Dimma

Dimma i morse. Sikt, några hundra meter. Men svag vind. Och förvånansvärt enkelt att navigera. Fördelen med att segla i dimma är att man tydligt ser vilken kobbe eller ö som kommer först: den som syns. I vanliga fall smälter de ihop till en enda horisontlinje av land, där det är svårt att se vilken ö som ligger framför en annan. Efter några timmar lättade dimman och solen sken från en nästan klarblå himmel. En varm och skön avslutning på en fin helg.

Skiftningar

Jag gick på de släta och varma klipporna en bit bort och gjorde qigong på en hög klippa med utsikt söderut över himmel, hav och skär.

Det är nästan vindstilla och det har inte blåst särskilt mycket i dag, ändå rör sig havet här ute hela tiden och slår och skummar vid bränningarna utanför Storstångskär.

Om två veckor är det upptagning. Och höstdagjämning. Båtarna ska upp på land, dag och natt är lika långa. Igen. Den här helgen är sommarvarm men det syns och känns att hösten är på ingång. Naturen skiftar i färger, dofter, ljud och ljus.

Jag går och ställer mig på en annan klippa med utsikt mot norr och ser hur färgerna sakta skiftar när solen går ned. Det är stilla och lugnt. Och mycket tyst. En kråka kraxar någonstans, en annan svarar på en annan ö. Vad säger de till varandra, ”Godnatt, ses i morgon”? Kanske. Det är vackert och lite vemodigt. Om det fanns en kvinna som också föredrar att låta naturen prata och som kan dela tystnaden med en man, skulle jag vilja ha henne här nu.

Birkskär igen

Jag hade plan på att segla bort till Gubbön i dag, det är fint och jag har inte varit där i år. Men efter ett par timmar i den svaga S-brisen kände jag mig nöjd och gick in vid Birkskär i stället – igen. Jag låg på samma plats tidigare i år, om jag inte missminner mig. Det är fint här också. Och jag har fått några timmar extra till att bara sola, bada och bara vara. Det lär bli 4-6 timmar segling i morgon när jag ska hem.

Håskö

Morgonrodnad.

Det var dimma i morse och jag kom inte iväg förrän vid elva. Då fick jag gå för motor ut på en spegelblank fjärd. Vinden kom igång framåt ett. Då låg den mer på ost än på syd.

Är det något segling lär en, är det: 1) att en prognos för när det ska börja blåsa, hur mycket och i vilken riktning är just bara en prognos, 2) att planera om och välja en annan hamn.

Efter fem timmars kryssande österut gick jag in vid norra Håskö. Det var inte riktigt vad jag hade tänkt mig, men det är fint här också och jag ville ha tid för middag och ett dopp innan det börjar bli dags att stänga för myggen och tänka på refrängen. Mitt i sommaren kan man gå iväg mitt på dagen och segla fram till sju-åtta på kvällen, men såhär års mörknar det mycket tidigare.

Säsongens sista

Jag anlände hemmahamnen för ett par timmar sedan. Det är varmt, stilla och mörkt. Och alldeles tyst, inte en krusning på vattnet. Träden står som tysta skuggor runt parkeringen, båtarna ligger som sovande djur vid sina platser utmed bryggorna.

Jag sparade mörkerseendet och lät ficklampan vara när jag tog packningen och gick bort till min båt och låste upp. Men nu är det verkligen helt svart utanför. Bryggsegling i natt, avgång i morgon när det är tillräckligt med vind.

Det här blir med största sannolikhet säsongens sista segling, nästnästa helg är det upptagning. Prognosen lovar sydlig vind mest hela helgen, runt 6 sm i byarna. Det känns som perfekt seglingsväder. Vart jag än ska någonstans i morgon, tar jag nog en lång omväg, så jag får segla mycket.