Natten blev precis så regnig och blåsig som prognosen lovade. Regnet och vinden kastade sig mot aktern och ruffluckorna men allt höll tätt. Morgonen och förmiddagen har ägnats åt att vädra ur och torka upp den fukt som ändå blir. Vädret var fint med växlande molnighet och en byig vind på S. Prognosen lovade avtagande vindar runt 15-16-tiden från ca. 10 sm ned till 5-6 sm. Perfekt. Jag kom iväg vid 15 och seglade de första 4 distansen på 50 minuter. Vinden låg på från S och var byig och svårseglad. Det gick bra i början av Finnfjärden men efter Segelskär tog vinden i ännu mer och tycktes vrida sig. Jag försökte hålla kursen ett tag men blev snart tvungen att falla av och gå upp mot Missjö i stället. Vinden mojnade lite efter en stund, så jag gjorde ett slag och gick tillbaka söderut en bit. Jag slog igen och satte kurs mot norra Väggö, åt det håll jag skulle. Då började det verkligen att blåsa – hysteriskt. Jag vet inte hur mycket men några 6 sm var det i alla fall inte, snarare det dubbla (Harstena hade byvindar på 10,2 sm vid samma tid enligt SMHI). Jag fick falla av igen, gå upp mot Missjö, in i lä bakom en holme, ta ned seglen och dra igång motorn i stället. Nu har det mojnat. Det har lagt sig. Allt är tyst och stilla, så olikt det raseri som rådde där ute på fjärden för bara ett par timmar sedan. Koltrasten drillar lojt i en trädtopp någonstans. Jag är förtöjd i en av mina favoritvikar på norra Håskö.
Gråväder
Lång dags färd
Hade jag seglat kortaste vägen hem hade jag varit hemma på 3-4h. Men en sådan här dag är till för att segla. Upp med storen och genuan och ta den vackra vägen i stället. Jag kom i väg kl. 11 och gick söderut över Orren, österut över Reskärsdjupet, förbi Harstena och Birkskär, mellan stora och lilla Utterklabben, förbi Gräsmarö, bort mot Äppelkrok vid Håskö, över Finnfjärden och vidare hem till hemmahamnen. Det blev drygt 25 distans på ganska precis 8h, vilket ger en snitthastighet på drygt 3 knop. Det är helt okej, med tanke på att det var stiltje i ca. 1h och i övrigt en svag till måttlig bris med enstaka byar på kanske 7 sm (men de var varken många eller långa). En härlig segeldag!
St Björkh
Karaktärer
Ofta tycker jag mig känna igen främmande människor. De ger mig en känsla av: känner inte vi varandra? Har inte vi träffats förut? Sedan slår det mig att, nej, han liknar bara en vän till mig: lite samma utseende, ungefär samma kroppsbyggnad, samma sätt att röra och föra sig. Så lika på något sätt, ändå två olika personer. Det är som att det finns olika typer; karaktärer som de flesta människor mer eller mindre faller inom. Vilket får mig att undra om andra känner igen mig på samma sätt, och i sådana fall: som vilken karaktär? Vilken typ är jag i persongalleriet? Eller är det bara så jag ser verkligheten, genom en uppsättning kategorier? Jag ser kanske i första hand det jag kan tänka mig, sedan sker en fördjupning av bilden.
Gryts varv & marina
Prognoserna spår en del regn i natt och under morgondagen. I morse såg det ut som att det skulle regna hela dagen i morgon, nu under dagen har de ändrat till fram till lunch. Hursomhelst, jag skulle vilja ta en varm dusch, slänga sopor och fylla på färskvatten också, så jag gick in till Gryts varv & marina i dag för en natt i gästhamn.
295 kr vill de ha för en natt. Då ingår WC, dusch, tvätt, vatten och el. Man betalar i restaurangen. Där tar de 195 kr för en vanlig pizza. Nej, de kan inte ordna en glutenfri eller vegansk pizza. Jag ser inga skyltar som visar vilka bryggor som tillhör gästhamnen, det får man gissa sig till eller fråga någon som redan ligger där. Många av båtarna som går förbi här kör för fort och drar upp vågor – varför är det inte skyltat med max 3 knop? Serveringspersonalen är tillmötesgående men alltför okunnig för att jag ska känna mig välkommen. Möblemanget och den påvra utsmyckningen på bryggorna och uteserveringen verkar vara köpt på Jysk. Det är väl inget fel på Jysk, de har bra grejer så, men i en gästhamn i skärgården hade jag hellre velat se något mer genuint och rustikt. Hela miljön känns oinspirerad och själlös. Tom, på något sätt. Som om de som driver stället egentligen vill hålla på med något annat, eller bara sko sig.
