När jag ligger tryggt förtöjd vid en brygga eller en klippa eller bara vid tangentbordet. Och skriver något som har med båtar, segel, vind och vatten att göra. Eller bara funderingar.
Det är många båtar här i dag, de stora segelbåtarna ligger sida vid sida och trängs inne vid bryggan och bastun. Det ser ut som alla bojar är upptagna och de flesta klipporna är fulla av båtar. Det är en trång passage in till den här viken mitt på Håskö, det naturliga är att reva strax utanför och gå in för motor, men vinden fanns där och det var ingen annan som skulle in eller ut samtidigt med mig, så jag gjorde några slag och kryssade in.
Om förtöjningarna hittills varit lite si och så, gjorde jag världens snyggaste i dag. Efter passagen in i viken tog jag direkt till vänster och fortsatte att segla sakta bort mot några klippor som såg okej ut att förtöja vid. Jag gick förbi dem, vände, revade storseglet, fortsatte med focken, tänkte ”Ja, den där klippan ser väl okej ut”, släppte ankaret, styrde in mot klippan, måttade ut hela ankarlinan innan jag gjorde fast den, lossade skotet, gick fram och revade focken, gjorde fast en förtöjningslina och satte ena foten mot klippan och steg i land. Som en enda sammanhängande rörelse. Det var Taiji-Qigong. Det var så snyggt! Det skulle jag vilja ha på film 🙂
Vaknade strax före sex i morse och såg bara vit dimma. Kände mig lite bättre efter en lång natts sömn. Min vana trogen kom jag på först i dag att jag har värktabletter i necessären. Jag tog en och kände mig nästan frisk men inte tillräckligt bra för att ha den skärpa, närvaro och energi jag behöver för att segla den här lilla båten i en för mig ny och okänd skärgård. Jag ger det en dag till, sedan seglar jag eller kör hem och sjukskriver mig. I dag läser jag ’Skamvrån’ av Sofie Sarenbrant, årets deckarförfattare 2019, och det är en mycket bra deckare.
Fortfarande dålig, alltför dålig för att segla eller köra hem och vara sjuk där. Jag trivs i båten och har allt jag behöver egentligen, och magen är mycket bättre, men det är lagom kul att ligga i hamn i en liten båt och vara sjuk. Jag rör mig klumpigare och stelare med värk i kroppen och slår i saker hela tiden. Vädret är sådär. Fortfarande ingen huvudvärk men lite frossa- och feberkänning i natt. Jag får fortsätta att ligga kvar i hamn och se om jag tillfrisknar snart.
Jag får dagen att gå genom att splitsa några tåtar, hyfsa förtöjningslinorna till bryggan, äta utan aptit och upptäcka att jag har legat still så länge att jag har spindelnät i riggen. Men mest ligger jag bara och sover och läser, i dag ’Jag ser dig’ av Mari Jungstedt. Den är spännande och välskriven. Jag skulle vilja – behöva! – ta ett dopp men bara tanken på att stiga ned i det där kalla vattnet gör ont i kroppen.
Jag hade tänkt att segla i väg i dag men vaknade upp i morse och var helt sänkt: ledvärk, låg energi, dålig balans och superdålig i magen. Ingen feber eller huvudvärk. Konstigt, men det kanske är någon slags sommarinfluensa. Hursomhelst blir jag kvar i båten i dag, tur att jag tog med mig några pocketböcker, först ut blir ’Albino’ av Mons Kallentoft & Anna Karolina.
Jag var inne på watski.se häromdagen och hittade en adress och tog för givet att den gick till en affär, så jag tog en buss till närmsta hållplats och gick långt och länge genom något som är tråkigare än tråkigt och helt livlöst: ett industriområde efter fyra på e.m. När jag väl kom fram upptäckte jag ett kontor, som inte ens hette Watski, och ingen affär. Att promenera är den bästa motionsformen, men det kändes som att jag hade kunnat göra något annat med de där två timmarna. Och Watski kan förtydliga sin hemsida genom att skriva: ”Kontor: Kantyxegatan 14, Malmö”.
Utombordarställ och tillsats för negativ/positiv akter.
