När jag läser ”Segeltrim handlar om att anpassa teorierna till praktiskt seglande. Man måste veta varför man gör en ändring, annars blir segeltrimningen lätt en gissningslek som lyckas den ena gången och misslyckas nästa.” på Skippos segeltrimskola inser jag att det är just vad jag har gjort: gissat. Jag har tagit mig fram med båten, men utan att riktigt veta varför eller hur. Jag har en intuitiv känsla för hur segel och båt samspelar med vind och vågor, och jag har hört det där om undertryck och att det driver/drar båten framåt, men det är oerhört kul, intressant och stimulerande att få lite teori och en basal grund att tänka utifrån. Det ger en helt annan förståelse för hur och varför det där undertrycket skapas med hjälp av buk och tvist och rätt vinkel mot vinden. Jag behöver en bomkick. Och lossa lite på de främre undervanten (tror jag). Och börja använda mig av skotskenan.
Teve-tips
En intressant film om riggtrim som tar upp det mesta man behöver veta om sträckning, veck, förlik, akterlik, bukighet, bomkick, vantspänning och en mängd andra saker för att segla bättre och snabbare: https://www.youtube.com/watch?v=kT4Ix5b7t0g
Hemmahamn
H som i horisont (och Håskö)
Vaknade halv sex i morse, kom i väg kvart över åtta. Vädret var fint, god sikt, vinden låg på från SV som mest och byarna blåste nog inte mer än 6 sm som prognosen sade. Jag tog en omväg runt Reskär och Gubbön, utmed Laxvarp, öster om Fångö, sedan norrut i farleden en bit och till sist utmed östra Håskö för att hitta en grund vik där jag ligger på svaj med 5 kg treuddsankare framför en liten vassrugg. Distansen i dag blev 11,5 nm på 3,5 h vilket ger en snitthastighet på… 3,3 knop, om jag inte räknar helt fel (vilket jag mycket väl kan göra). I dag var det som mjukglass att segla: mjukt och sött med en smak av vanilj. Nu brallar det nog på med nästan det dubbla i byarna, drygt 10 sm, där ute på fjärden. Inte så mycket ’vanilj’ längre. Det blåser igenom även i den här lilla viken. Men när det har blåst klart och regnet dragit förbi senare i kväll och det har lugnat ned sig kanske jag ordnar landförtöjning.
St Skällö
Skam till sägandes har jag ingen flagga till min lilla båt. Men dagen till ära – Sveriges Nationaldag 6 juni – hissar jag den svenska tuben i stället. Den påminner om en sådan där strutliknande sak som brukar finnas vid flygplatser och som jag tror visar vindriktning och -styrka. Men jag klippte av de långa ”svansarna” på min, så att de inte fastnar i något under segling.
Jag lossade förtöjningarna vid bryggan kl. 10 i förmiddags och strax före halv tre var jag ankrad, förtöjd och färdig med segel och bomkapell i en vik på St Skällö, ca. 12 distans från hemmahamn. Växlande molnighet, några avlägsna regnskurar som drog förbi på håll, sval och byig vind uppåt 8-9 sm (skulle jag tro, jag har ingen vindmätare). Det var lite råddigt att segla i byvindarna som ibland kom från SO till skillnad från grundvinden som mer låg på SV, och runt de förbigående regnskurarna kan det blåsa hårt och från ett helt annat håll, men allt gick bra och på det stora hela var det en fin seglats med god fart.