Världen är liten

Jag pratade med en kollega på jobbet i dag och vi kom ganska snart in på båtar, trä och verktyg. Han är egentligen båtbyggare och har byggt båtar sedan barnsben. Det är därför han inte har träbåt, för han har familj och skulle ha alltför höga ambitioner för att kunna kombinera de båda. Då är plastbåt ett klokt val.

Jag frågade lite om ditt och datt, om vilka verktyg som är bra att ha och lite om min brutna mast. Han visade några Stanley-sågar som hette JetCut och som hade någon slags Japan-tandning som är bra, och han tyckte jag skulle hålla koll på Jula, de har rea ibland och kan sälja bra verktyg till schyssta priser. Han föreslog att jag kunde limma ihop masten själv och beskrev lite hur jag kunde gå tillväga. Det känns hoppingivande. Sådant gör mig på gott humör! Men i sådana fall gör jag det i sommar efter sjösättningen när det finns plats på båtplan och jag har mer tid.

För mig som ny känns det förnämligt, och det är oerhört värdefullt, att få prata med en båtbyggare och ställa lite dumma frågor och ta del av en kompetens jag bara kan ana mig till. Men det kanske roligaste med samtalet var att det framgick att han som liten har träffat mannen som byggde min båt. Carl-Ivar William jobbade ett tag i Stockholm och kände tydligen min kollegas pappa på något sätt.

Kul! Världen är härligt liten ibland.

Båtbesök

Jag var ute vid båten i dag. Den står kvar, likaså båthuset trots att det blåst och regnat som en tokig vissa nätter de senaste veckorna. Det känns skönt inför fortsättningen av hösten och vintern, att båthuset står pall för normalt höstrusk. Det verkar tätt också. Jag lappade en del hål i presenningen med silvertejp från insidan senast jag var ute och det verkar hålla, säkert bara en säsong men det räcker.

Och jag har haft besök i dag också, vi var fem stycken som satt och fikade i båten och pratade om mast, rigg, rullfock (dock inte för min räkning), trä och beslag. Det var jättetrevligt! Mer besök oftare! Båten inventerades och jag fick än en gång höra att det är en väldigt fin båt som ser frisk ut i träet. Jag har inte riktigt den kompetensen ännu att avgöra det helt på egen hand, så det kändes skönt att höra. Det ger mig energi och lust att sätta igång och jobba på båten och få den riktigt fin till nästa säsong.

Jag fick många tips, tankar och idéer om vad som behöver göras och hur det kan göras. Vi hittade en planslip och lite andra grejer i mitt förråd som jag inte sett tidigare. Det är skönt att inte stå helt naken och behöva köpa allting från början utan att kunna återanvända en del saker. En bra borrmaskin har jag redan men jag behöver kanske en sticksåg, en slags metallsåg, skruvjmejslar, några stämjärn, några rejäla tänger, en till skiftnyckel och oömma kläder att jobba i. Och ljus, jag behöver en rejäl sladdvinda och några schyssta lampor så jag ser att jobba i vintermörkret.

En musikspelare som klarar det öppna formatet *.ogg och ett par schyssta högtalare vore inte heller så dumt, jag jobbar ofta många gånger bättre till musik.

Fest!

Jag har haft tusen besökare här på bloggen på två och en halv månad. Kul! It calls for a celebration! Och jag har varit på fest på en ambassad i kväll. Det var lite kort, alla gick vid sju, men det var kul och intressant. Jag kom i samspråk med ett trevligt par och pratade om min träfolka. De hade också koppling till sjön. Han jobbar med ett rederi som bl.a. skeppar bilar till Sverige, en del båtar tar 6000-7000 bilar, och hon hade seglat jolle och det fungerade jättebra i medvind men det var visst lite si och så när hon skulle slå. De tyckte att Kungsleden från Abisko till Kebnekaise lät trevlig och bestämde sig mer eller mindre på stående fot för att gå den någon gång, men har de åldern inne för seniorvarianten +55?

Båthus

I dag har jag byggt mitt livs första båthus. Stommen är gjord av järnstänger som man sätter ihop ungefär som lego, det behövs inga skruvar eller spikar eller spännen, man bara trär delarna i varandra. Det tog ett tag innan jag funderat ut hur allting skulle sitta ihop men sedan gick det ganska snabbt. Hur presenningarna ska ligga har jag ingen aning om men jag hoppas de inte flyger iväg.

Det känns skönt att ha båten på land och under tak. Jag åker ut nästa helg och kollar att allting ser bra ut, att presenningarna sitter kvar och båten inte har vält eller något, och jag skulle behöva köra hem lite saker också, men annars klarar sig nog båten utan mig ett tag nu.

Tack för en härlig sommar, båten.

På land

Nu är båten uppe på land. Det känns skönt. Vädret var hemskt i dag: jämngrått, blåsigt och regnigt. Jag var blöt in till underkläderna när jag kom hem. Men upptagningen, torrsättningen, torrläggningen eller vad det nu än heter gick bra. För mig var allting nytt och jag visste inte riktigt vad jag skulle eller kunde göra, men jag försökte hjälpa till så gott jag kunde och det var kul att se båtarna komma glidande i den stora kranen över grusplanen där alla båtarna står under sin vintervila. Jag filmade när min båt kom.

Jag borde ha tvättat av båten mer ordentligt och skrubbat bort allt skägg från botten, och kanske monterat båtskjulet också, men jag orkade bara inte. Jag får ta det i morgon om väder och ork tillåter. Det skulle vara skönt att ha det gjort och bara släppa båten och allt som hör till för ett par månader, bara låta henne stå där och torka upp lite.

Jag tittade på de andra folkbåtarna i går som låg vid bryggan. De flesta hade mastat av men några hade sina master kvar. De såg likadana ut, och alla var olika min. Slutsats: min havererade mast är inte ens en riktig folkbåtsmast från början, eller så är alla andra folkbåtar i klubben utrustade med icke-folkbåtsmaster. Vad är mest rimligt?

Då är det ju ingen större idé att laga min mast. Då är det bättre att försöka hitta en bättre begagnad, och riktig, folkbåtsmast. Eller kanske låta tillverka en helt ny. Jag vill helst ha en trämast. Det kommer hursomhelst kosta en del, en hel del antagligen. Jag vet inte om jag har de pengarna till nästa sommar. I sådana fall får jag nog betrakta båten som ett slags slöjdprojekt i första hand och kanske låta henne stå kvar på land en säsong och bara renovera i stället. Det finns en hel del jag skulle vilja göra, och att skrapa och slipa kostar inget annat än tid och energi.