Jag var ute efter jobbet i dag och strök på mer olja på ruffen, utsidan och insidan. Det tog ganska precis två timmar; pensla på tunnt och gå tillbaka med jämna mellanrum och torka upp/ut överflödig olja. Jag såg att prognosen för veckan visar på sol och värme, det passar bra när jag håller på att olja, det ska bli intressant att se hur det ser ut i morgon. Man kanske skulle ta semester och passa på att lacka friborden medan det är varmt? Rätt som det är slår det om och blir kring 0 grader igen. Det är bedrövligt att stå i några plusgrader med regn utefter ryggen och huvudet innanför presenningen och försöka stryka ut kall och stel lack så att det blir snyggt. En vän som är massör visade en smidig liten nappflask-värmare han använder för att hålla massage-oljan varm, en sådan borde man kunna använda till lack och fernissa också.
Kategoriarkiv: NFB S-190
3 veckor till sjösättning
Jag hann såklart inte allting jag hade planerat i dag, men så brukar det vara, man hinner hälften eller ibland bara en tredjedel. Konsten är att prioritera rätt och planera om, så att man kan åka ut en dag i veckan också.
Jag hann inte våtslipa fribord och däck, men det kan jag göra i helgen. Däremot hann jag 2 strykningar olja på det renskrapade träet, det känns som en korrekt prioritering.
Det är trevligt att stryka på olja på renskrapat trä, tunnt, tunnt. Oljan, blandad med terpentin, går lätt in i träet och ger en fantastisk färg, lyster och djup som man bara kan bli glad av att se. Jag jobbar med en pensel av relativt god kvalitet och efter ett tag går jag tillbaka och torkar bort överflödig olja. Man kan värma lite med värmepistol också.
Jag ska ut i morgon efter jobbet för en tredje strykning. Jag får se hur det blir resten av veckan, det kanske blir båtbesök på tisdag, onsdag och torsdag också. Men sedan måste det nog vara färdigt, och bli lite varmt och torrt, om det ska hinna härda och jag ska hinna fernissa ett par, tre lager, av sammanlagt fem, före sjösättning.
Torrslipat
Jag har torrslipat i dag. Jag undviker det helst, det är mycket skönare att våtslipa, men har man renskrapat och pluggat igen en del gamla hål är det bara att koppla in dammsugaren till planslipen, sätta på sig öronskydden och köra igång. Det gick åt en del slippapper men det blev bra, ganska jämt och snyggt, och jag fick bort det mesta av epoxin som runnit bredvid pluggarna.
Ruffen och rufftaket är färdigslipat nu. I morgon ska jag dammsuga och -torka, våtslipa fribord och däck, och olja det renskrapade träet en första omgång. Nästa helg blir det slipa botten, kolla pumpen och batteriet, olja lite inuti båten, och börja måla och fernissa. Helgen därefter fortsätta måla och fernissa och fixa, sedan är det sjösättning. Det blir brådis i år också, men det känns åtminstone mer kontrollerat än förra då det var helt hysteriskt.
Senast jag var ute oljade jag det renskrapade träet inuti ruffen en gång. Jag har blandat ungefär hälften rå linolja med hälften balsamterpentin i en burk med tätslutande lock och en pensel som ryms precis. Jag var noga med att stryka på tunnt och torka bort allt överflödig olja och sedan värma en stund med värmepistol. Det blev grymt bra! Oljan verkar ha gått in i träet på ett bra sätt. Träet har en mörk, djup och fin färg och ytan är torr, ingen olja har lagt sig på ytan som ett kladdigt skinn.
Mer plugg
Nu är det slutpluggat för den här gången. Jag testade stämjärnet på några av de första pluggarna där epoxin verkade ha torkat och tog bort den utskjutande delen av pluggen. Det var en konst, det också, att ha stämjärn med mycket god skärpa kändes som en minsta förutsättning för ett lyckat resultat, annars kan pluggen spricka eller nå’t. Stämjärn är inget verktyg man ska snåla på, med andra ord.
De ljusa pluggarna ser ganska konstiga ut i det rödbruna träet, men det är inget att göra åt nu, jag får betsa lite i värsta fall. Eller så får det vara, det är lite punk med vanliga plugg i mahogny 🙂
Pluggat
Jag har pluggat i båten i dag, inte som i studerat utan som i borrat hål och limmat dit träpluggar. Jag har aldrig gjort det tidigare, det gick sådär. Jag har använt fel borr, en vanlig spiralborr, 10 mm för plugg i samma diameter, men vill man ha riktigt fina hål med skarpa kanter ska man använda en speciell typ av borr som jag inte kommer ihåg vad den heter, så jag lär borra med samma borr i morgon också.
Epoxin fungerar egentligen bara när det är +18 grader, vilket det långt ifrån var i dag, men med värmepistol gick det ganska bra. Först kladdade jag lite epoxi på hålet sedan värmde jag på det försiktigt så det blev mjukt och rann ned lite i hålet, jag kladdade lite epoxi på pluggen och slog i den, sedan värmde jag ytterligare en stund, i förekommade fall från båda sidor, så att epoxin rann ned och in i hålet ordentligt och spred sig kring pluggen. Värmepistol är lite som silvertejp, vad gjorde man utan den?
Jag tyckte det gick bäst att kladda lim i borrhålet, värma lite och sedan i med pluggen i stället för lim på pluggen och försöka få den på rätt plats. Epoxi kanske inte luktar så mycket men man ska nog vara försiktig med att få det på huden, den metod som ger minst epoxi på fingrarna är kanske bäst.
Det är gamla skruvhål jag pluggar igen och på vissa ställen är pluggen kortare än tjockleken på träet, då får man ta en plugg från vardera sida. Tyvärr har jag inte plugg så det räcker i passande ädelträ, jag blandar lite mellan teak och mahogny men använder också helt vanlig träplugg (sådana där ljusa och lite räfflade). Jag vet, det är på gränsen till vanvård, men det får gå ändå. Jag säger som min båtgranne: folkbåt är en bruksbåt.