plockar jag ihop mina saker, öppnar luckor för att vädra ut och torkar seglen från gårdagens regn. Med ett par korta avbrott har jag varit i den här lilla båten 3-4 veckor. En del av mig ser fram emot att komma hem till lägenheten, en annan del vill fortsätta segla och vara i båten. Fortsätta leva det lilla, enkla livet med de stora upplevelserna. Det känns vemodigt att åka hem och jag drar mig för det. Men säsongen är inte slut, det blir säkert några fina helgseglingar och det finns semester att ta ut, innan det är dags för upptagning igen.
I dag känns det som att prognosen stämmer bättre med vädret: växlande molnighet och frisk vind. Det byar på riktigt ordentligt, t.o.m. här i hamnen. Vore inte båten förtöjd slet hon sig och gick iväg på egen hand. Jag avundas inte dem som sitter i små (segel-) båtar på stora, blåsiga fjärdar i dag.
Vinden har stämt med prognosen i dag. Det har blåst mycket. Mitt plättankare orkade till slut inte hålla emot byarna och jag fick lossa förtöjningarna, gå ut och lägga i treudden i stället.
Nederbörden har inte stämt lika bra med prognosen. Det drog förbi ett rejält åskväder i natt (närmsta nedslaget ca. 2 km bort) som gav mycket regn. Och i dag på eftermiddagen kom en ordentlig skur.
När regnet hade dragit förbi mojnade plötsligt vinden. Det blev helt stilla, från 14 sm till 0. Mina grannar längre bort i viken lossade förtöjningarna och gick iväg. ”That’s not a bad idea!” Jag passar på att gå nu i den svaga vinden i stället för i morgon med motor (eftersom det ska blåsa lika mycket då, enligt prognosen).
Segling i ett stilla och blött gråväder.
Jag gjorde loss förtöjningarna, lättade ankar, gick en bit ut och hissade mitt revade storsegel. Det gick sakta eftersom det var fortfarande nästan vindstilla. Även när vinden tog lite fart var det som att segla med handbromsen i. Men det kändes tryggt och kontrollerat.
Halvvägs in på Finnfjärden tog jag bort revningen och hissade hela storseglet. Jag trodde vinden skulle återgå till 14 sm i byarna ganska omgående, det var därför jag gick med revat storsegel, men vinden fortsatte att vara omkring 3-4 sm med kanske 6 sm i byarna. Efter ytterligare en bit tog jag fram focken och hissade den. Det rullade på riktigt bra och det kändes stabilt och säkert, även när det byade på i något som kändes som runt 8 sm.
Vacker regnbåge.
Jag prickade in tre rejäla regnskurar på vägen till hemmahamnen. Det var intressant att segla med revat storsegel, men det samlades mycket regnvatten i vecken mot bommen. Det kanske finns någon speciell teknik för hur man viker seglet när man revar. Jag hade säkert kunnat göra det bättre, men någon gång måste vara första gången.
Prognoserna för i dag stämde inte nu på eftermiddagen och kvällen. Det blev inte så blåsigt hela tiden, vilket var bra för då kunde jag segla hem istf att gå för motor, men det blev mycket mer regn, vilket inte var lika kul. Men jag såg en vacker, hel regnbåge över hamnen när jag hade lagt till vid min bryggplats.
Mannen på båten lite längre bort i viken textilbadar. Jag vet inte varför han gör det, han verkar vara tillräckligt gammal för att vara uppvuxen med att man badar naken i skärgården. Men hans fru badar naken. Hon gör några qigongliknande rörelser på fördäck, står en stund och kisar bort mot mig och tar sedan av sig klädesplaggen, ett efter ett, och går långsamt naken utmed båten på sidan som vetter mot min båt till badbryggan i aktern där hon försiktigt kliver ned i vattnet. Hon simmar lite fram och tillbaka innan hon går upp igen. Naken. Hon står så ett tag, som om hon tycker att det är skönt att bara vara, utan en tråd på kroppen, känna vinden och solen mot huden – all hud – innan hon går utmed båten och försvinner in i ruffen. Hon kommer ut efter en stund, fortfarande naken, och går sakta till akterdäck där hon utan brådska klär på sig. Först behå, sedan en liten topp och sist trosorna. Som om hon inte riktigt vill sätta på sig kläderna, utan fortsätta att vara naken. Eller som om hon njuter av att synas; att ses. Jag ser, inga detaljer, det är för långt bort, men vissa saker syns tydligt i rörelserna, det är mycket vackert.
