När jag ligger tryggt förtöjd vid en brygga eller en klippa eller bara vid tangentbordet. Och skriver något som har med båtar, segel, vind och vatten att göra. Eller bara funderingar.
Det mörknar snabbt nu, redan vid åtta. Jag sätter mig i sittbrunnen och hänger upp fotogenlampan i bommen som en lanterna. Det klarnar sakta upp och månen hänger full i den stjärnklara himlen. Det är stilla och fortfarande varmt. Jag hör skratten och pratet från en fest i närheten, kanske en kräftskiva. En magisk kväll. Det var fint att köra hit i kväll, ännu finare att vara här bland bryggor och båtar. Jag skulle kunna bryggsegla hela helgen och vara fullt nöjd med det, bara ligga i båten och läsa eller titta på film, men jag går iväg tidigt i morgon med SV-vinden för en övernattning vid en klippa någonstans.
Folkbåt S-190 är till salu igen. Jag blev kontaktad av en spekulant för några dagar sedan som hade sökt på webben och hittat hit och ville veta lite mer om båten. Jag surfade in på blocket och hittade en folkbåt som heter Mary men kände inte riktigt igen den. Min hette ju Maja. Och den ser ut att ha en trämast, men min gick av när jag fick masthaveri, har de limmat ihop den? Jag var lite tveksam till en början, men när jag tittade närmare på bilderna kände jag igen den folkbåt jag hade 2007-2010. Små detaljer som var välbekanta, trots att det var över tio år sedan. Framför allt kände jag igen det tredje bordet uppifrån, i fören, på babords sida. Bilden till vänster är från Blocket, den till höger är en av mina bilder från sommaren 2007:
Två olika bilder av samma båt.
Jag blev så glad när jag insåg att S-190 finns kvar och seglar och ser ut att vara i gott skick! När jag sålde båten i december 2010 mådde jag inte särskilt bra, jag hade jobbat för mycket på jobbet och varit sjukskriven för stress och utmattning. Jag orkade inte ta hand om båten och var glad att jag slapp bränna upp henne och kunde hitta någon som var villig att ta hand om henne och segla vidare. Och det tycks köparen och folk efter honom ha gjort. Hon har en fin mast och nya segel och i övrigt ser hon fin ut. Jag blir alldeles överväldigad när jag ser det, rörd till tårar. Gud, vad glad jag blir!
Det är många fina dagar kvar av sommaren, augusti är knappt halvt gången och hela september kan vara fin och varm, men här ute i skärgården syns det på färgerna och ljuset, särskilt på kvällen och morgonen, att det blir inte mer sommar nu. Sommaren är färdig, mätt, för den här gången och lutar sig tillbaka. Midsommar är ljusets korta stund av att vara stilla innan det börjar rörelsen tillbaka och dagarna börjar bli kortare igen. Sommarens rörelse har jag alltid tyckt vara senare, någon gång i augusti, då den står stilla några dagar, innan rörelsen sakta börjar gå mot höst igen. I dag värmer solen och vinden är mjuk – hösten är inte här på ett tag än – men jag får känning av den när jag ser björkens gulnande löv, vattnets blånad och himlens djupa rymd. Stillhet. Andrum.
Det är många båtar här i dag, de stora segelbåtarna ligger sida vid sida och trängs inne vid bryggan och bastun. Det ser ut som alla bojar är upptagna och de flesta klipporna är fulla av båtar. Det är en trång passage in till den här viken mitt på Håskö, det naturliga är att reva strax utanför och gå in för motor, men vinden fanns där och det var ingen annan som skulle in eller ut samtidigt med mig, så jag gjorde några slag och kryssade in.
Om förtöjningarna hittills varit lite si och så, gjorde jag världens snyggaste i dag. Efter passagen in i viken tog jag direkt till vänster och fortsatte att segla sakta bort mot några klippor som såg okej ut att förtöja vid. Jag gick förbi dem, vände, revade storseglet, fortsatte med focken, tänkte ”Ja, den där klippan ser väl okej ut”, släppte ankaret, styrde in mot klippan, måttade ut hela ankarlinan innan jag gjorde fast den, lossade skotet, gick fram och revade focken, gjorde fast en förtöjningslina och satte ena foten mot klippan och steg i land. Som en enda sammanhängande rörelse. Det var Taiji-Qigong. Det var så snyggt! Det skulle jag vilja ha på film 🙂
Vaknade strax före sex i morse och såg bara vit dimma. Kände mig lite bättre efter en lång natts sömn. Min vana trogen kom jag på först i dag att jag har värktabletter i necessären. Jag tog en och kände mig nästan frisk men inte tillräckligt bra för att ha den skärpa, närvaro och energi jag behöver för att segla den här lilla båten i en för mig ny och okänd skärgård. Jag ger det en dag till, sedan seglar jag eller kör hem och sjukskriver mig. I dag läser jag ’Skamvrån’ av Sofie Sarenbrant, årets deckarförfattare 2019, och det är en mycket bra deckare.
Fortfarande dålig, alltför dålig för att segla eller köra hem och vara sjuk där. Jag trivs i båten och har allt jag behöver egentligen, och magen är mycket bättre, men det är lagom kul att ligga i hamn i en liten båt och vara sjuk. Jag rör mig klumpigare och stelare med värk i kroppen och slår i saker hela tiden. Vädret är sådär. Fortfarande ingen huvudvärk men lite frossa- och feberkänning i natt. Jag får fortsätta att ligga kvar i hamn och se om jag tillfrisknar snart.
