Morgonstund

Jag sticker ut handen utanför sovsäcken och känner på durken. Den är inte blöt, jag flyter fortfarande, jag är vaken. Jag ligger fortfarande kvar vid klippan jag förtöjde vid i går kväll, och jag ligger inte och skaver på någon av grannbåtarna. Hurra! Jag kanske ska stanna här några dagar? Klockan är halv fem och jag känner mig ganska utsövd. Jag somnade nog ganska snart efter dagens sista Sjörapport i går.

Jag kan se min egen andedräkt, det måste vara kallt, men jag fryser inte. Jag tänder fotogenlyktan i alla fall för att få lite värme. Det är stora glipor vid ruffluckan men förutom de myggor som redan var inne i båten när jag stängde i går kom det nog inte in flera, trots att jag hade lampan tänd en stund. Ute är det tyst och lugnt. Vattnet kluckar lite mot båten och ena vantet skramlar slött då och då. Man kanske ska klä sig, hoppa i land och gå och kissa?

Båtliv.

Träskö / Storö

Jungfruturen!

Avgång. Första seglatsen. Först fick jag inte upp seglet ordentligt, sedan kom en störtskur i kapp mig och blötte ned allting, sedan höll jag på att tappa vajern som håller seglet uppe i masten och jag fick kliva upp på bommen för att hämta den innan den var helt förlorad, sedan höll jag på att köra in i några stenar och när jag äntligen fick ordning på seglet seglade jag fel och tog höger där jag skulle ha kört rakt fram, helt plötsligt stämde ingenting med sjökortet. Jag fick vända och kryssa hemåt igen, till det etappmål som jag blivit tipsad om som ett lagom mål för en nybörjare men som jag naturligtvis seglat förbi i ett plötsligt övermod.

Annars är det relativt enkelt att segla: en båt med fram och bak, vatten runt omkring, vind där, segel där, styr med rodret, håll örn-koll på var du är och se upp för grynnor och Waxholmsfärjor. Men att lägga till vid en okänd strand är rent ut sagt skitläskigt när man är själv: seglet ska revas och surras provisoriskt kring bommen som ska hängas upp i det bakre vantet och ankaret ska i och få fäste och motorn ska läggas i friläge så att den inte tuggar i sig ankarlinan och man ska springa fram till fören med en förtöjningslina. Allt detta ska ske innan man hinner köra rakt in i en klippa, brygga eller en annan båt.

Men nu är det bra, för jag har seglat själv för första gången i mitt liv, med min egen båt, och jag har lagt till vid en klippa på Träskö / Storö mellan Ingmarsö och Möja i skydd från den sydvästliga vinden. Det känns som jag har bra ankarfäste och jag har förtöjt i fören med två linor snett åt varsitt håll. Det känns bra. Jag är mycket trött och nu måste jag sova.

Roger, Roger. Över och ut.

Avgång

Nu är det snart dags att logga ut och lägga ut. Vad som helst bara jag inte går på grund och skadar båten. Jag går för motor den första biten innan jag börjar trassla med seglen. Varannandagsväder den kommande veckan och hopp om en stabilisering veckan därefter. Ja tack, sol och en liten värmebölja på några dagar vore helt okej.

Packning

Nu har jag förpackat min längtan och förhoppning om en god seglats i den stora svarta väskan, två dubbla papperskassar och en sprängfylld ryggsäck behängd med ett fotogenkök och en sovsäck. Jag kan kränga på mig ryggan och ta kassarna i ena handen och väskan i andra, och stå upprätt, en stund, men jag kan inte gå någonstans. Tunnelbana till Waxholmsbåten är helt uteslutet, det blir taxi.

Distansminut

Finns det något mer ogenomträngligt, närmast mytiskt, begrepp till sjöss än distansminut. Vad är en distansminut, distansen man seglar på en minut? Givet en viss hastighet eller vilken hastighet som helst? I med- eller motvind? Med stor eller liten båt? Eller har det något med klockan och grader att göra?

Efter lite letande på nätet hittade jag en artikel på Wikipedia som gav en del svar.

Så, om jag har fattat det rätt, är ’distansminut’ inte mer mystiskt än ett längdmått: 1852 meter eller 1,852 km. På samma sätt som man kallar 10 milimeter för ”en centimeter”, så kallar man 1852 meter för ”en distansminut”.

Och en knop är samma hastighet som 1,852 km/h. Seglar man med 1 knop seglar man 1 distansminut på en timma. Seglar man i 2 knop tillryggalägger man samma distansminut på en halvtimma. Seglar man i 3 knop går ”en distans” på 20 minuter, 15 minuter om man seglar i 4 knop och 12 minuter om man seglar i 5 knop.

Så, om man seglar mellan punkt A och punkt B och det är precis en distansminut däremellan, och man tar tiden, så kan man räkna ut i hur många knop man seglar.

Distansminut?Okej, men hur långt är en distans på ett sjökort? Om skalan är 1:50 000… då är varje del på kartan 50 000 gånger större i verkligheten. 1 millimeter på kartan är 50 000 millimeter i verkligheten, dvs. 50 meter.

Okej, 1852 meter delat med 50 000 är 0,03704 meter. Men på en karta är det enklare att räkna med millimetrar, så vi gångrar 0,03704 meter med 1000 och får 37,04 i stället. Så, 37,04 millimeter på sjökortet är en distansminut i verkligheten.

Kan det stämma?

Sjökortet är indelat i rutor och längs med kanterna är rutorna indelade i halvlängder och de är… ungefär precis 3,7 cm! Så, en ruta är 2 distans på bredden och höjden? Varför just 2 distansminuter? Varför inte rutor om 1 x 1 distans?

Jag bara måste gå en kurs i det här i höst. Jag är alltför vetgirig för att inte veta sådana här saker. Dessutom vill jag veta precis vad jag gör på sjön, så långt det är möjligt.