I går gick jag till Hjertmans nere i Limhamn i stället. Det är fint att sitta hemma och klicka på webben och beställa varor – om man vet precis vad man ska ha. Eller har tid att springa fram och tillbaka till närmsta utlämningsställe med ev. returer utifallatt man får hem något som inte passar eller inte blev som man tänkt sig. Men om man vill känna och klämma lite på saker och ting, prata med någon som kan, bolla lite funderingar för att man är ny, få ett tips om något som kanske inte ingår men som behövs – ”Jaha, men då behöver du några brickor och ett par maskinskruv 8 mm med muttrar också.” – eller bara känna in vibbarna och ta ställning till om det här är en affär jag vill handla med (på webben eller i butik), då behöver man en butik IRL att gå till.
Jag blev trevligt bemött på Hjertmans, trots att jag själv var något av en ”grumpy old man” när jag klev in genom entrén, och ganska snart hade jag köpt ett nytt utombordarställ, en tillsats för justering gentemot positiv/negativ akter, en liten tub sikaflex och tillhörande skruvar, brickor och muttrar. Planen var att bara känna lite på ett ställ för utombordare, för att få en uppfattning om hur mycket det väger och om skruvhålen kan tänkas sitta på samma ställe som mitt nuvarande och sådant, men väl där i butiken var det inte så mycket att fundera över. Jag måste ha ett nytt utombordarställ i vilket fall som helst, det nuvarande sitter i skruvar som håller på att rosta sönder (och jag trodde att ALLA visste att ALLT på en båt ALLTID ska vara rostfritt?!).
Fördelen med att gå till en butik IRL, är att jag kan ställa relaterade frågor som jag inte har svar på – ännu. Som varför man har brickor när man skruvar med skruv och mutter? Det har jag faktiskt aldrig fattat. För att det ser snyggt ut? Nja, inte riktigt, brickorna är till för att fördela tyngden/påfrestningen bredare i materialet man skruvar i (akterspegeln i det här fallet). Försäljaren tyckte att en hel bit plywood på insidan av akterspegeln vore att föredra för att riktigt sprida påfrestningen från utombordarstället ut i hela akterspegeln, men han köpte min idé om att använda en skärbräda i plast (ca. 6 mm tjock) i stället. Jag använder den nästan aldrig i alla fall.
Jag var nära att komma hem med en solpanel och en regulator också. Men J-17 är en liten båt och den där lilla ytan (typ 70*30 cm) mellan mast och sprayhood är nog det enda rimliga stället att ha en fast monterad solpanel på, men de flesta paneler är större än så. Jag har hittat en solpanel som är tillräckligt liten för att passa men hos en annan återförsäljare. Jag mejlade dem och frågade vilken regulator som passar till och fick ett snabbt, kunnigt och tillmötesgående svar. Jag lägger nog en order – i deras webbutik – på en solpanel och regulator så snart jag har kontrollmätt båten och ser att panelen verkligen får plats. Så jag kan ladda mobilen i sommar.
Jag har inte varit ute vid båten på några veckor, och det lär inte bli på några ytterligare, men sent i går kväll var jag ute en sväng för att kolla om hon fortfarande flyter. Det gör hon, trots att flottören fastnat lite i pumpen och det mesta av gårdagens regnande troligen låg kvar i båten. Jag skruvade isär pumpen och kollade men allt såg okej ut. Jag bytte några ord med nattvakten innan jag cyklade hem igen.
De senaste dagarna har varit hektiska, förvisso, men att bara cykla hem igen från varvet kändes oerhört jobbigt och ännu en gång tänkte jag på att sälja båten och köpa en IF i stället. Jag har inte riktigt tid eller ork till att sköta en träbåt ensam.
Jag var nere på varvet i helgen och hade vissa föresatser men orkade inte pyssla något, gjorde lite arbetsplikt i stället genom att frakta bort lite ris och grenar efter ett nedfällt träd. Jag har varit sjukskriven fram till Midsommar och jobbar 100% igen för första gången på ett drygt halvår, uppgången i arbetstid leder till det vanliga energitappet och jag är helt utschasad i kropp och själ. Jag hoppas på mer energi senare i sommar. Tills vidare seglar jag lugnt på land, stannar hemma och ser på fotboll i stället. Får man tippa på att det blir Nederländerna och Tyskland i final? Skönt är det i alla fall att Sverige inte är med, då kan man heja på vilket lag som helst.
