Kategoriarkiv: NFB S-190

Inlägg skrivna i sittbrunnen till Nordisk Folkbåt S-190 som jag ägde från juli 2007 till december 2010.

Höstkänning

Publicerat av

Det är något med ljuset, luften, blåsten och ljuden i dag som gör att det känns som höst. Jag går upp på en klippa, vänder ansiktet mot vinden likt en vindflöjel och ser ut över fjärden. Jag känner att ett slags skifte har ägt rum. Det känns i eller med mitt väsen. Hösten är på väg. Det är fortfarande mycket sommar kvar, men visst är krönet nått och passerat, hösten är i antågande. The Flying Change. Punkten där en rörelse stannar av och för ett ögonblick är stilla innan den vänder tillbaka. Hösten är här. Igen.

Höstkänning

Frukost

Publicerat av

Finns det något mer gott än frukost på en båt, solen som bryter fram mellan molnen och värmer en stund och det underbara, kvillriga ljudet av svalor i masten? Man ser oftast inte mer av svalor än ett par svarta vingar som möts i en svart kropp och kanske ser man huvudet också. Men det man ser, och hör, mest är hur fantastiskt de flyger och hur underbart de låter. Jag behöver inte se eller höra mer.

Kallskär

Publicerat av

Ett ljud. Det låter som en båt på långt avstånd. Vem är ute och åker nu i mörkret och blåsten? Ljudet skiftar lite men är konstant. En båt som är på väg, kanske hitåt, men aldrig kommer fram. Det kanske är vinden? Vinden när den far fram över fjärden, upp över de tysta klipporna, genom grästuvor och buskar och förbi min båt. Vinden när den drar genom mast, vant och stag.

Jag lyssnar på ljudet av båten därute någonstans som aldrig kommer fram.

Vattnet kluckar lite mot skrovet, månen är stor och gul och nästan full, fotogenlampan vajar sakta i rufftaket. Jag ser mig omkring på allt trä, alla nitar, all olja och fernissa. Allt arbete. Jag ligger innesluten i en kokong av trä och hantverkskunnande. Jag lägger handen på ett av borden. Där utanför finns vattnet. Jag kan nästan känna vattnet mot handen. Där är bordet varmt och torrt av dagens sol, det ligger över vattenlinjen. Nästa bord är kallare och känns nästan fuktigt, det ligger under.

Jag släcker lampan och somnar. Ute far vinden omkring i mörkret. Månen skiner in i ruffen och kastar skuggor.

Kul styvning

Publicerat av

Det brallar på duktigt i dag, och byigt är det också, i minsta vik och skrymsle. Vinden fladdrar, drar, viner och sliter tag i allting som sitter löst. Hissa segel! Kasta lösa tampar i vattnet! Bort med allt damm!

Jag hittade en gammal fock i förpiken. Jag tror det är en fock. Visst är det genua som är så där stort, det går nästan ända bak till sittbrunnen, medan focken är mindre och går till masten ungefär. Hursomhelst, den verkade trevlig, behändig och lagom stor, så jag monterade den och gick med den från bryggan och när jag kom ut på lite mer öppet vatten hissade jag storseglet.

Det kanske jag inte skulle ha gjort.

Det blåste mycket mer än jag trodde och så fort jag kom förbi en liten holme och gick ut i farleden lade sig båten nästan på vattnet och det kändes som jag skulle kantra. Allt som satt det minsta löst for omkring hit och dit och trasslade ihop sig. Det var bara att vända och börja om från början. När jag äntligen kom tillbaka till bryggan såg båten ut som en stor trasselsudd av segel, rep och en härjad skeppare.

Men, det är bara att reda ut allting, vika upp och surra storseglet på bommen, sätta upp ett nytt mål, repa nytt mod och gå med enbart focken i stället. Det borde gå bra. Jag går norrut och ser vart jag hamnar någonstans. Dags att kasta loss igen.

Att segla eller

Publicerat av

Sol, varmt och blå himmel. Man kanske ska bege sig ut och segla i helgen, över natten bara? Det känns onekligen frestande, men vid en närmare titt på prognosen verkar det mest bli varmt, fuktigt och svaga vindar. Och det är risk för regn i morgon. Trist. Då stannar jag nog hellre på land.