Blåst

Det blåser för hårt i byarna för att jag ska vilja segla i dag, men jag tappar ankarfästet hela tiden och kan inte ligga kvar i den lilla viken jag låg i natt, så jag går för motor i farleden en bit norrut.

En del stora segelbåtar har båda seglen uppe men lika många går söderut för motor i SV-vinden, och en del norrgående har bara focken uppe. Mellan öarna får jag känslan att det nästan skulle gå att segla, men så kommer 10-12 sm ilsket springande över vattenytan och sliter tag i båten, och när jag kommer ut på en fjärd och börjar rulla i de stora vågorna inser jag att, nej, det var helt rätt att gå för motor i dag.

Jag försöker hitta förtöjning på norra Långa Missjö men det blåser överallt och jag hamnar i stället på östra sidan av en ö på andra sidan farleden. Här ligger jag i lä för den direkta vinden på V men den vrider sig och studsar in i viken ändå och byar från lite alla möjliga håll och kanter. Men ankarfästet håller här. Och jag har sällskap av får som betar på ön.

SO-vind

Jag trodde att vind från SO, sydost, betydde att vinden kom någonstans från mittemellan syd och ost, inte omväxlande från syd och från ost. Men i dag gjorde den det. Först trodde jag det var fel på windex:en, att den hade fastnat i spindelväven däruppe och visade fel. Det verkade så orimligt att vinden verkade komma från syd på vartannat slag och från ost på vartannat. Hur jag än kryssade kom vinden fel. Det kan inte vara möjligt. Eller är det kompassen som visar fel? Men så vred sig vinden tydligt från ost till mera syd på ett och samma slag, då fattade jag att det var verkligen vinden som vred sig fram och tillbaka. Sedan kom regnet och då spelade det ingen roll vad jag trodde, blöt blev jag. Jag hann inte ta ned seglen, så jag lät dem vara uppe och seglade vidare i regn och 8 sm. Det gick bra det med. Nu är jag framme, förtöjd och torkar seglen.

Dra på trissor

Dra fall på trissor.

Tillbaka i båten igen efter att ha firat Midsommar på landet med nära och kära, och varit och hälsat på ett par goda vänner i Gävle som bjöd på god mat, fin samvaro och bl.a. nakenbad vid Rullsand. Och vi fikade på Böna Café. För mig som har bott i en stad och ett område med (för) många invandrare var det befriande att sitta och fika omgiven av människor som alla pratade svenska och såg ut och betedde sig igenkännbart – som svenskar – skönt. Jag tar med mig det.

De där små hjulen i mastfoten som fallen går via, kallas trissor. Jag gick igenom större delen av menyn på Hjertmans hemsida innan jag hittade dem: trissor. Jag borde ha vetat, det är ett logiskt namn. Mina trissor har nog suttit där i mastfoten sedan båten byggdes för drygt 40 år sedan, de behöver bytas. Jag har ett passande verktyg för muttern som håller dem, men den sitter som berget. Jag har applicerat lite 5-56 men kan nog inte vänta tills det eventuellt löser sig, utan jag får hoppas att jag kan dra på samma trissor i ytterligare en säsong.

Regn, kom regn

Så kom det till slut, regnet. Ett envist knäppande på rufftaket, timme efter timme, av vatten. Inte vattnet som vi seglar i, utan det andra som kommer ovanifrån och som är nödvändigt för allt liv. Båten är tät, batteriet laddat och jag har allt annat jag behöver på en armlängds avstånd. Fotogenlampan ger värme och driver ut nattens fukt i kläder och dynor. Jag tar av mig och ställer mig naken i sittbrunnen en stund, andas, känner regndropparna mot min hud och tackar Gud för regnet.

Genua

Premiärsegling med Genua.

Jag anlände hamnen efter elva i går kväll, somnade någon gång vid ett och gick upp halv fem i morse. Jag förberedde det nödvändiga, åt frukost men hoppade över kaffet. Jag ville iväg medan vinden var bra (grundvind ca. 3 sm, byvind ca. 5-6 sm), så jag kunde premiärsegla mitt Genua-segel. Det fanns med när jag köpte båten men jag har inte seglat med det förrän i dag.

