Morgon

Jag vaknar vid sju av ett envist kluckande och en bris som viner genom mast och fall: fruuuukost! Vinden har vänt under natten till NV och blåser rakt in i aktern där jag ligger. Det är helt okej, det är enligt prognosen och det blåser mellan 3 och 6 sm. Jag gör frukost och börjar förbereda mig för att segla.

Det ska blåsa V-NV hela dagen i dag, jag kan gå söderut eller norröver. Men i morgon ska det blåsa S. Om jag går norrut i dag kanske jag behöver kryssa i morgon. Bättre att gå söderut i dag och ev. ha medvind i morgon. Så blir det.

Jag har sett ett par av flottans båtar gå i farleden här utanför. Jag vet inte om det är ”jagare” eller ”korvetter” eller något annat. De är ganska små, inga slagskepp, men de drar upp enorma svallvågor i alla fall. Jag vill inte ligga i en vik där de går förbi utanför.

Vacker frukost-vy från liten segelbåt i augusti månad.

Segling

Det blåste hårt i går och jag mötte många kappseglare och katamaraner som var ute och pressade för allt vad tygen höll. Det såg häftigt ut. En del av dem hade revat storseglet en del. Jag såg en som bröt av masten på Möja Västerfjärd.

Själv tog jag det lugnt och satt i shorts och tröja och smörseglade med min lilla fock. Sjögången var lite besvärande ibland men vinden var aldrig något problem. Och snabbt gick det! Jag gick norrut i farleden och tog av österut vid en radarfyr som jag tror heter Draken, strax norr om en grön pinne. Planen var att gå mot Brantharan, sedan mot Långharan och sedan upp i en liten vik på vänster sida. Men det var knixigt att hitta rätt bland alla skär och bränningar, och i vanlig ordning var det svårt att överföra sjökortet till verkligheten och veta säkert vad som är vad. Jag gick norr om Kummelharan i stället för Långharan och var på väg mot ett par undervattenstenar när ett sjömärke dök upp på helt fel sida som gjorde att jag insåg mitt misstag och kunde vända i tid.

Kallskär

Viken jag ligger i är liten och passagen så trång att man nästan kan ta på klipporna när man går igenom. Jag hade svårt att hitta ankarfäste i vanlig ordning men den här gången tog det nog bara en kvart, tjugo minuter innan jag fick fäste. Jag gjorde fast ankarlinan på lagom avstånd, gav båten lite fart in mot klippan, drog i ett par klippjärn och gjorde fast i fören och sedan var saken quorn! Min snabbaste, enklaste och snyggaste förtöjning hittills!

Om jag har tur har vinden vänt till nordväst i dag, annars får jag kryssa en hel del hem. Jag har för mig att de sade på Sjörapporten att det kunde vända till nordväst i dag, eller var det på vanliga prognosen i teve? Men som det blåser just nu lär jag väl inte kunna använda storseglet i dag heller. Men det har ju den fördelen att jag tjänar tid vid land sedan. Jag behöver inte stå och vika seglet över bommen och dra på kapellet, jag kan bara reva och kasta ned focken i förpiken om jag har bråttom till färjan.

Distansminut

Finns det något mer ogenomträngligt, närmast mytiskt, begrepp till sjöss än distansminut. Vad är en distansminut, distansen man seglar på en minut? Givet en viss hastighet eller vilken hastighet som helst? I med- eller motvind? Med stor eller liten båt? Eller har det något med klockan och grader att göra?

Efter lite letande på nätet hittade jag en artikel på Wikipedia som gav en del svar.

Så, om jag har fattat det rätt, är ’distansminut’ inte mer mystiskt än ett längdmått: 1852 meter eller 1,852 km. På samma sätt som man kallar 10 milimeter för ”en centimeter”, så kallar man 1852 meter för ”en distansminut”.

Och en knop är samma hastighet som 1,852 km/h. Seglar man med 1 knop seglar man 1 distansminut på en timma. Seglar man i 2 knop tillryggalägger man samma distansminut på en halvtimma. Seglar man i 3 knop går ”en distans” på 20 minuter, 15 minuter om man seglar i 4 knop och 12 minuter om man seglar i 5 knop.

Så, om man seglar mellan punkt A och punkt B och det är precis en distansminut däremellan, och man tar tiden, så kan man räkna ut i hur många knop man seglar.

