Längtan

Berörd.

Mannen på båten lite längre bort i viken textilbadar. Jag vet inte varför han gör det, han verkar vara tillräckligt gammal för att vara uppvuxen med att man badar naken i skärgården. Men hans fru badar naken. Hon gör några qigongliknande rörelser på fördäck, står en stund och kisar bort mot mig och tar sedan av sig klädesplaggen, ett efter ett, och går långsamt naken utmed båten på sidan som vetter mot min båt till badbryggan i aktern där hon försiktigt kliver ned i vattnet. Hon simmar lite fram och tillbaka innan hon går upp igen. Naken. Hon står så ett tag, som om hon tycker att det är skönt att bara vara, utan en tråd på kroppen, känna vinden och solen mot huden – all hud – innan hon går utmed båten och försvinner in i ruffen. Hon kommer ut efter en stund, fortfarande naken, och går sakta till akterdäck där hon utan brådska klär på sig. Först behå, sedan en liten topp och sist trosorna. Som om hon inte riktigt vill sätta på sig kläderna, utan fortsätta att vara naken. Eller som om hon njuter av att synas; att ses. Jag ser, inga detaljer, det är för långt bort, men vissa saker syns tydligt i rörelserna, det är mycket vackert.

Still

Bad, sol, klippor. Njut stillheten och lugnet. Vilsamt och uppbyggligt.

På ett sätt vill jag segla varje dag: kasta loss, lätta ankar, sätta segel och gå någonstans dit jag aldrig har varit tidigare – upptäcka varje skär och kobbe i skärgården – på ett annat sätt längtar jag efter att stanna, stå still och möta tystnaden och lugnet. Att landa in i den där vilan.

Stå med fötterna axelbrett isär, känn fötterna, känn den solvarma klippan, andas djupt ned i magen, ha lite svikt i knäna, lyssna till stillheten och tystnaden, fortsätt känn fötterna, fortsätt andas i magen, känn varje andetag. Qigong.

Jag blir kvar här en natt till. Det är så stilla och lugnt och jag njuter av tystnaden och stillheten. Det är helande.

Jag går omkring lite på klipporna, hittar ett fint ställe i solen, tar av mig byxor och tröja och står naken en stund och ser ut över den stilla fjärden innan jag försiktigt kliver ned i vattnet. Det är skönt och sensuellt att låta sig omslutas av det svala och klara. Som en salt smekning. Efter några simtag tar jag mig upp på klippan och torkar i solen. Att gå från varmt till kallt och varmt igen.

Havet, himlen, klipporna. Bada och sola utan textilier. Skönt och sexigt. Tack <3

Sol och bad

Jag stannar en natt till här på Gubbön, minst. Visst vill jag segla men jag har semester också och njuter av att bara sola, bada och ligga i skuggan i båten och läsa deckare. Livet är gott.

Sol och bad på salta klippor i Gryts skärgård.

Höstbad

Höstbad.

Det är grått och mörkt och blåsigt. På väg hit lyste det på vattnet och jag trodde det var månen men det var den ljusa kvällshimlen som hade hittat en glipa mellan molnen som låg som ett dovt täcke över oss ända bort till horisonten där solnedgången brann i rött och orange.

Badväder kan man nog inte säga att det är, men jag kunde inte hålla mig från att ta ett dopp i alla fall. Jag kunde verkligen känna hur vattnet, det kalla och friska vattnet, kallade på mig: kom och bada! Jag klädde av mig, svepte en handduk om mig och tände ficklampan och trevade mig bort till en brygga där man kan gå ned i vattnet på en stege.

Det var kallt, uppfriskande och oerhört skönt. Det kändes spännande och lite upphetsande att kliva ned i det svarta vattnet en blåsig och kall höstkväll. Först var det bara kallt och jag hyperventlierade så jag trodde jag skulle svimma men så fokuserade jag på, eller bara släppte fram, tanken på värmen inom mig i stället för kylan i vattnet. Jag slappnade av och det kändes skönt. Jag släppte taget om stegen och simmade lite fram och tillbaka och doppade mig ordentligt.

Det var underbart att bada! Skönt, härligt, uppfriskande, sexigt! Jag klev upp på bryggan och gav luft åt de känslor av liv och lust som fyllde min kalla kropp och min heta själ. Gud, ett kungarike för en kvinna nu!

Dudoft

Jag kunde inte hålla mig utan badade en gång till. Det var kallt och underbart skönt. Och när jag torkade mig tyckte jag mig känna din doft i handduken.

Bada

St Nassa.

Det är tidig morgon och jag bestämmer mig för att gå runt ön. Jag går på klipporna längs med vattnet. På ett ställe vadar jag i stället för att klättra en lång omväg.

Vattnet känns inte alls lika varmt som förra helgen. Kan det ha blivit såhär kallt på bara en vecka? Kanske, vädret under veckan har varit allt annat än varmt. Det är grått och blåsigt nu också. Det känns alltför kallt och ruggigt för att bada. Synd. Det känns trist att vara här utan att bada.