Det gick bra i början när vinden låg på från NO. Genua-seglets större segelyta märktes och det var kul att segla relativt snabbt i svag vind. Men sedan vred vinden och verkade komma mer rakt öster ifrån. Jag fick göra ett slag, ett till och ytterligare ett. Innan jag visste ordet av satt jag och kryssade – med en Genua. Det går väl, men det är omständligt och jobbigt med allt det där seglet som ska över från ena sidan av båten runt masten och till andra sidan vid varje slag.

Efter ett tag gav jag upp, revade Genua:n och hissade vanliga kryss-focken i stället. Det var oväntat enkelt att göra det bytet, men det hjälpte inte särskilt mycket. Hur jag än lade mig mot vinden stod jag mest och stampade med vibrationer i seglen och kom ingen vidare vart. Vid ett tillfälle låg vinden på från ett håll i storseglet och från ett annat håll i förseglet, då vände jag hemåt igen.

Jag hade kanske orkat fortsätta om jag hade sovit längre och inte hoppat över morgonkaffet. Bråttom var det enda jag hade av att skynda mig, längre kom jag inte. Det vet jag egentligen, men jag glömde. På vägen hem ändrade jag mig och hittade förtöjning i en fin vik bara någon kilometer från hemmahamnen. Det är en del svall efter förbigående båtar men det borde lugna ned sig framemot kvällningen. Först tänkte jag ligga här under dagen bara och gå sista biten hem för motor senare i kväll, men som prognosen ser ut kanske jag ligger kvar här i natt.

Nationaldagen

Långhelg och ledig lör-tis. Jag hade kunnat segla en dag extra och gått hem i dag, men jag valde att åka hem i går och delta i nationaldagsfirandet och fira Sverige, svenskarnas land, med ett gäng nya bekantskaper. Mycket trevligt. Jag är född svensk av föräldrar som är födda här i Sverige som i sin tur är födda av föräldrar födda i Sverige osv. Långt tillbaka. Etnisk svensk får jag väl lov att kalla mig i tider när vem som helst kan ta sig över Öresundsbron och få pass och uppehållstillstånd över da’n och höra att de är svenskar. Men ingen skulle kalla mig same bara för att jag flyttade till Åre, köpte skoter och några renar och lärde mig samiska, eller ens fransman för att jag talar franska och har basker på huvudet och en baguette under armen och spelar boule.

Blir man svensk bara för att man tar sig över Öresundsbron?

Hemma igen

Kallt i natt igen, till en början i alla fall. Genuafallet slog mot masten och väckte mig runt fyra. Det var lite för tidigt att börja dagen, så jag krånglade mig ut ur förpiksluckan och drog ut fallet från masten och återvände till sovsäcken. Och då kändes luften väsentligt varmare än under dagen.

Enligt prognos skulle det bya i 8-10 sm från 12-tiden och framåt i dag, så jag lossade förtöjningarna, drog upp ankaret och gick iväg strax efter kl. 8 i morse medan vinden var lagom. Det gick bra att ha Genuafallet kvar i ett av de där handtagen som sitter längst fram i fören även under segling. Skönt, då får det sitta kvar där. Jag kan bli helt tokig annars vid kryss när det slår mot masten vid vartannat slag: dang, dang, dang, dang, dang!

Väl i hemmahamn bytte jag ett segelschackel som gick sönder förra sommaren. Det har fungerat bra med ett vanligt, litet schackel, men det ser snyggare ut med ett för ändamålet.

Solpanelen fortsätter att fungera bra och se till att jag alltid har ett fulladdat batteri. Jag tror att den här nya panelen har något bättre verkningsgrad än den förra som jag hade sönder och den laddar så snart det är minsta ljus, dvs. nästan dygnet runt så här års.

Jag hällde några skopor vatten på solpanelen och väntade en stund innan jag kollade papperet som sitter i hålet på undersidan av däck där sladden från solpanelen går igenom. Min tanke är att om solpanelen inte sitter helt tätt, borde vattnet leta sig vidare och ner under däck via sladden, vilket borde synas på papperstussen. Nu har det gått någon timma och den är fortfarande helt torr. Kan jag ha sådan tur att solpanelen sitter helt tätt på första försöket? Nästa regn lär svara på den frågan.