Jag får dagen att gå genom att splitsa några tåtar, hyfsa förtöjningslinorna till bryggan, äta utan aptit och upptäcka att jag har legat still så länge att jag har spindelnät i riggen. Men mest ligger jag bara och sover och läser, i dag ’Jag ser dig’ av Mari Jungstedt. Den är spännande och välskriven. Jag skulle vilja – behöva! – ta ett dopp men bara tanken på att stiga ned i det där kalla vattnet gör ont i kroppen.
Jag hade tänkt att segla i väg i dag men vaknade upp i morse och var helt sänkt: ledvärk, låg energi, dålig balans och superdålig i magen. Ingen feber eller huvudvärk. Konstigt, men det kanske är någon slags sommarinfluensa. Hursomhelst blir jag kvar i båten i dag, tur att jag tog med mig några pocketböcker, först ut blir ’Albino’ av Mons Kallentoft & Anna Karolina.
Jag var inne på watski.se häromdagen och hittade en adress och tog för givet att den gick till en affär, så jag tog en buss till närmsta hållplats och gick långt och länge genom något som är tråkigare än tråkigt och helt livlöst: ett industriområde efter fyra på e.m. När jag väl kom fram upptäckte jag ett kontor, som inte ens hette Watski, och ingen affär. Att promenera är den bästa motionsformen, men det kändes som att jag hade kunnat göra något annat med de där två timmarna. Och Watski kan förtydliga sin hemsida genom att skriva: ”Kontor: Kantyxegatan 14, Malmö”.
Utombordarställ och tillsats för negativ/positiv akter.
I går gick jag till Hjertmans nere i Limhamn i stället. Det är fint att sitta hemma och klicka på webben och beställa varor – om man vet precis vad man ska ha. Eller har tid att springa fram och tillbaka till närmsta utlämningsställe med ev. returer utifallatt man får hem något som inte passar eller inte blev som man tänkt sig. Men om man vill känna och klämma lite på saker och ting, prata med någon som kan, bolla lite funderingar för att man är ny, få ett tips om något som kanske inte ingår men som behövs – ”Jaha, men då behöver du några brickor och ett par maskinskruv 8 mm med muttrar också.” – eller bara känna in vibbarna och ta ställning till om det här är en affär jag vill handla med (på webben eller i butik), då behöver man en butik IRL att gå till.
Jag blev trevligt bemött på Hjertmans, trots att jag själv var något av en ”grumpy old man” när jag klev in genom entrén, och ganska snart hade jag köpt ett nytt utombordarställ, en tillsats för justering gentemot positiv/negativ akter, en liten tub sikaflex och tillhörande skruvar, brickor och muttrar. Planen var att bara känna lite på ett ställ för utombordare, för att få en uppfattning om hur mycket det väger och om skruvhålen kan tänkas sitta på samma ställe som mitt nuvarande och sådant, men väl där i butiken var det inte så mycket att fundera över. Jag måste ha ett nytt utombordarställ i vilket fall som helst, det nuvarande sitter i skruvar som håller på att rosta sönder (och jag trodde att ALLA visste att ALLT på en båt ALLTID ska vara rostfritt?!).
Fördelen med att gå till en butik IRL, är att jag kan ställa relaterade frågor som jag inte har svar på – ännu. Som varför man har brickor när man skruvar med skruv och mutter? Det har jag faktiskt aldrig fattat. För att det ser snyggt ut? Nja, inte riktigt, brickorna är till för att fördela tyngden/påfrestningen bredare i materialet man skruvar i (akterspegeln i det här fallet). Försäljaren tyckte att en hel bit plywood på insidan av akterspegeln vore att föredra för att riktigt sprida påfrestningen från utombordarstället ut i hela akterspegeln, men han köpte min idé om att använda en skärbräda i plast (ca. 6 mm tjock) i stället. Jag använder den nästan aldrig i alla fall.
Jag var nära att komma hem med en solpanel och en regulator också. Men J-17 är en liten båt och den där lilla ytan (typ 70*30 cm) mellan mast och sprayhood är nog det enda rimliga stället att ha en fast monterad solpanel på, men de flesta paneler är större än så. Jag har hittat en solpanel som är tillräckligt liten för att passa men hos en annan återförsäljare. Jag mejlade dem och frågade vilken regulator som passar till och fick ett snabbt, kunnigt och tillmötesgående svar. Jag lägger nog en order – i deras webbutik – på en solpanel och regulator så snart jag har kontrollmätt båten och ser att panelen verkligen får plats. Så jag kan ladda mobilen i sommar.
Jag har inte varit ute vid båten på några veckor, och det lär inte bli på några ytterligare, men sent i går kväll var jag ute en sväng för att kolla om hon fortfarande flyter. Det gör hon, trots att flottören fastnat lite i pumpen och det mesta av gårdagens regnande troligen låg kvar i båten. Jag skruvade isär pumpen och kollade men allt såg okej ut. Jag bytte några ord med nattvakten innan jag cyklade hem igen.
De senaste dagarna har varit hektiska, förvisso, men att bara cykla hem igen från varvet kändes oerhört jobbigt och ännu en gång tänkte jag på att sälja båten och köpa en IF i stället. Jag har inte riktigt tid eller ork till att sköta en träbåt ensam.
Jag var nere på varvet i helgen och hade vissa föresatser men orkade inte pyssla något, gjorde lite arbetsplikt i stället genom att frakta bort lite ris och grenar efter ett nedfällt träd. Jag har varit sjukskriven fram till Midsommar och jobbar 100% igen för första gången på ett drygt halvår, uppgången i arbetstid leder till det vanliga energitappet och jag är helt utschasad i kropp och själ. Jag hoppas på mer energi senare i sommar. Tills vidare seglar jag lugnt på land, stannar hemma och ser på fotboll i stället. Får man tippa på att det blir Nederländerna och Tyskland i final? Skönt är det i alla fall att Sverige inte är med, då kan man heja på vilket lag som helst.
