St Gröskär

St Anna skärgård – vilket gytter av kobbar, skär, bränningar och grynnor!

Vind omkring syd hela dagen. Då passar det att segla öster- eller västerut. Eller norröver. Jag har nästan aldrig seglat norröver. Sett från hemmahamnen, har jag mest rört mig öster-väster och söderöver och seglat i Gryts skärgård. Jag har suttit och bläddrat i sjökortet många gånger och funderat på om jag ska gå norrut i stället, upp i Sankt Anna skärgård. Men den är lite avskräckande med sitt fullkomliga gytter av kobbar och skär och grynnor.

Men, vad har man en segelbåt till om inte för att stäva ut över okända vatten? Jag har sjökort, kompass och ögon att se med. Och alla vatten jag någonsin har seglat i, var (mer eller mindre) helt okända första gången.

Jag hade siktet inställt på Dromhals som ligger ca. 10 distans norrut. Den ser ut att ligga fint till och kunna ge skydd mot sydvinden. Och jag kunde ganska enkelt lägga upp en rutt till den som kändes säker med hänsyn till vind och navigering: farleden norrut, tag av vid Röda kuggen, gå österut mot Tryskären och sedan är det bara rakt norrut.

Prognosen lovade vind runt syd hela dagen, ca. 13 sm i byarna ett par timmar runt lunch, då ville jag vara framme. Eftersom jag skulle norrut och ha vinden in från aktern lät jag focken vara och hissade enbart storseglet. Focken funkar inte bra i medvind, den bara fladdrar och larvar sig och rycker i förstaget. Vinden kom in från sidan lite då och då men på det stora hela var det ett klokt beslut att segla med enbart storseglet. Jag har spinnaker och genua också men ingen aning om hur man använder dem.

Det var bekvämt att segla i medvind, även om jag fick hålla koll på vinden hela tiden och göra en och annan kontrollerad gipp. Efter drygt tre timmar kände jag mig mätt för dagen och gick in vid Stora Gröskär i stället, ett par distans söder om Dromhals. Jag får ta sista etappen i morgon 🙂 Jag har aldrig varit här tidigare – det här är helt nya vatten och öar för mig – men det ser fint ut och jag har hittat en närmast perfekt sten att lägga till vid. På andra sidan ön finns fina badklippor för kvällsdoppet.

Sankt Anna skärgård visar sig från sin vackraste och mest glittrande sida.

Mellandag

En dag mellan seglingar. Man måste inte segla någonstans varenda dag när man är ute i skärgården, men det blir ofta så. Inte för att jag har bråttom någonstans eller vill maximera seglingen genom att landstiga på så många olika ställen som möjligt, utan för att jag tycker om att segla. Det blir gärna en etapp om dagen. Och det är skönt att vila i den rutinen också; för varje dag ser likadan ut i sin struktur men olika i sitt innehåll. Man vet vad man ska göra, i vilken ordning (oftast) och har koll på vind och eventuell nederbörd med hjälp av prognosen, men man vet inte exakt hur det kommer att bli.

Det blir en del bad och sol en sådan här solig och torr mellandag, men den är också perfekt för att fixa med båten: sträcka riggen, kolla vant och skruvar och sådana grejer, torka rent, och olja in rorkulten och ruffluckorna. En burk svensk, kallpressad, rå linolja blandad med en skvätt (1/4 — 1/2) balsamterpentin + en pensel ingår i standardutrustningen på min båt, utifall att jag behöver olja in något.

Nyoljad rorkult.

Hårda byar

Jag har ingen vindmätare i masten, och jag kan inte bara titta på vinden och säga hur många sekundmeter (sm) det blåser, men enligt SMHI:s prognos blåser det 16 sm i byarna nu. Det syns på trädtopparna. Jag är glad att jag ligger tryggt förankrad djupt inne i en vik och kan sitta inne i båten och lyssna på enstaka regndroppars knäppande på rufftaket. Enligt SMHI ska det blåsa 12-15 sm i byarna häromkring hela dagen i morgon. Gränsen för ’frisk vind’ och ’kuling’ går vid 14 sm (13,9 för att vara exakt), så jag blir kvar en extra natt här och seglar vidare på onsdag.