En fin dag, en skön seglats med lagom vind, några smärre reparationer och fix i hemmahamn, i övrigt känns det som att allt bara… fungerar. Tack.

Omväg

Lugn natt och skön morgon med qigong, frukost och lite tvagning. Att doppa mig eller t.o.m. bada är vattnet alldeles för kallt för, men att stå och blaska av sig går bra. Sedan sitta och soltorka i solen.

Jag gick iväg kl. 9 och kunde ha nått min destination på 1,5 h om jag hade seglat den raka vägen. Men vad har man segelbåt till om inte för att segla? Och en sådan här vacker dag med den fina vinden, då blev det en lång omväg: söderut mellan Innerö och Ytterö, förbi L Reskär och Tallholmen, västerut runt Gubbön, norrut utmed nordöstra sidan av Fångö, västerut söder om Kråkmarö, in i farleden norrut, Förbi Armnö och till sist runt norra Håskö rakt österut. När jag skulle gå sista biten SO byade det upp sig mot 8 sm och jag hade redan seglat i 3,5 h, så jag vände och gick in i en annan naturhamn. Det var lite synd, jag hade velat kolla in det nya stället, men det får bli en annan dag.

En fin dag för att segla en lika lång som vacker omväg till dit man ska eller bara hamnar.

Birkskär

Jag anlände hemmahamnen i går kväll vid halv elva. Fortfarande ljust och kallt. Men det var åtminstone inte minusgrader som vid sjösättningen och det kändes att vattnet har blivit några grader varmare.

Jag började dagen med att torka av allt pollen på båt och kapell. Det verkar inte ha regnat en droppe sedan jag var ute senast. Frukost och kaffe sedan seglade jag österut i den byiga västvinden. Utifrån prognosen och att det tydligen blåser minst 8 sm om det går vita gäss på en fjärd, gissar jag att byarna låg runt 7 sm.

Jag seglade mest i medvind och det gick fort att komma fram, den här gången till Birkskär öster om Harstena. Jag var här förra året och kollade in en vik på östra sidan men hittade inget bra ställe att lägga till där, det var smalt och grunt och flacka klippor. I år ligger jag mer på södra sidan och här är det djupt och branta klippor och det finns ett antal bra ställen att lägga till vid.

Enligt prognos ska vinden fortsätta ligga runt väst under natten med ända upp mot 9 sm i byarna runt kl. 4. Jag hoppas mitt ankare håller för det, jag ligger bra här men inte helt skyddad från västvinden. På morgonen ska vinden vrida över nord för att slå om till syd framåt lunch, då behöver jag hitta ett annat ställe.

Hemgång

Dock inte i Missjö.

Det kändes inte lika kallt i natt som föregående nätter. Jag vaknade vid sex, gjorde frukost, morgontoalett och kaffe. Sedan trasslade jag in ankaret lite i grannens ankarlina innan jag hissade segel och tyst gled iväg i den svaga NO-vinden med sikte mot hemmahamnen.

Jag gick SV ned mot Lökö först, sedan NV förbi Grytsholm och lite till, sedan söderut utmed västra sidan av Missjö och Västerön innan jag vek av västerut på Finnfjärden och den vanliga vägen hem. Efter ganska precis fyra timmar gled jag lika tyst och snyggt in på min plats i hemmahamnen som när jag avgick i morse. Jag gillar att slippa använda motorn, låta tystnaden vara obruten, så man hör alla de små ljuden.

Långa Missjö var vackert. Tillsammans med Missjö, Västerön, Lökön och alla små kobbar däremellan är det som en egen liten ytterskärgård med många fina, flacka klippor att bada och sola vid. Jag kan förstå att det är populärt, och det var många stora plastbaljor som låg förtöjda lite varstans, små bjäbbande hundar, grillar, öl och vin – och många solstolar vända mot solnedgången. Lite som att vara på en camping. Not really my cup of tea.