Genua, andra försöket

Jag anlände hamnen igen i går e.m. Det regnade under kvällen och natten, så det blev en bryggsegling. I dag har det varit soligt och varmt. Jag ägnade förmiddagen åt proviantering, så nu är båten fullastad med bl.a. 4 rullar toapapper, 11 liter färdigblandad alkylatbensin, 3,5 liter lampolja, 32 liter färskvatten, 4 pkt pasta, knäckebröd, ett gäng ölkorvar, konserver och lite färsk frukt och grönsaker.

Jag hittade en 12-voltsladdare på Kjell & Co. som man pluggar in i cigarettändaruttaget och som har en USB-A och två USB-C, varav den ena ger 65 W, vilket är tillräckligt för att ladda en gammal MacBook Pro från 2012. Det svåra är att hitta en PD-sladd (Power Delivery) med en USB-C i ena änden och Magsafe-1 i andra. Men NetOnNet säljer dem fortfarande. Den här lösningen känns bättre och mer energieffektiv än att använda spänningsomvandlaren och vanliga MacBook-laddaren.

Jag kom iväg strax efter fem i kväll. Enligt prognosen skulle vinden vara omkring SV och 3-4 sm med upp till 6 sm i byarna, avtagande. Perfekt för att hissa genuan. Första gången jag seglade med den blev jag tvungen att kryssa, det kändes inte helt optimalt, men i dag hade jag vinden in från samma sida hela tiden, vilket gick mycket bättre. Jag tog mig dit jag skulle på ca. 2,5 h, med vanliga förseglet hade det tagit 4 h. Den är kul att segla med, genuan. Jag trodde att det skulle luta mer, särskilt när vinden kom in rakt från sidan, men det gick hur smidigt som helst. Och snabbt 🙂

Hemma i hamn

Jag gick från Laxvarp i morse vid sju. Jag har ingen vindmätare men enligt prognosen har det blåst 8-10 sm i byarna i dag. Det gick bra. T.o.m. ute på Finnfjärden där det byade ordentligt och lutade säkert 30 grader, kändes det bra. Jag gjorde ett val i morse när jag hissade seglen, att byvindar på 10 sm ska jag klara av, nu får det bära eller brista. Och det bar. Och det kändes helt okej även när det lutade som mest. Men det var inte kul att kryssa i 10 sm. Jag gjorde ett par slag ute på Finnfjärden men fick väldiga vibrationer i förseglet och var tvungen att falla av så mycket att det kändes som att jag bara seglade sidledes, så jag gick ned bakom en udde och revade seglen och gick hem sista biten för motor i stället. Men när jag kollade på sjökortet sedan såg jag att jag hade haft en ganska bra linje ändå.

Ojämnheterna fixas med slippapper sedan när gelcoat:en har torkat.

Resten av dagen har ägnats åt diverse fix och mindre underhåll på båten. Jag har gelcoat:at en del skador i ”lacken”, och även om det finns många skador kvar att spackla på luckor och i stuvutrymmen, är nästan alla skador uppe på däck åtgärdade. Jag vet inte hur många små och stora hål jag har spacklat, men båten är alldeles vitprickig nu, eftersom gelcoat:en är vit till skillnad mot färgen på däck och greppytor som är mer gräddvit, men hellre det än svartprickig som hon var när jag köpte henne.

Jag har sytt lite i kapellet också, byggt om en handduk och tätat fotogenlampan så att den inte läcker när den hänger snett (vilket ju kan hända i en segelbåt, om den inte hänger i en krok i taket, vilket det här är en för liten båt för). Detaljer, skitsaker kan tyckas, men sammantaget är de viktiga för livet ombord i en liten båt där det är ont om plats och var sak måste ha sin plats. Och det finns en djup tillfredsställelse i att laga, fixa, modifiera och ta hand om saker – att inte vara hänvisad till att springa iväg och köpa nytt så fort något går sönder eller inte riktigt fungerar som man tänkt. Det är mer kärlek i att reparera än att köpa nytt.

Laxvarp

Jag kom iväg strax före nio i morse, enligt prognosen skulle vinden hålla sig runt S-SV, 3-4 sm i grundvind och 7-8 sm i byarna. Jag seglade söderut ett par timmar, skinande sol och blå himmel, och förtöjde i en djup och fin vik på Laxvarp öster om Fångö. Branta och lite otillgängliga klippor, inget för soldyrkaren direkt, men ankarfästet är gott och jag har bra skydd mot vinden så länge den håller sig kring syd, vilket prognosen förutspår att den ska göra under det närmsta dygnet. Jag hör på suset i träden att det blåser friskt därute på fjärden nu, men här inne i viken är det lugnt med undantag för en och annan liten vindil.

Jag såg en video i går om en kille som seglade en IF-båt i frisk vind. Det lutade mellan 30 och 40 grader, vilket kanske inte ser så mycket ut på pappret, men det känns klart mer i verkligheten. I alla fall om du frågar mig. Jag hade nog max 25 grader på vägen hit i dag, men det var en lagom utmaning för mig. Jag klarade av den och var bekväm med den lutningen i dag.

