor än svenskars grundlagsstadgade yttrandefrihet är skrämmande. Fattar de inte att sharia står på tur efter ett förbud mot att bränna koranen eller andra religiösa skrifter? Hallå, vad hände med upplysningen? Det är ingen jävla skillnad på att bränna en kopia av koranen, toran, bibeln eller Harry Potter – det är lika mycket sagor i alla böckerna. Har vi glidit tillbaka in i medeltidens mörker av religion och vidskeplighet? Det är klart att Regeringen ska värna svenskars frihet — inte utlänningars känslor!

Det är mycket

med det elektriska. Helt plötsligt ville min Co-Tech spänningsomvandlare inte fungera. Jag pluggade in den i 12 V-uttaget som vanligt men den blåa lysdioden under 230 V-uttaget lyste inte och omvandlaren var död. Konstigt, den fungerade ju i går kväll. Är det för lite spänning i batteriet? Jag drog ur säkringen mellan batteri och regulator och satte dit den igen. Då slutade panelen att ladda. Men, va f-n! Jag kopplade ur panelen och batteriet, kopplade in panelen igen (+ först, sedan -), sedan batteriet och startade om hela systemet genom att sätta dit säkringen mellan batteri och regulator. Då kickade solpanel och regulator igång och laddade batteriet som vanligt. Bra, då fungerar i alla fall det som det ska. Och när jag kollade närmare på omvandlaren upptäckte jag att den blåa lysdioden är en knapp och när jag tryckte på den fungerade omvandlaren som vanligt. Så enkelt är det ibland.

Luften och vattnet känns svalare och friskare än för någon vecka sedan. Mer som en normal svensk sommar, vilket jag tycker bättre om. Det är en fin vik jag ligger i och jag har bra förtöjning vid en egen klippa med bra badmöjligheter, så jag stannar en dag och håller koll på SMHI:s prognoser för väder och vind. Som det ser ut nu bör jag kunna gå några distans söderut i morgon. I dag blåser det fortfarande lite för mycket, 12-14 sm i byarna. Båten klarar säkert 16 sm men jag är inte bekväm med mer än 8 sm, kanske på sin höjd 10 sm.

För en stund sedan gled en vacker träbåt tyst in här i viken, någon slags skärgårdskryssare antar jag. Han har en liten snurra längst ut på aktern, som är lika lång och smäcker som fören, men han kryssade in hela vägen och lade till bara sådär: i med ankaret på rätt ställe och i fören var hoppilandkalle beredd med förtöjningstamp. Det var vackert som qigong.