Lugnt och stilla i fin naturhamn.

Hemmahamn

Jag kom i väg strax före sex i morse men gick för motor hela vägen till hemmahamnen i alla fall. Bitvis hade det gått fint att segla men andra stunder friskade det i lite väl mycket och jag var glad över att jag inte hade seglen uppe. Båten klarar nog 11-12 sm men jag gör det inte – än 🙂

Vind runt N, 11 sm i byarna kl. 7 på morgonen, och 16 sm väntas under några timmar vid kl. 14, då bangar inte jag för att reva och gå för motor i stället.

Jag har inte passaren med mig men på sjökortet ser dagens etapp ut att vara ungefär 8 distans. Jag gissar att det tar runt 4 h att segla, med motor gick det på drygt två. Det gick åt drygt en tank, 1,2 liter, bensin. Det känns snålt, jag hade förväntat mig att fylla på vid halva vägen.

Håskö

Håskö norrut.

100 kr kostade en natt i Tyrislöts gästhamn. Toa och färskvatten ingår. Och båtplatserna med Y-bommar, utom de två längst in (och ev. ett par stycken på utsidan av pontonbryggan, jag minns inte riktigt). Men vill man duscha får man köpa dusch-pollett i receptionen för 10 kr som räcker i 4 minuter.

Svag vind i dag också. Jag krånglade mig ned till Håskö på 2-3 h. Jag försökte bada men det är fortfarande alldeles för kallt. Det känns i båten också att vattnet är kallt, allt som ligger i kölsvinet eller under liggplatserna är nästan kylskåpskallt, så brukar det inte vara på sommaren. Prognosen för i morgon säger att det ska bli bra vind och runt 10 sm i byarna på morgonen, ännu mer på e.m. Är jag inte härifrån tidigt går jag för motor.

Tyrislöt

Finnfjärden österut en vacker kväll i maj.

Säsongens första seglats med övernattning på annat ställe än i hemmahamnen. Svag SO-vind (ca. 4 sm, 6 sm i byarna). Jag fick kryssa lite precis i början men sedan gick jag så långt jag kunde nästan rakt söderut och slog bakom en liten holme på Lindersfjärden, sedan gick jag österut på samma sida hela vägen till gästhamnen i Tyrislöt. Det tog 2,5 h. Jag har aldrig varit här tidigare och vet inte hur det fungerar. Det finns ett antal båtplatser som ser jättefina ut med y-bommar men jag vågar inte ta någon av dem, de ser ut som regelrätta båtplatser, så jag lägger mig utefter sidan på pontonbryggan i stället. Det blåser en del i riggen och förtöjningen i fören gnäller konstant, men det får gå bra i alla fall. Jag går till hamnkontoret i morgon och frågar hur saker och ting funkar här, så jag vet till nästa gång. Snart midnatt men himlen är fortfarande lite ljus i väster. Vackert och kallt.

Finväder

Fock på tork.

Blå himmel, kall luft, värmande sol, svag vind från syd. Det var det här vädret jag såg framför mig hela helgen. Men bättre sent än aldrig. Vore jag ledig i morgon hade jag stävat ut på den glittrande fjärden igen och kastat ankar i en fin naturhamn. Jag passar på att torka seglen från i går, sedan kör jag hemåt.

Jag slås av vilken skillnad det är att vara i båten när det är kallt och grått och när det är varmt och blått. Allt blir stelt och hårt i kylan, som om naturen försöker säga att det är inte dags ännu, gå tillbaka i idet och sov ett tag till! När jag var ute i går var jag så kall att jag knappt kunde vända på huvudet, än mindre förtöja i någon naturhamn. I dag när solen skiner blir allt annorlunda. Luften är fortfarande sval, vattnet är kallt, men det finns ljus och värme i solens strålar. Båten torkar upp, saker blir mjuka och smidiga i solen och batteriet laddar. Härligt! Jag tycker inte om när det bara är varmt överallt och inte ens vattnet ger någon vidare svalka, men det är inte kul när allt är grått, blött och kallt överallt heller. Jag älskar den klassiska svenska sommaren med sval luft, lite kallt i vattnet och en värmande sol.