Här kan man ju undra varför man seglar om man tycker att det är otäckt när det lutar för mycket. Är det inte bättre att satsa på en liten sommarstuga då i stället? Jo, jag tycker att det är otäckt när det lutar för mycket, och jag är en fegis – när jag upplever rädsla backar jag, jag går inte på ännu mer med huvudet före – men jag ger inte upp och längtan att segla och lära mig att hantera lite hårdare vindar och lite mer lutning är starkare än rädslan. Och så länge det är så, stagnerar jag inte. Jag fortsätter att utmana mig själv, att utvecklas och att lära mig mer. I min takt, på mitt sätt, en grad och en halv sekundmeter i taget.

Att jag är en fegis är okej, det drabbar ingen annan än mig, men att den svenska regeringen är så ryggradslös och undfallande att de tar mer hänsyn till muslimers sårade känslor än svenskars grundlagsstadgade yttrandefrihet är skrämmande. Fattar de inte att sharia står på tur efter ett förbud mot att bränna koranen eller andra religiösa skrifter? Hallå, vad hände med upplysningen? Det är ingen jävla skillnad på att bränna en kopia av koranen, toran, bibeln eller Harry Potter – det är lika mycket sagor i alla böckerna. Har vi glidit tillbaka in i medeltidens mörker av religion och vidskeplighet? Det är klart att Regeringen ska värna svenskars frihet — inte utlänningars känslor!

Det är mycket

med det elektriska. Helt plötsligt ville min Co-Tech spänningsomvandlare inte fungera. Jag pluggade in den i 12 V-uttaget som vanligt men den blåa lysdioden under 230 V-uttaget lyste inte och omvandlaren var död. Konstigt, den fungerade ju i går kväll. Är det för lite spänning i batteriet? Jag drog ur säkringen mellan batteri och regulator och satte dit den igen. Då slutade panelen att ladda. Men, va f-n! Jag kopplade ur panelen och batteriet, kopplade in panelen igen (+ först, sedan -), sedan batteriet och startade om hela systemet genom att sätta dit säkringen mellan batteri och regulator. Då kickade solpanel och regulator igång och laddade batteriet som vanligt. Bra, då fungerar i alla fall det som det ska. Och när jag kollade närmare på omvandlaren upptäckte jag att den blåa lysdioden är en knapp och när jag tryckte på den fungerade omvandlaren som vanligt. Så enkelt är det ibland.

Luften och vattnet känns svalare och friskare än för någon vecka sedan. Mer som en normal svensk sommar, vilket jag tycker bättre om. Det är en fin vik jag ligger i och jag har bra förtöjning vid en egen klippa med bra badmöjligheter, så jag stannar en dag och håller koll på SMHI:s prognoser för väder och vind. Som det ser ut nu bör jag kunna gå några distans söderut i morgon. I dag blåser det fortfarande lite för mycket, 12-14 sm i byarna. Båten klarar säkert 16 sm men jag är inte bekväm med mer än 8 sm, kanske på sin höjd 10 sm.

För en stund sedan gled en vacker träbåt tyst in här i viken, någon slags skärgårdskryssare antar jag. Han har en liten snurra längst ut på aktern, som är lika lång och smäcker som fören, men han kryssade in hela vägen och lade till bara sådär: i med ankaret på rätt ställe och i fören var hoppilandkalle beredd med förtöjningstamp. Det var vackert som qigong.

Äppelkrok

Båten for hit och dit som en liten barkbåt i kastvindarna och drog i ankaret från alla möjliga håll och kanter. Till slut lossnade det såklart. Igen och igen och igen. Efter att ha startat motorn, dragit upp ankaret, krånglat mig ut till rätt ställe och släppt ned ankaret igen åtta gånger (minst), tröttnade jag och gick därifrån. Utanför viken var det ännu värre: hysterisk blåst och höga vågor överallt. Jag har nog aldrig tidigare upplevt en så intensiv och stark vind som i dag, åtminstone inte till sjöss. Jag mötte en segelbåt som gick med ett revat storsegel norröver. Själv gick jag mot vinden och för motor. Efter någon timma förtöjde jag vid en liten klippa längst in i viken öster om Äppelkrok, i krokarna där jag låg för några dagar sedan. Klockan är halv tio på kvällen och det byar fortfarande i uppåt 15-16 sm därute, men här inne märks det knappt. Den här viken läcker inte alls lika mycket som den jag kom ifrån. Botten är sand och lera och här fäster treuddsankaret som det brukar. Jag kan sova lugnt i natt.

Svaj

16 sm i byarna drar som flyktiga penseldrag över vattnet.

I dag blåser det om möjligt ännu mer. Vinden kommer farande från SV och drar in över kobbar och skär, rullar fritt över fjärdarna och letar sig in i minsta vik. Likt en vredgad gud som söker efter något som stulits från honom. Landförtöjningen övergav jag sent i går kväll och nu räcker knappt treuddsankaret för att ligga på svaj i den här lilla viken. Rodret är ställt rakt fram och snurran nedfälld, utifall att. Ständig vaksamhet på ankarfästet som båten snurrar och vrider sig runt, nästan 180 grader. Genom att sätta allt i rörelse är det som att någon där uppe säger åt mig att vara stilla. Ja, jag blir kvar här tills det mojnar.

