Hemgång

Knåtebo by night.

Prognosen har stämt bra hela helgen men i natt hade den fel. I går kväll var det lugnt och fint och jag beskådade en fantastisk solnedgång, men nattens bris som enligt prognos sedan några dagar tillbaka skulle vara N-NV blev V i stället (eller om viken jag låg i var så stor att vinden vred sig och kom in från väst) och strax efter tre vaknade jag av ljudet från vågorna som slog rakt in mot hela babords sida och rullade runt och ekade i hela båten: KLUCK, KLUCK, KLUCK, KLUCK. En båt är som en resonanslåda, min är det åtminstone, och varje litet ljud blir uppförstorat och mångfaldigat. Jag låg kvar i säcken en stund och försökte somna om men gav upp efter en halvtimma och gjorde frukost och kaffe i stället.

Nu är klockan halv sex (halv fem på riktigt, enligt normaltid) och jag kan se den första morgonrodnaden i öster. Det är kallt och vackert.

Det är hemgång i dag. Blåser det lagom kryssar jag bort till hemmahamnen, det är inte långt härifrån, annars går jag för motor. Förutom avbruten nattsömn har det varit fint att komma ut ett par dagar i båten och segla lite. Nästa helg är det upptagning.

Tidigt

vaknar jag, strax efter fem. Vinden har vänt och kluckar försiktigt mot aktern. Jag har sovit sedan åtta i går kväll och känner mig utvilad. Skönt. Om det var frost för ett par nätter sedan har det varit ovanligt varmt den här natten och morgonen känns nästan varm och behaglig. Det är fortfarande mörkt när jag justerar tillbaka ankarlinan och förtöjningarna så jag kan gå i land. Och makalöst tyst och stilla. Jag gör frukost tillsammans med myggen som ger upp och försvinner vid halv sju. Det är för kallt för att bada men jag ställer mig i vattnet och blaskar av mig. Jag trodde jag skulle bli kall och frysa av det, men jag blev varm. Nu kaffe, det sista jag har, sedan hemgång. Det blir en stilla kryss i V-brisen.

05:33 en stilla, ganska varm och mycket vacker septembermorgon. Tack <3

Septembersegling

Det är lite speciellt att segla i september. Är det fint väder kan det vara varmt som högsommar på dagen, men så fort solen går ned biter hösten och under natten kan det vara frost. Min dunsäck håller mig varm då.

Jag hade sällskap av en god vän i går och vi gjorde en dagsetapp till en liten klippa i närheten och solade, smakade på det kalla vattnet och myste. Njutbart och kul.

I dag har jag seglat i sex timmar. Vinden stod stilla de två första timmarna och jag drev mer än seglade, de tre sista fick jag kryssa i S-vinden, på det där sättet när det känns som att vinden ändrar riktning vid varje slag och man ibland seglar baklänges. Men nu är jag framme och förtöjd.

Stilla, solig seglats i september.

Ljus i mörker

I väntan på månen.

Det är fint att ligga nästan i lä, man besväras inte av vinden men den är där hela tiden; vågorna brusar ute på fjärden, trädkronorna susar uppe på ön och en och annan vindby letar sig ned i sittbrunnen på båten. Fotogenlampan hänger i bommen och svajar i vinden, lågan flämtar i byvindarna men slocknar inte. Den hänger där som en lanterna och signalerar min existens – att jag finns. Jag undrar om någon ser mitt ljus i mörkret eller om jag är ensam här ute i kväll. Det är stjärnklart och jag vill se månen gå upp men orkar inte vänta utan går och lägger mig i stället.

St Svensö

J 17 vid St Svensö.

Jag kom i väg vid nio i morse. Det var lite byigt, sådär som det brukar kunna vara på hösten, men det gick fint att segla i SV-vinden, bara att hissa seglen och styra dit jag skulle. Jag tror jag gjorde ungefär 3,5 knop. Jag gör väl 1,5 när jag måste kryssa.

Det blev St Svensö den här gången. Jag hade plan på att gå längre bort, längre ut, men prognosen lovade lite regn runt 15 och jag ville vara framme och förtöjd till dess. Dessutom är jag alltid extra nervös när jag seglar i främmande vatten och det tar energi att ha det där påslaget hela tiden, jag orkade inte segla längre.

Botten kändes stenigt men jag fick bra ankarfäste efter några meter. Jag lade till utan missöden vid en fin liten klippa som verkar vara gjord för ändamålet. Jag ligger vackert förtöjd snarare än i lä, men det går bra. Jag har morgonsol och det är fint att bada här. Det lite höstkalla vattnet svalkar skönt och solen värmer när jag sitter på klippan och torkar.

Regnskuren kom vid 15, helt enligt SMHI:s prognos. Nästa regnskur går lite längre österut och berör inte mig. Det blåser hårt och byigt omkring den och jag är glad att jag inte är ute och seglar i den.

Regnskur i förbigående.