A red sky in the night is a sailor’s delight, a red sky in the morning is a sailor’s warning.
Det såg lite olycksbådande ut i morse med morgonrodnaden i öster. Men jag kom i väg halv åtta och fick en odramatisk seglats på två timmar i den lugna S-brisen. Det var först framåt tvåtiden som det började riva ordentligt i byarna, men då låg jag tryggt förtöjd i en lugn vik, och vid fyratiden var jag glad över att jag inte var ute på en fjärd med seglen uppe.
Revat storsegel.
När jag hade förtöjt och låg i lä passade jag på att reva storseglet. Jag har suttit och tittat på de där hålen i seglet länge och undrat hur det funkar egentligen: ska det löpa en lina i hålen och runt bommen, så man kan reva under segling? Nej, det stämmer inte riktigt, då skulle den där tampen som går längs bommen och som säkert har något med revningen att göra vara mycket längre. Och det kanske inte skulle fungera i alla fall, att släppa lite på storseglet efter man har hissat det för att reva det en bit. Nej, det verkar konstigt.
Efter lite dragande av olika tampar hit och dit landade jag i att man måste reva innan man seglar. Man måste välja om man ska gå med revat eller inte, innan man hissar seglet. Ja, varför inte? Man ska ju ändå ha en sådan koll på prognoserna att man vet vilken dag man kan behöva gå med revat.
Sträckt revat storsegel.
Jag knöt en tamp i varje hål i storseglet och runt bommen. Det stora hålet i bakänden av seglet antog jag var till för att sträcka seglet bakåt. Det stora hålet in mot masten satte jag i ena armen på den där kroken som sitter där bommen möter masten. Jag hade velat vika seglet snyggare under tamparna som går genom hålen och runt bommen, men väl ute i vinden kanske det inte spelar någon roll.
I övrigt har jag spacklat lite med gelcoat (nu är det inte många skador kvar i plasten som behöver lagas), spänt vanten och sträckt backstaget samt pimpat kåpan till utombordaren med hjälp av sprittuschpennor i grönt och rött. Och badat.
Pimpad utombordskåpa, spända vant och gelcoat:at däck.
Avgång vid kvart i tio. V-NV-brisen var perfekt och det var en fest att segla i dag; enkelt, bekvämt och lagom snabbt.
Efter lite drygt 2h var jag framme vid en liten kobbe väster om Laxvarp. Här har jag gott ankarfäste och bra förtöjning vid brant klippa. Och fina klippor att sola på. Jag ligger inte optimalt med tanke på NV-vinden men när det vrider till S i kväll blir det bra.
Jag skulle vilja ligga kvar här två nätter men enligt prognosen ska det blåsa omkring V under lördag och söndag med upp till 12-14 sm i byarna. Det är lite väl styvt för mig. Jag tar S-vinden i morgon fredag och går så långt och länge jag orkar mot hemmahamnen och hittar nattkvarter i närheten, så kan jag gå för motor sista biten hem sedan, lördag eller söndag.
När jag gick förbi Gubbön såg jag inga båtar där, så jag trodde att det skulle vara tomt bland de här små kobbarna, men vi ligger två båtar vid den här lilla ön, en vid nästa kobbe ett stenkast längre bort, en segelbåt ligger på svaj här utanför och det är gott om båtar som går förbi lite längre ut.
Jag vaknar vid sju av ett envist kluckande och en bris som viner genom mast och fall: fruuuukost! Vinden har vänt under natten till NV och blåser rakt in i aktern där jag ligger. Det är helt okej, det är enligt prognosen och det blåser mellan 3 och 6 sm. Jag gör frukost och börjar förbereda mig för att segla.
Det ska blåsa V-NV hela dagen i dag, jag kan gå söderut eller norröver. Men i morgon ska det blåsa S. Om jag går norrut i dag kanske jag behöver kryssa i morgon. Bättre att gå söderut i dag och ev. ha medvind i morgon. Så blir det.