Kvar en dag

Prognoser kan ha fel, åt båda hållen: det kan bli mindre regn än vad som förutspås, och det kan bli mer. Men dagens prognos ser grå och blåsig ut, och jag kan inte se att något annat ställe skulle vara uppenbart mycket bättre, så jag blir kvar här en dag.

På sjökortet borde jag ligga i lä för alla vindar på väst, och när det gäller vind rakt västerifrån stämmer det nog, men SV-vinden letar sig in i viken ändå och byar rakt in i aktern: kluck, kluck, kluck, kluck. Men ankarfästet är fortfarande gott och i övrigt är det ett trevligt ställe.

Jag passade på att bättra på tätningen runt solpanelen i går när det var torrt och fint väder. Den låter lite när jag går på den i mitten, för där är det en liten nivåskillnad på någon mm i däcket, men det låter inte riktigt som det är fukt under panelen (eller är det bara som jag hoppas?).

Apropå fukt lokaliserade jag äntligen ett litet läckage som jag har haft längst in i stickkojerna. Ibland har dynorna där varit fuktiga på undersidan, ibland inte, och jag har inte förstått varifrån fukten kommer eller lyckats koppla ihop den med en tydlig orsak. Men tvärs över sittbrunnen sitter en skena som blocket till bommen löper i, och skruvarna som fäster den har muttrar på andra sidan, ned i stickkojerna, och muttrarna var blöta och lösa. Jag var rädd för att någon måst hålla emot skruvarna medan jag kröp in i stickkojerna och drog åt muttrarna, men det gick bra att skruva åt från bara ett håll.

Blåst

Det blåser för hårt i byarna för att jag ska vilja segla i dag, men jag tappar ankarfästet hela tiden och kan inte ligga kvar i den lilla viken jag låg i natt, så jag går för motor i farleden en bit norrut.

En del stora segelbåtar har båda seglen uppe men lika många går söderut för motor i SV-vinden, och en del norrgående har bara focken uppe. Mellan öarna får jag känslan att det nästan skulle gå att segla, men så kommer 10-12 sm ilsket springande över vattenytan och sliter tag i båten, och när jag kommer ut på en fjärd och börjar rulla i de stora vågorna inser jag att, nej, det var helt rätt att gå för motor i dag.

Jag försöker hitta förtöjning på norra Långa Missjö men det blåser överallt och jag hamnar i stället på östra sidan av en ö på andra sidan farleden. Här ligger jag i lä för den direkta vinden på V men den vrider sig och studsar in i viken ändå och byar från lite alla möjliga håll och kanter. Men ankarfästet håller här. Och jag har sällskap av får som betar på ön.

SO-vind

Jag trodde att vind från SO, sydost, betydde att vinden kom någonstans från mittemellan syd och ost, inte omväxlande från syd och från ost. Men i dag gjorde den det. Först trodde jag det var fel på windex:en, att den hade fastnat i spindelväven däruppe och visade fel. Det verkade så orimligt att vinden verkade komma från syd på vartannat slag och från ost på vartannat. Hur jag än kryssade kom vinden fel. Det kan inte vara möjligt. Eller är det kompassen som visar fel? Men så vred sig vinden tydligt från ost till mera syd på ett och samma slag, då fattade jag att det var verkligen vinden som vred sig fram och tillbaka. Sedan kom regnet och då spelade det ingen roll vad jag trodde, blöt blev jag. Jag hann inte ta ned seglen, så jag lät dem vara uppe och seglade vidare i regn och 8 sm. Det gick bra det med. Nu är jag framme, förtöjd och torkar seglen.

Dra på trissor

Dra fall på trissor.

Tillbaka i båten igen efter att ha firat Midsommar på landet med nära och kära, och varit och hälsat på ett par goda vänner i Gävle som bjöd på god mat, fin samvaro och bl.a. nakenbad vid Rullsand. Och vi fikade på Böna Café. För mig som har bott i en stad och ett område med (för) många invandrare var det befriande att sitta och fika omgiven av människor som alla pratade svenska och såg ut och betedde sig igenkännbart – som svenskar – skönt. Jag tar med mig det.

De där små hjulen i mastfoten som fallen går via, kallas trissor. Jag gick igenom större delen av menyn på Hjertmans hemsida innan jag hittade dem: trissor. Jag borde ha vetat, det är ett logiskt namn. Mina trissor har nog suttit där i mastfoten sedan båten byggdes för drygt 40 år sedan, de behöver bytas. Jag har ett passande verktyg för muttern som håller dem, men den sitter som berget. Jag har applicerat lite 5-56 men kan nog inte vänta tills det eventuellt löser sig, utan jag får hoppas att jag kan dra på samma trissor i ytterligare en säsong.