Nej, Gryts varv & marina har en del att jobba på. Hade de tagit 100 kr för en natt hade jag kunnat bjuda på ’Godkänt’ men det här kan inte bli annat än ’F’ som i ’Fail’ (sve. misslyckande).
Dagens etapp blev ca. 10 distans vilket tog ca. 2h i en frisk och stadig bris från SO. Det lutade en del men inte som i går, i dag gick det hela tiden framåt med god fart. Jag gjorde ett (1) slag, när jag inte riktigt kom runt Reskär, annars behövde jag inte kryssa. Men jag missade ett 1,4-metersgrund i Flisdjupet. Jag såg det inte i min planering av rutten, jag kunde inte tänka mig att det kunde vara så grunt där, mitt i ett ’djup’, när det i övrigt är 20-40 meter mellan vattenytan och botten. Inte ens när jag väl seglade i de stora, rullande vågorna och hade ena ögat i sjökortet och andra på riktmärket jag seglade mot, upptäckte jag det där grundet. Det är först nu i efterhand jag ser det. Jag måste ha gått precis förbi eller rundat det eller nå’t.
Lästips
Robert M. Pirsig: ’Lila : En studie i moral’. Det är samma författare som skrev ’Zen and the art of motorcycle maintenance’. Men i ’Lila’ sker road-trip:en till sjöss, så det finns ett visst maritimt inslag. Men mest handlar boken om Faidros resonemang om hur ’Kvalitetens metafysik’ kan svara på frågor om vad kvalitet och moral är och kan vara samt hur olika statiska och dynamiska system på biologiska, samhälleliga, sociala och intellektuella plan (i ungefär den rangordningen) relaterar till varandra.
”Tidvattenskänslan. Vid ebb är den sexuella aktiviteten intellektuellt vulgär och ljusskygg, men vid flod sker en magisk förvandling av vulgariteten till en attraktion av hög [biologisk] kvalitet och tankeverksamheten avleds av någonting som inte alls är hjärnan och det ligger en känsla av skräckblandad förtjusning i detta. Hjärnan som intar en upphöjd och dömande hållning knuffas plötsligt bryskt åt sidan av denna andra [biologiska] intelligens som är starkare än dess egen. Sedan inträffar egendomliga ting som hjärnan uppfattar som vulgära och ljusskygga när det åter blir ebb.”
(sid. 218 i den svenska översättningen 1991/-92)
St Skällö
Vaknade 04:17, försökte somna om men krånglade mig ur säcken en kvart senare och började dagen. Jag ville komma iväg tidigt. Och det var vackert så tidigt på morgonen. Jag kom iväg 06:57 och seglade söderut i en måttlig bris omkring SV. Jag gjorde ca. 5 knop den första timman innan det började mojna. Efter någon timma kom vinden tillbaka men då mer från S, så det blev kryss resten av vägen. Solen sken, himlen var blå, böljan glittrade. En fantastisk dag att segla på. Jag såg några stora motorbåtar som inte körde fort och högljutt, utan gick för låg fart och liksom gled fram majestätiskt, det var vackert att se. När jag skulle kryssa mig ut på Reskärsdjupet mellan klabbar och skär, tog vinden i ordentligt och det lutade mer än vad det gick framåt. Så jag vände, gick tillbaka en bit och förtöjde i en vik på St Skällö i stället. Jag kom inte fram dit jag hade tänkt mig i dag, men det blev en fantastisk seglats och det är ganska fint här också.
Dromhals
Jag kom i väg ganska tidigt och gick norrut upp till Dromhals. En etapp om ca. 6 distans, vilket tog ungefär 1,5h i en svag till måttlig S-vind. Botten här är stenig, det tog några meter innan jag fick ankarfäste, och det finns inga släta badklippor eller glittrande flader, annars är det ganska fint. Jag har bra förtöjning och ligger skyddad mot de flesta vindar kring S.
Jag såg fem stenar i en ring på en klipphäll en bit in på ön. Min första association var att det var en slags fornlämning, kanske en helig plats där man haft ceremonier och förrättat offerriter, och stenarna symboliserar de fyra väderstrecken och guden Oden, eller nå’t. Men det mest sannolika är att det är en kajakpaddlare som har sovit där i sitt lilla kupoltält och stenarna har använts för att hålla tältet på plats. Ja, det är en fin plats för det. Ett Hilleberg Unna ryms nog – precis.