Jag har sett ett par av flottans båtar gå i farleden här utanför. Jag vet inte om det är ”jagare” eller ”korvetter” eller något annat. De är ganska små, inga slagskepp, men de drar upp enorma svallvågor i alla fall. Jag vill inte ligga i en vik där de går förbi utanför.
Vacker frukost-vy från liten segelbåt i augusti månad.
Bad, sol, klippor. Njut stillheten och lugnet. Vilsamt och uppbyggligt.
På ett sätt vill jag segla varje dag: kasta loss, lätta ankar, sätta segel och gå någonstans dit jag aldrig har varit tidigare – upptäcka varje skär och kobbe i skärgården – på ett annat sätt längtar jag efter att stanna, stå still och möta tystnaden och lugnet. Att landa in i den där vilan.
Stå med fötterna axelbrett isär, känn fötterna, känn den solvarma klippan, andas djupt ned i magen, ha lite svikt i knäna, lyssna till stillheten och tystnaden, fortsätt känn fötterna, fortsätt andas i magen, känn varje andetag. Qigong.
Jag blir kvar här en natt till. Det är så stilla och lugnt och jag njuter av tystnaden och stillheten. Det är helande.
Jag går omkring lite på klipporna, hittar ett fint ställe i solen, tar av mig byxor och tröja och står naken en stund och ser ut över den stilla fjärden innan jag försiktigt kliver ned i vattnet. Det är skönt och sensuellt att låta sig omslutas av det svala och klara. Som en salt smekning. Efter några simtag tar jag mig upp på klippan och torkar i solen. Att gå från varmt till kallt och varmt igen.
Havet, himlen, klipporna. Bada och sola utan textilier. Skönt och sexigt. Tack <3
Det här börjar bli en klar favorit. Det är en vacker naturhamn, ganska enkel att lägga till i, skyddad för de flesta vindar utom NV och N och den är på lagom avstånd för att vara den första etappen från hemmahamnen. Härifrån kan jag gå söder- eller norrut sedan. Jag har inte riktigt bestämt det för morgondagen.
Det var vindstilla till en början i dag, sedan byade det runt ett par små regnmoln, så jag fick både vind och lite regn. Det gick bra att segla. Ordet ’vindstilla’ är lite märkligt, förresten. Som om det alltid finns vind men ibland rör den sig inte, vinden är stilla. Jag gillar det ordet: vindstilla. Men inte när jag ska segla.
Motorn: backen är trög att få i, annars fungerar den bra.
Jag var och köpte nya begagnade utombordaren i dag. Jag har inte hunnit testa den ännu, men det kändes som en befrielse att ta bort Selva-motorn, torka bort all motorolja den har läckt och hänga på den begagnade Mercury-motorn från -96 i stället.
Mercury-motorn är på 4 hk (till skillnad från Selva:n som är på 6 hk), vilket räcker gott och väl för den här båten. Mercury-motorn väger mindre (knappt 20 kg, känns det som). Den har ett litet hål i ena fästet, så det är enkelt att låsa fast den med en kätting och ett hänglås. Det är en 2-taktare, så det finns ingen behållare med olja som kan läcka och ha sig, som i Selva-motorn, utan man blandar oljan i bensinen. Den är så enkel att serva att t.o.m. jag kommer att klara av det: byt växelhusolja och tändstift någon gång om året och rengör eventuellt ett filter (jag minns inte vad det heter, men man ser om det är skit i det och det är enkelt att komma åt).
Allt känns bättre med nya begagnade Mercury-motorn.
Nu i eftermiddag och på kvällen har jag varit och hälsat på en god vän som bor i en stor båt i Västervik. Han bjöd på god mat och jordgubbar till efterrätt – gott! Och båten var kul att se. Den är 25 m lång och har ett djupgående på 2-3 m. Gott om utrymme. Motorrummet var intressant, likaså kommandobryggan med all utrustning för navigation. Och allt var så stort, t.ex. väger lilla reservankaret 50 kg.
Kvällssolen i all ära men energin, kvaliteten, känslan i den uppgående morgonsolen och den annalkande dagen tilltalar mig mer.