Jag har kommit till andra sidan ön och ställer mig till anklarna i vattnet. Kallt men skönt. Visst måste det gå att bada ändå! Jag vill inte åka hem utan att ha omfamnat det här underbara vattnet. Jag klär av mig och lägger kläderna i en skreva så att de inte blåser bort. Jag sätter mig i vattnet. Det är kallt och jag får nästan svårt att andas. Samtidigt är det skönt och jag slappnar av lite och öppnar upp för tanken på värmen inombords i stället för kylan i vattnet. Jag är på väg upp för att nöja mig med att ha suttit en stund i vattnet och blaskat av mig, men jag vill ned i vattnet helt och hållet. Jag stiger ned igen, den här gången så jag har vatten till strax över magen. Jag sänker mig sakta ned till axlarna och fokuserar på värmen inom mig, eller bara släpper fram och låter just den tanken vara tongivande i stället för den andra på att det är kallt, och simmar ut i det klara vattnet. Jag tar ett djupt andetag och dyker ned under ytan och kommer upp ett par meter längre bort.

Underbart. Härligt.

Jag sitter naken och nybadad och blöt på en klippa alldeles vid vattnet och lyssnar på vinden och vågorna och känner värmen inombords. Molnen drar fram på så låg höjd att de trasas sönder av klipporna och man kan sträcka sig upp och ta på dem. Jag är hungrig, varm, vaken och kåt. Det är gott att leva.

Yess

Jag har varit och tagit mitt sista dopp för den här gången. Vad skönt det är att ta av sig kläderna och stå naken på en klippa en stund innan man kliver ned i det klara, svala och sköna vattnet. Det kan kännas kallt i början men man får tänka på värmen inom sig i stället för det kalla vattnet utanför.

Jag önskar du vore här. Det är snart dags att segla hem, jag ska bara vänta på att en regnskur drar förbi, och när jag kommer hem i kväll hoppas jag på ett mejl från dig. Annars skickar jag ett till till dig.

Bada

Vattnet känns varmare än blåsten. Vågorna går höga, mäktiga och stora och innan jag har bestämt mig har jag sköljts bort från den flacka klippan och ut i det mörkblåa, fräsande och skummande vattnet. Jag tar ett djupt andetag och dyker ned under vattnet och för ett ögonblick vet jag inte vad som är upp och ned. Var är ljuset och luften? Var är botten på havet? En kort, knapp förnimbar känsla av skrämsel följs av lugn. Havet tar vad havet vill ha.

Södra Ingmarsö

Jag badade och rakade mig i dag. Underbart! Jag kände mig som en ny människa. Sedan förberedde jag mig för avgång: stäng luckan i fören, plocka undan alla saker, fyll på bensin, kolla alla rep och tampar, tag fram sjökort och kompass, på med solhatt, ha solglasögon och kikare lätt till hands, fyll på vattenflaskan, ha motorn på tomgång. Jag trodde jag hade förberett allting men när det var dags att hissa segel satt det där kapellet över bommen kvar. Korkat. Förutom att ta bort det innan man kastar loss kan man nog dra loss översta fliken av seglet och föra in den i liket och koppla på den där vajern, så är det bara att hissa sedan.

Förberedelse underlättar.

Jag gick till Södra Ingmarsö för att tanka och handla lite grejer. Det var lite drygt en distansminut dit och jag följde farleden i dess riktning: en grön pinne till höger, en röd till vänster, ytterligare en grön till höger, ta till vänster och i viken på höger sida finns bensinmack, kiosk med fetgod marsipan- och chokladglass, affär och en gästhamn. Trevligt.

Jag lade till lite klumpigt vid bensinmacken och fortsatte sedan över till gästhamnen där jag också tog i bryggan lite: bonk! Oups, jag har inte lärt mig hur båten beter och rör sig ännu.

Apropå lära sig känner jag hur hjärnan jobbar på högtryck för att ta in, analysera och bearbeta alla nya intryck och alla nya saker som händerna och fötterna och hela kroppen måste göra på och med en båt. Visst har jag varit på sjön tidigare men aldrig själv såhär i egen båt. I stort sett allting är nytt.

Jag hade tänkt åka vidare efter att ha vilat en stund men det glunkas om nordliga vindar och kulingvarning i natt, så jag stannar. Det kostar 120 kronor vilket känns helt okej för en säker hamn, toalett, dusch, soplämning, 40 liter färskvatten och el om man behöver det.

Baddags

”Plums!”

Solen skiner och vågblänket leker i rufftaket. Vad är klockan? Fan, vad jobbigt att bada såhär tidigt utan att skrika eller nå’t, bara ruggigt effektivt i vattnet, för att bli blöt och sedan upp och tvåla in sig och sedan i igen för att skölja av sig.

Är det inte kallt!?

Men det kanske är ganska behagligt. Jag måste verkligen bada jag också. Jag är så skitig att jag inte vågar lyfta på kalsongerna längre.

Men vad är klockan egentligen? Oups, halv nio! Jag har sovit ganska gott och länge i natt. Skönt. Jag skulle vilja dra till Södra Ingmarsö i dag och handla lite, sedan till Paradiset vid Finnhamn. Eller Björkskär.