Månadsarkiv: september 2007

Båthus

Publicerat av

I dag har jag byggt mitt livs första båthus. Stommen är gjord av järnstänger som man sätter ihop ungefär som lego, det behövs inga skruvar eller spikar eller spännen, man bara trär delarna i varandra. Det tog ett tag innan jag funderat ut hur allting skulle sitta ihop men sedan gick det ganska snabbt. Hur presenningarna ska ligga har jag ingen aning om men jag hoppas de inte flyger iväg.

Det känns skönt att ha båten på land och under tak. Jag åker ut nästa helg och kollar att allting ser bra ut, att presenningarna sitter kvar och båten inte har vält eller något, och jag skulle behöva köra hem lite saker också, men annars klarar sig nog båten utan mig ett tag nu.

Tack för en härlig sommar, båten.

På land

Publicerat av

Nu är båten uppe på land. Det känns skönt. Vädret var hemskt i dag: jämngrått, blåsigt och regnigt. Jag var blöt in till underkläderna när jag kom hem. Men upptagningen, torrsättningen, torrläggningen eller vad det nu än heter gick bra. För mig var allting nytt och jag visste inte riktigt vad jag skulle eller kunde göra, men jag försökte hjälpa till så gott jag kunde och det var kul att se båtarna komma glidande i den stora kranen över grusplanen där alla båtarna står under sin vintervila. Jag filmade när min båt kom.

Jag borde ha tvättat av båten mer ordentligt och skrubbat bort allt skägg från botten, och kanske monterat båtskjulet också, men jag orkade bara inte. Jag får ta det i morgon om väder och ork tillåter. Det skulle vara skönt att ha det gjort och bara släppa båten och allt som hör till för ett par månader, bara låta henne stå där och torka upp lite.

Jag tittade på de andra folkbåtarna i går som låg vid bryggan. De flesta hade mastat av men några hade sina master kvar. De såg likadana ut, och alla var olika min. Slutsats: min havererade mast är inte ens en riktig folkbåtsmast från början, eller så är alla andra folkbåtar i klubben utrustade med icke-folkbåtsmaster. Vad är mest rimligt?

Då är det ju ingen större idé att laga min mast. Då är det bättre att försöka hitta en bättre begagnad, och riktig, folkbåtsmast. Eller kanske låta tillverka en helt ny. Jag vill helst ha en trämast. Det kommer hursomhelst kosta en del, en hel del antagligen. Jag vet inte om jag har de pengarna till nästa sommar. I sådana fall får jag nog betrakta båten som ett slags slöjdprojekt i första hand och kanske låta henne stå kvar på land en säsong och bara renovera i stället. Det finns en hel del jag skulle vilja göra, och att skrapa och slipa kostar inget annat än tid och energi.

Hemgång

Publicerat av

Hur lång tid tar det, och hur mycket bensin går det åt, att köra en träfolka från Svartsö in till Stockholm med en 4-hästars motor? Jag hade ingen aning. Det enda jag hade att gå på var säljarens uppgift att han hade seglat ut båten i våras på knappt 5 timmar, men det var i ”god vind”.

Jag gick från bryggan strax efter åtta och satte kurs mot Lådna för att tanka. De öppnar egentligen inte förrän elva på fredagar på hösten, men de såg att jag vankade omkring där nere bland pumparna och var schyssta och lät mig tanka ändå. Ett stort tack för det. Jag gick därifrån en stund senare, strax före tio, med motorn och fyra 5-litersdunkar fulltankade med bensin och med kurs mot Waxholm.

Höstlig hemgång med havererad mast.

Jag tänkte att jag får väl tanka igen i Waxholm om det behövs, och kommer jag därifrån före fyra borde jag vara i stan innan det blir mörkt. Annars får jag hänga upp fotogenlyktan någonstans på båten som en laterna om det hinner mörkna och försöka hitta fram till båtklubben i alla fall.