Jag vaknade strax före sex i morse. Det var lugnt och tyst. Gårdagens och nattens frenetiska byvindar verkade avlägsna, nästan overkliga. Jag åt frukost, tog en kaffe, gjorde ordning båten, tog ett par dopp och satt i solen och torkade innan jag fick upp ankaret och gick iväg strax före nio. Det var nästan vindstilla och efter två timmar tog jag ned seglen och gick för motor i stället. Jag körde igenom en regnskur och blev lite blöt, annars var det en ganska fin tur hem till hemmahamnen.
Motorn gick bra hela vägen men när jag hade landat på min plats vid bryggan och drog upp motorn rann det ut motorolja. Mycket! Motor, kätting, lås, upphängningsanordning – allt kladdigt av den där jävla motoroljan. För att inte tala om hur det såg ut i vattnet runt min båt och de båtar som låg närmast. Jag skämdes som en hund när jag såg vad jag hade ställt till med och bestämde mig för att ersätta min Selva utombordare med en ny motor.
Jag körde in till Hjertmans i Norrköping och de hade en (1) långriggad Mercury 3,5 hästars motor kvar i hela landet. Jag hade sett den på hemsidan för ett par veckor sedan och nästan klickat på ’Lägg i kundvagn’. Tyvärr hade den blivit reserverad – tidigare i dag!
Jag fick tips om att Interboat/SeaSea kanske hade någon kvar, de hade fått fler Mercury-motorer i våras än vad Hjertmans fick. En av säljarna ringde men fick inget svar. Jag tackade för deras trevliga bemötande och service och körde bort till Interboat/SeaSea och frågade om de kunde sälja mig en 3,5-hästars Mercury-motor med lång rigg. ”Ja, nästa år.” Däremot hade de en begagnad, långriggad motor. Jag tittade som hastigast på den och frågade om den var servad (ja), oljeblandad bensin (ja, det är en 2-taktare), om det rinner ut grejer ur den om man råkar lägga den på fel sida (nej, bara om du ställer den uppochned) och hur mycket den väger: 21 kg.
Taget! Nästa vecka köper jag en begagnad, 4-hästars, 2-taktare med lång rigg av märket Mercury från 1996. Om jag inte får låna hamnfogdens bil tar jag den på hojen. Och när jag har bytt motor vill jag aldrig mer se den där jävla Selva-motorn.
Jag vet, gamla 2-taktsmotorer är ju inte heller särskilt bra för miljön. Men så lite som jag kör kan den knappast ställa till med mer skada än vad min nya Selva-motor redan har gjort, och jag utgår ifrån att en stor båthandlare inte säljer vadskit som helst. Och jag kan köra den på alkylatbensin och biologiskt nedbrytbar motorolja.
Säljarna på både Hjertmans och Interboat/SeaSea tyckte att jag skulle lämna tillbaka min nya Selva utombordare och kräva pengarna tillbaka med stöd av Konsumentköpslagen. Jag har hela tiden tänkt ’garanti’ och eftersom jag missade att serva motorn inom ett år, att den inte gäller.
Men säljarna har nog rätt, att motorn läcker både bensin och olja har inget att göra med något handhavandefel. Det är uppenbart fel på motorn från fabrik, då borde jag kunna lämna tillbaka den och få pengarna tillbaka inom två år.
Läckande skruv på oljebehållare.
T.ex. läcker det olja från en av skruvarna som håller behållaren med motorolja på plats. Hur det kan läcka olja där? Jag kan inte förklara det på något annat sätt än att det är en spricka i själva behållaren, kanske för att skruven dragits åt för hårt vid monteringen. Hursomhelst är det inget som har uppstått under mitt handhavande. Samma sak med bensinläckaget, det ska inte kunna uppstå såvida man inte behandlar motorn mycket oförsiktigt.
Hursomhelst, jag har en ny – begagnad – motor till nästa vecka då jag ska ut och segla igen. Jag kan ta bort den där kladdiga, jävla skit-Selva-utombordaren och aldrig mer behöva ha med den att göra. Om jag får pengarna tillbaka eller säljer den billigt struntar jag i, jag vill aldrig mer se den.
Jag förstår att min motor inte är representativ för alla Selva-motorer, men det ska bli så skönt att slippa skiten! Och jag kan inte låta bli att tänka: ”Hur kan man släppa igenom ett sådant måndagsexemplar?”