Jag är sjukskriven 50% sedan mitten av november vilket förklarar varför jag inte varit ute vid båten sedan upptagningen i början av oktober. Jag har inte ägnat båten många tankar under hösten, när man är sjukskriven för stress och utbrändhet och bara vill sova, skita normalt och sluta prata för sig själv är en hög med brädor på en båtplan inte högsta prioritet, men i dag tog jag mig ut för att se hur illa däran båt och hus är. Båten verkar faktiskt vara okej men huset har kollapsat under en massa snö och is. Det är ett under att presenningen har hållit. Jag klämde mig in under pressen och försökte trycka bort snön men utan framgång, jag blev tvungen att skära sönder pressen och förlösa isblocken den vägen i stället. Gud, vad tungt is kan vara! Jag tejpar ihop pressen med silvertejp, inte allt men så långt mina händer klarar av att värma tejpen, sedan måste jag gå in i klubbhuset och värma mig. Det tar lång tid, jag hinner inte allt i kväll utan måste nog åka ut hit i morgon också för att tejpa resten. Sedan får jag nog se till att ta mig ut lite oftare och se till att ta bort snön från huset, tejpen håller kanske för vinden men inte för snön. Fan, vad trött jag är! Jävla skitbåt, i kväll skulle jag kunna betala för att bli av med fanskapet, det är ju bara en massa jobb med den. Båt och båt förresten… efter sjukskrivningen är den ett markbaserat slöjdprojekt med en 10-årsplan. Den får stå kvar på land i sommar, fan att jag orkar få i ordning på den här skiten till sjösättningen.
Jag var ute vid båten i dag efter jobbet för att kolla läget, det var ett tag sedan jag sjösatte. Allt verkade i sin ordning; fendrarna hängde kvar, förtöjningarna såg spänstiga ut och inget hade blåst bort. Jag öste ur en hink vatten. Mest intressant var dock om jag hade fått besök av getingar i färd med att bygga bo någonstans i min båt, som förra året, men jag såg inte till några oönskade gäster. Jag kollade verktygsskjulet också men hittade inget där heller.
De flesta båtar ligger i vattnet nu, en del har mastat på och ska säkert ut och segla nu i Valborg. Det blir säkert fint. Jag längtar tills jag seglar igen. Ibland kan jag verkligen uppleva, med hela mitt väsen känna, lukta, smaka, höra och se hur det kommer att vara när jag stävar ut i min båt på en glittrande fjärd med en frisk bris i seglen och det salta vattnet porlande runt rodret!
Den här sommaren måste jag bli klar med masten. Jag har funderat på att hyvla bort likrännan och skruva på en sådan där utanpåliggande historia i stället för att försöka fräsa ut en ny likränna på den nya delen av masten. Och luckan i fören ser helt för jävlig ut, förresten. Men det är inget prioriterat, den tar jag en annan sommar.
Det var ett tag sedan jag var ute vid båten senast, och det har blåst ganska rejält sedan dess, men båthuset står kvar och presseningen ligger där den ska. Fascinerande! Mitt båthus är något av ett plockepinn av smala järnstänger som man trär i varandra och lägger en presenning över, det är inte alls lika stadigt och gediget som många andra båthus, ändå klarar det blåst förvånansvärt bra. Antagligen för att presenningen inte är fastbunden någonstans, den ligger bara mitt över huset med tyngder på sidorna och gavlarna, vilket gör hela konstruktionen följsam och smidig.
Jag var ute vid båten i dag efter jobbet för att kolla läget, det var ett tag sedan jag sjösatte. Allt verkade i sin ordning; fendrarna hängde kvar, förtöjningarna såg spänstiga ut och inget hade blåst bort. Jag öste ur en hink vatten. Mest intressant var dock om jag hade fått besök av getingar i färd med att bygga bo någonstans i min båt, som förra året, men jag såg inte till några oönskade gäster. Jag kollade verktygsskjulet också men hittade inget där heller.