Nu är jag nog färdigskrapad med ruffen, det saknas lite finlir med sandpapper men annars ser det ganska bra ut. Jag hade med mig borrmaskinen och provborrade lite i några gamla skruvhål men hann inte längre, dessutom fungerar den epoxi jag hade med mig bara i +18 grader eller mer. Hallå, vad är det för salongsepoxi, så varmt är det knappt på Midsommar! Jag måste försöka hitta någon annan epoxi till nästa helg som fungerar när det är kallt. Jag hoppas det är bättre väder då, nu när jag cyklade hem var det som att trampa genom 2dm mjukglass, hela vägen, i en och en halv mil. Och folk säger att det inte finns dåligt väder… Dåligt tajmat väder finns det åtminstone.
Kategoriarkiv: NFB S-190
Olja
Jag gick förbi en annan seglare i dag som också står och renskrapar ruffen. Skönt, då är jag inte ensam; då är det någon annan som har ungefär samma schema att hålla fram till sjösättningen. Det är inspirerande, jag kan inte låta bli att tänka att kan han kan jag.
Jag pratade med en erfaren seglare om hur man oljar in renskrapat trä. Jag har läst att man ska mätta träet med rå linolja tills det inte suger längre, och det är avgörande att det får härda ordentligt innan man fernissar, men jag har aldrig riktigt fått klart för mig hur själva appliceringen av oljan går till: slabbar man på allting vid ett och samma tillfälle, använder man balsamterpentin, ska det vara varmt?
Av samtalet framgick att man med fördel späder ut den råa linoljan med balsamterpentin, då går den lättare in i träet. Man kan ha 50/50 vid första strykningen och stegvis minska delen terpentin, om man tycker det fungerar bra (men man kan köra terpentinblandat hela vägen också). Man stryker inte på allt med en gång utan i flera olika omgångar, t.ex. en gång per dag, tills träet inte suger längre. Det är viktigt att torka bort överflödig olja så det inte blir ett skinn på utsidan av träet. Hela processen underlättas och påskyndas om det är varmt men det går att olja även när det är kallt. Man måste inte stänga ytan med kokt linolja, man kan använda endast rå linolja.
Skrapa, skrapa
…bort gammal fernissa, del II. Jag har haft semester i dag för att göra en sak som student, fram till lunch, så jag passade på att åka ut till båten nu på eftermiddagen och skrapa lite. Jag hann skrapa rent resten av ena sidan på ruffen bak till där sittbrunnen börjar. I den här takten hinner jag nog renskrapa hela ruffen ovan däck och lite andra grejer. Jag har planer för luckan i fören och inredningen i sittbrunnen också, men det tar jag nog i sommar.
Det känns motigt att ta sig ut till båten och byta om och komma i gång, speciellt den här mörka och kalla årstiden och när det är så lite folk ute på varvet, jag var nog ensam nu i kväll, men när jag väl sitter i båten och har verktygen i hand minns jag varför jag har träbåt: för att det är kul och jag tycker om att jobba med trä. Och det finns förstås ingen vackrare båt än Nordisk folkbåt 🙂
Snabbvisit
Det var ett tag sedan jag var ute vid båten senast, och det har blåst ganska rejält sedan dess, men båthuset står kvar och presseningen ligger där den ska. Fascinerande! Mitt båthus är något av ett plockepinn av smala järnstänger som man trär i varandra och lägger en presenning över, det är inte alls lika stadigt och gediget som många andra båthus, ändå klarar det blåst förvånansvärt bra. Antagligen för att presenningen inte är fastbunden någonstans, den ligger bara mitt över huset med tyngder på sidorna och gavlarna, vilket gör hela konstruktionen följsam och smidig.
Trärent
Man kan tydligen vänta ganska länge med att börja olja och fernissa efter man har renskrapat trä. En god regel är tydligen att vänta till efter ett par riktiga köldknäppar, så att vatten och fukt i träet fryser bort. Och när jag hör det kommer jag ihåg att jag har läst det någonstans. Bra, då har jag tid på mig. Hoppas bara att det blir någon köldknäpp i år, så det inte blir som förra året när kylan och snön kom vid påsk då det börjar bli dags att tänka på sjösättningen.
Jag fortsatte att renskrapa på utsidan av ruffen i dag och hann med halva babords sida runt det främre fönstret. Själva fönstret var lite knixigt och överhuvud var det ganska jobbigt att stå på knä vid sidan av ruffen och skrapa och slipa, det gick lättare längst fram i går.
Jag skruvade bort lite konstiga grejer och krokar på rufftaket också. Efter en stunds tvekan skruvade jag även bort grabbräckena, eller är det gubbräcken: räcken som man grabbar tag i, eller räcken som gubbar håller i för att inte falla överbord? Jag är inte helt säker på vad de heter. Hursomhelst, med tanke på hur de har suttit an mot rufftaket, och hur skruvarna har sett ut på insidan, har jag misstänkt att räckena inte riktigt passar båten. Man såg att någon hade forcerat ganska kraftigt för att få dit dem, men när jag skruvade bort dem såg jag att de var alldeles raka. Bra! Vad fint! Raka räcken på ett välvt tak, smart så man svimmar!