Men alla mina farhågor kom på skam. Jag var framme vid jollebryggan på båtklubben strax efter halv tre. Det tog ca. sex timmar och ungefär lika många liter bensin. Skönt med lite medvind och något som gick enklare, snabbare och lättare än befarat.

Höstbad

Publicerat av
Höstbad.

Det är grått och mörkt och blåsigt. På väg hit lyste det på vattnet och jag trodde det var månen men det var den ljusa kvällshimlen som hade hittat en glipa mellan molnen som låg som ett dovt täcke över oss ända bort till horisonten där solnedgången brann i rött och orange.

Badväder kan man nog inte säga att det är, men jag kunde inte hålla mig från att ta ett dopp i alla fall. Jag kunde verkligen känna hur vattnet, det kalla och friska vattnet, kallade på mig: kom och bada! Jag klädde av mig, svepte en handduk om mig och tände ficklampan och trevade mig bort till en brygga där man kan gå ned i vattnet på en stege.

Det var kallt, uppfriskande och oerhört skönt. Det kändes spännande och lite upphetsande att kliva ned i det svarta vattnet en blåsig och kall höstkväll. Först var det bara kallt och jag hyperventlierade så jag trodde jag skulle svimma men så fokuserade jag på, eller bara släppte fram, tanken på värmen inom mig i stället för kylan i vattnet. Jag slappnade av och det kändes skönt. Jag släppte taget om stegen och simmade lite fram och tillbaka och doppade mig ordentligt.

Det var underbart att bada! Skönt, härligt, uppfriskande, sexigt! Jag klev upp på bryggan och gav luft åt de känslor av liv och lust som fyllde min kalla kropp och min heta själ. Gud, ett kungarike för en kvinna nu!

Svartsö

Publicerat av

Jag skulle ta bussen från Slussen till Boda brygga och sedan sjötaxi därifrån ut till Svartsö där båten legat under sommaren för en natts bryggsegling och sedan köra hem henne i morgon fredag. Hon är schemalagd att tas upp på land under första passet av torrsättningen, kl. 8-12, på lördag.

Jag tog tunnelbanan till Slussen och köpte en extra bensindunk att ha med mig till båten och gick och ställde mig i kön till bussen. Men den kom aldrig, eller så var den bara sen, jag vet inte. Det är en tajt tidtabell med en (1) minut till godo mellan buss och båt i Boda, så efter några minuter gick jag och hejdade en taxi i stället.

Taxichauffören var en trevlig kille som också har en träbåt, en kravellbyggd motorseglare från 1938 som han försökte sälja till en kille från Kalmar men som tog tillbaka handpenningen och hävde köpet när han blev sjösjuk på väg till Landsort.

Vi hade lite svårigheter att hitta Boda brygga och körde nog fel och vände. Om drygt en kvart går båten, den sista för dagen. Vi körde lite fel igen och vände någonstans i Gustavsberg. Jag ringde skepparen på sjötaxin och bad honom vänta en stund för vi är på väg. När han hörde att vi inte ens var i Hemmesta gav han oss en chans på hundra och sade att han väntar max tio minuter. Okej, det ger oss drygt elva minuter. Vi hinner, sade taxichauffören, och bilen sköt fart genom en rondell. Jag läste kartan och han körde, mycket snabbt men säkert, och med gemensamma krafter och tack vare att en annan passagerare också var sen, hann jag fram i tid. Det första jag såg när jag satte mig i båten var tjejen som stod före mig i busskön.

Ett stort tack till dig som körde taxin så tålmodigt och snabbt. Och ett stort tack till skepparn på taxibåten som väntade.

Skit på er ni som ansvarar för busstrafiken ut mot Nacka och Värmdön för att ni löpande kan ange bussnummer och avgångstider på skyltarna vid busstationen under Slussen, men ni kan inte med samma skyltar meddela om en buss är inställd eller bara lite sen. Det är svagt. Och ni är skyldiga mig 450 kr för taxin.