Distansminut?Okej, men hur långt är en distans på ett sjökort? Om skalan är 1:50 000… då är varje del på kartan 50 000 gånger större i verkligheten. 1 millimeter på kartan är 50 000 millimeter i verkligheten, dvs. 50 meter.

Okej, 1852 meter delat med 50 000 är 0,03704 meter. Men på en karta är det enklare att räkna med millimetrar, så vi gångrar 0,03704 meter med 1000 och får 37,04 i stället. Så, 37,04 millimeter på sjökortet är en distansminut i verkligheten.

Kan det stämma?

Sjökortet är indelat i rutor och längs med kanterna är rutorna indelade i halvlängder och de är… ungefär precis 3,7 cm! Så, en ruta är 2 distans på bredden och höjden? Varför just 2 distansminuter? Varför inte rutor om 1 x 1 distans?

Jag bara måste gå en kurs i det här i höst. Jag är alltför vetgirig för att inte veta sådana här saker. Dessutom vill jag veta precis vad jag gör på sjön, så långt det är möjligt.

Sjökortsläsning

RödlögaJag var inte så pank som jag trodde och kunde köpa ett sjökort, eller ”Båtsportkort” som de lite mindre (A3) och inplastade heter, och jag valde Stockholm Norra. Jag skulle vilja ha Mellersta och Södra och Mälaren också men jag får vänta till åtminstone 25e. Men Norra Skärgården är en bra början, båten ligger där och det skulle vara fint att segla till Björkskär eller kanske Nassa.

Rödlöga väntar jag nog med att segla till. Vilket j-a gytter av bränningar, undervattenstenar och andra grejer som ligger i vägen överallt! Herregud, hur ska man kunna segla i det där? Det är ju omöjligt om man inte har en gummibåt eller kanot! Och vad är 7an och 6an ovanför ’en’ i Målörsgrunden? Ska det tolkas som 7,6 meter djupt? Skiljer de på 7,6 och 7,5 meter djupt? Är det möjligt? Vad spelar en decimeter för roll om vattenståndet har sjunkit en meter och vågorna är allt mellan en halvmeter och en meter höga? Då är 2,8 meter helt plötsligt för grunt.

Annars tycker jag det är oerhört kul att sitta och studera sjökortet med alla dess detaljer och beroende på hur det blåser, vart farlederna med yrkestrafik går och hur man ska navigera med störst säkerhet, fundera över vilka vägar man skulle kunna segla till ett givet mål och vilka för- och nackdelar de kan ha.

Sjökort och fyrblink

Jag ska kolla efter sjökort i dag. Jag har hört att de säljs i speciella kartaffärer men också i välsorterade bokhandlar. En kompis har köpt nya för i år, inplastade och i A3-format. Snyggt! Sådana vill jag också ha. Jag läste att sjökort kostar ca. 100 kr per blad. Kan det stämma? Hur många blad går det på en Skärgård? Jag hoppas man inte måste beställa i förväg.

Jag hittade en intressant artikel om mörkernavigering tidigare i dag. Jag ska försöka undvika mörkerkörning så långt det är möjligt men om man inte kommer fram innan det blir mörkt kan det ju vara bra att ha ett hum om fyrar och hur de är tänkta att fungera.

Jag funderade på fyrar på vägen hem från Rödlöga i fredags. Hur skiljer man dem åt? De blinkar alla vitt, grönt och rött i någon form, så det kan inte vara det unika för en fyr, och om det är mörkt så att man faktiskt bara ser ljuset från fyren, då är fyrens placering eller riktning inte heller någon vidare ledning, men sättet de blinkar på verkar vara olika. De blinkar i olika tempo, vissa snabbt medan andra långsamt, och om man räknar i takt med blinket märker man att de blinkar olika många gånger på samma tidsintervall. Det är som olika takter, 4 blink och så hinner jag räkna till 4 i samma takt innan det kommer 4 blink igen: 4 blink på 8 ”slag”. En annan fyr har 3 blink på… 6 slag och där är en som blinkar 2 gånger per… 5 slag?

Jag trodde det angavs som olika takter på sjökortet: 4/8, 3/6, 2/5. Man skulle kunna ha dans vid de olika fyrarna anpassade för takten de blinkar i och ge dem passande smeknamn: ”Pam-pam-pam, pa-dam. Bra, där har vi ’Tango’, då är vi snart hemma!”