Gråväder

Kallt, grått och regnigt.

Gråmulet, kallt och ett envist knäppande på rufftaket av duggregnet som kommer och går hela tiden. Jag har funderat på att skaffa en termometer hit till båten, men i dag känns det bra att inte veta hur kallt det egentligen är. Det blir bryggsegling i natt också, för tredje natten i rad. Förra helgen såg den här helgen ut att bli riktigt fin, men för varje dag som gått har vädret blivit gråare. Men jag har kommit iväg på säsongens första seglats och varit ute och seglat en vända på Finnfjärden. Jag hann med en liten grundstötning också. Jag gick för nära en liten kobbe och ”Skorogoronk!” – helt plötsligt stod jag på land och svajade. Kändes det som. Farten var låg och det tog inte tvärstopp, utan det var mer som att jag körde upp på en liten uppförsbacke. Jag revade seglen, fick ned motorn i vattnet och när jag hade fått i backen hade jag redan glidit av grundet. För att vara en grundstötning var det en mjuk och försiktig sådan. Det skvalpade inte om båten när jag seglade vidare sedan, och vattenlinjen är där den brukar vara, så jag tror vi klarade oss undan med blotta förskräckelsen. Och en repa i den utanpåliggande järnkölen (det visar sig vid upptagningen i höst).

På vänt

I väntan på bättre vind.

Jag anlände hamn och båt i går kväll men bryggseglar i dag också. Det är mulet, några droppar regn, ingen värme i luften och vinden har legat kring NO, O, SO hela dagen. Det är inte omöjligt att kryssa sig ut härifrån, eller kanske t.o.m. gå för motor en bit, och lägga till i en fin naturhamn någonstans, men jag väntar med säsongens första seglats till i morgon. Prognosen pekar på mer sol och framför allt en vind runt syd vilket gör det mycket enklare att ta sig härifrån och tillbaka igen utan att behöva slå hela tiden. Jag ligger på vänt i dag och stänger båten från den kalla vinden som annars blåser rakt in i aktern och ut genom luckan i fören. Fotogenlampan ger lite värme och datorn är tillräckligt laddad för en film. Fint så.

Sjösättning 2021

Klubbvimpeln på plats.

Båtar svävar över våra huvuden innan de försiktigt ställs ned på kranbilen och sakta körs ned till kajen för att sänkas ned i vattnet. Master bärs och rullas på små vagnar. Folk hjälps åt med allas båtar, master, skruvar, vajrar och allt annat som behövs för att sjösätta en båt. Det är en särskild energi vid en sjösättning.

Jag förbereder båten och sätter tampar i fören och aktern, lägger fram lite verktyg och kollar att ingenting är i vägen för det stora lyftet. Masten också: jag kollar så att alla stag och vant ser okej ut, skruvar dit nya windexen och fäster klubbvimpeln. Om en stund är det min tur.

”Har du någon genomförare?” frågar kranbilsföraren innan han sänker ned båten i vattnet. Vad är det för något, undrade jag, men förstod snabbt att det handlade om något slags hål i skrovet. ”Aha, nejdå, det är lugnt, dyvikan är ordentligt iskruvad!” Och så låg hon där igen, i vattnet – och flöt.

J-17 sjösatt för säsongen 2021. Påmastning nästa.

Påmastningen gick bra. Det här blir första gången jag seglar två säsonger i rad. Motorn var lite trögstartad men gick igång efter en stund och verkade ha klarat vintern bra. Jag körde i väg till min bryggplats och satte förtöjningstamparna på plats. Sedan några timmars jobb med att justera vant och stag, montera bom, sätta i storseglet och lägga saker på plats.

Och nu är allt på plats. Jag behöver skrubba däck, städa och småfixa lite, men om vädret är lika fint som i dag kan jag ta säsongens första seglats nästa helg.