Månen var fantastiskt vacker i går kväll när den steg upp ur havet i öster, stor och röd som en blodapelsin. Nu på morgonen var det klart och vackert, solen sken i öster och månen syntes fortfarande i väster som ett vattenmärke i den blå himlen. En sval bris låg på västerifrån eller kanske sydväst. Jag stannade för lite sol och bad, qigong och lunch. Sedan drev jag hemåt i den svaga till obefintliga vinden. Förra gången jag seglade hem blåste det 10 sm, i dag knappt 4 som bäst. Jag fick kryssa i dag också, men jag kunde gå mycket högre upp mot vinden. Jag seglade med genuan och det var helt okej att kryssa med den i svag vind. Relativt fort gick det också, det hade gått outhärdligt långsamt med den vanliga kryssfocken. Efter 5,5 timmar och några hundra meter från hemmahamnen dog den lilla vind som var och fjärden lade sig spegelblank. Jag revade, vek ihop seglen, drog på bomkapellet och gick för motor sista biten. Nu är det alldeles stilla, tyst och mörkt. Klockan är strax efter nio och jag ser inte konturerna av båten som ligger bredvid min. Jag kör hem tidigt i morgon bitti.