Hemgång

Dock inte i Missjö.

Det kändes inte lika kallt i natt som föregående nätter. Jag vaknade vid sex, gjorde frukost, morgontoalett och kaffe. Sedan trasslade jag in ankaret lite i grannens ankarlina innan jag hissade segel och tyst gled iväg i den svaga NO-vinden med sikte mot hemmahamnen.

Jag gick SV ned mot Lökö först, sedan NV förbi Grytsholm och lite till, sedan söderut utmed västra sidan av Missjö och Västerön innan jag vek av västerut på Finnfjärden och den vanliga vägen hem. Efter ganska precis fyra timmar gled jag lika tyst och snyggt in på min plats i hemmahamnen som när jag avgick i morse. Jag gillar att slippa använda motorn, låta tystnaden vara obruten, så man hör alla de små ljuden.

Långa Missjö var vackert. Tillsammans med Missjö, Västerön, Lökön och alla små kobbar däremellan är det som en egen liten ytterskärgård med många fina, flacka klippor att bada och sola vid. Jag kan förstå att det är populärt, och det var många stora plastbaljor som låg förtöjda lite varstans, små bjäbbande hundar, grillar, öl och vin – och många solstolar vända mot solnedgången. Lite som att vara på en camping. Not really my cup of tea.

Långa Missjö

Norra udden på Långa Missjö, maj 2023.

Med undantag för ett slag kunde jag gå NO i farleden i den svaga ost-nordost-vinden (ca. 3-4 sm, gissar jag) och nästan hålla jämna steg med en stor segelbåt från Tyskland. Jag seglade bort till ett för mig nytt ställe: Långa Missjö, norra delen. Jag fick hjälp när jag lade till – tack <3 Här ligger jag skyddad mot alla O-vindar och i sällskap med två stora segelbåtar som ser ut att vara mer ”värda” än min. Men de seglade inte ens hit. Det var för lite vind, tydligen. Och annars är det för mycket vind, kan tänka 🙂

Årets första seglats

Jag gjorde resten av den ambitiösa att-göra-listan i dag och gjorde bl.a. rent tändstiftet i utombordaren och spände stag och vant tills de var lagom spända: inte för hårt, då stressas riggen i onödan, inte för löst, det är inte heller bra. Lagom är perfekt.

Vinden var ganska styv under dagen. Prognosen sade 5 sm i grundvind och 9 i byarna. Jag tyckte det byade 9 sm hela tiden, det ville jag inte gå ut i, särskilt inte som jag skulle behöva kryssa för att komma någon vart. Men vid fem hade det mojnat, då gick jag iväg och kryssade österut. Det blåste inte längre vita gäss, så jag antog att vinden låg runt 5-6 sm med 7-8 i byarna, vilket är en för mig perfekt vind. Det lutade en del i byarna men de var mjuka i kanterna (de kom inte med plötsliga kast) och det gick bra att segla och allt kändes tryggt och säkert.

Nu ligger jag i en liten skyddad vik och känner kylan krypa inpå från alla håll och kanter. Brrr, dags att borsta tanden och hoppa i säcken.

Knåtebo

Vacker segling i september.

Jag vaknade till morgonsol bakom moln som efterhand blev klarblå himmel, soligt och varmt. Jag vecklade ut solpanelen och laddade batteriet, solade en stund själv och tog ett snabbt dopp i det friska vattnet efter frukost. Jag hann med lunch också innan det var dags att segla vidare.

Jag hade problem med att hissa seglen. När man seglar själv är det svårt att stå stilla upp mot vinden och hinna hissa seglen innan man faller av. Att göra det i medvind är lika svårt. Jag gav upp och drog på lite mera gas med sikte mot läsidan av en ö för att hissa seglen där i stället, när jag upptäckte att, vänta nu, jag är ju i lä nu när jag har lite mer gas och går med vinden. Då fick jag upp seglen. Så kan man tydligen också göra 🙂

Jag fick kryssa lite på slutet, annars hade jag en fin seglats i den svaga NV-brisen bort till Knåtebo. Det är inte ett optimalt ställe, det är en del båtar som går förbi och drar upp svall, men jag ligger i lä och såhär års är det färre båtar.

Höstligt

Det blev segling i helgen i alla fall. Såhär på hösten är det alltid lite osäkert om det är värt att köra fram och tillbaka till båten för ett par dagar på sjön. Jag kräver inte Brittsommar, men jag vill ha lite (inte för mycket) vind att segla i och mestadels uppehåll. Vilket det ser ut att bli nu i helgen. Jag körde hemifrån i morse, anlände till båten strax efter lunch och hissade segel vid tre. Det var skönare än att komma fram vid midnatt när det är kolsvart (såhär års) och bryggsegla första natten.

Jag gick bra i NV-vinden och hade bitvis uppåt 8 sm i medvind eller snett bakifrån. Jag hade sikte på Mansö, jag har aldrig varit där tidigare, men där låg redan en båt. Den där viken är stor nog för två, men det byade på extra mycket just då, så jag rundade en udde, revade och kollade östsidan av St. Svensö i stället. Där låg två båtar, varav en där jag brukar förtöja. Jag gick bort till ett näraliggande skär i stället och lade till på läsidan. Fin sandbotten (ser det ut som) och ganska grunt, här ligger jag bra. Pasta med tomatsås och ölkorv till middag.

Det märks att det är höst, dagarna är kortare, det blir mörkt snabbare och tidigare och det är helt svart redan nu, halv nio på kvällen. Vinden viner över kobbar och skär och vindexen skramlar lite uppe i masttoppen, annars är det helt tyst och stilla.

En av fördelarna med liten båt: man kan lägga till där mer djupgående båtar inte kan och där större båtar inte ens kommer in. Och man stör inte vyn lika mycket.