Jag var säker på att det blåste mer i går natt än det gjorde för en vecka sedan, men när jag kom ut till båten nu i kväll såg jag till min förvåning att båthuset hade klarat sig bättre än förra gången. Det hade rört lite på sig och presenningarna hade flyttat sig en del, men de låg kvar och det tog en knapp timma att justera tillbaka dem där de skulle vara, sedan cyklade jag hem igen. Suveränt!

Nu blåser det sådär jävla mycket igen. Nu blåser mitt båthus isär igen. Nu får jag cykla ut och lappa ihop presenningarna på söndag igen. Det börjar bli jobbigt. Jag måste hitta en bättre lösning till nästa år. Man måste kunna lämna båten i princip några månader och veta att den klarar sig. Jävla skitblåst. Sluta!

Söndag. En sådan där skön söndag jag inte har haft på länge då man vaknar sent, men inte alltför sent, och solen skiner sådär kraftfullt som den bara kan göra från en stilla och klarblå himmel så här års och allting liksom vår-vrålar åt en ”Ut i solen!” men det är så skönt att ligga kvar i sängen en stund för i dag finns det egentligen inga måsten, bara några saker man skulle kunna göra om man vill, och att åka ut till båten och kolla till den, bara sådär fram och tillbaka, är en av sakerna.

Härligt.

Det kändes lätt att cykla genom stan. På sina ställen var det fullt av folk som var ute och promenerade, nästan lite vårrusiga och hetsiga, som om de hade bråttom ut till det där charmiga kafét någonstans innan alla bord är upptagna och solen går ned. Ute vid båten var det lite lugnare och allt såg okej ut. Den ena presenningen hade flyttat lite på sig men inte mycket och jag gjorde inget åt det. Om det inte blåser alltför mycket lär den ligga kvar. Skönt. Jag cyklade hem igen och stannade en stund vid en kaj för att få lite sol i ansiktet.

Apropå båthus funderar jag på en annan lösning till nästa år än den befintliga.

Jag har en enkel och spinkig konstruktion i järn nu, ett slags stort plocke-pinn som man enkelt fogar ihop på ett par timmar och drar en press över, så jag slipper förvisso bygga upp ett helt litet hus i trä (jag fattar inte hur folk orkar bygga sådant år efter år, det ser skitjobbigt ut) men jag skulle vilja ha något ännu enklare, och framför allt något som inte rostar vilket nuvarande konstruktion gör. Dessutom behöver den lagas på några ställen och jag vet inte om jag har lust att lära mig att svetsa.

Det jag funderar på är en sådan där enkel konstruktion i aluminium, tror jag det är, som man skruvar ihop med några handgrepp och som brukar stå ovanpå båtar. Jag tänker mig att man köper 2 stycken och bygger ihop en liten specialare, se bild ovan.

Det skulle kunna fungera. Lägg en presenning ovanpå som går ned en bit på sidorna och på gavlarna, så har du ett båthus! Det kommer inte att vara lika stort och förnämligt som ett ”vanligt” båthus men desto mer enkelt, lätt och flexibelt. Du kan ha det tajt när båten bara ska stå och torka, och när det är dags att slipa friborden ”fäller” du enkelt ut ena sidan så att du får plats. På däck kan det komma att bli lite trångt, men inte omöjligt, och vem säger att båten måste vara helt färdig, en riktig pärla, när man lägger den i vattnet? Det viktigaste är väl att man har slipat och målat om friborden och botten, och oljat inuti, ovansidan kan man väl i princip göra sedan när båten ligger i vattnet? Dessutom är det varmare, ljusare och bekvämare att slipa och pensla på sommaren än i ett kallt, mörkt och fuktigt båthus på vintern.

Hmm, det tål att tänkas på.

Det är värt att pröva.

Så får det bli!

Jag vaknade strax efter fyra i lördags morse av att ventilen i köket smattrade vilt och vinden tjöt i ventilerna under fönstret: ”Åk uuuuut till bååååååten!” Jag reste mig sömndrucket i sängen och såg trädkronorna utanför stå och headbanga vilt mot marken. Fan! Det här kommer mitt båthus aldrig klara.

När jag kom ut såg jag till min överraskning att både båt och båthus stod kvar. Det kändes förtroendeingivande. Huset hade förvisso gått upp lite här och där men det var snabbt ordnat. Jag hade hört på nyheterna att vinden skulle mojna under dagen och på söndag skulle det vara lugnt, så jag cyklade hem och kände mig lugn. Det blåste väldigt mycket men jag kunde inte avgöra om det var för attt jag hade motvind eller för att det började blåsa upp.

Väl hemma igen blev det tydligare och tydligare för varje timma som gick: det började blåsa upp ännu värre än föregående natt. Det stämde inte riktigt med väderleksrapporten så som jag kom ihåg den. Träden kastade sig om möjligt ännu hårdare mot marken och det var mörkt och kallt där ute. Blåsten kulminerade någon gång sent på kvällen eller under natten. Jag sov förhållandevis ganska bra, bättre än föregående natt, men inte för att jag var säker på mitt båthus utan mer för att jag kände att, äh, nu skiter jag i båten. Antingen står den och huset kvar i morgon eller så har det blåst bort och då cyklar jag väl hem och ändrar titeln på bloggen till ”Han seglade en sommar”.

När jag kom ut på söndagen hade halva presenningen blåst bort. Det var en otäck känsla att se sitt båthus gapa tomt mot himlen. Men det var en del andra presenningar som också fladdrade i vinden. Ett och annat båthus hade säckat ihop också. Först tänkte jag bara göra fast presenningen igen, som den var förut, och sedan cykla hem och ta det lugnt resten av dagen. Men när jag ändå är här, tänkte jag, kan jag väl lika gärna ta tillfället i akt och lägga om presenningarna lite bättre?

Sagt och gjort. Men det var inte enkelt. Jag höll på i sex timmar och kånkade och stånkade med de där presenningarna. De är mycket tyngre än vad man kanske kan tro. Men nu ligger de dubbelt i stället. Om det inte blåser alldeles förfärligt mycket tror jag de ligger kvar också. Poängen med dubbla presenningar är att de är lite tätare och den inre presenningen ska hindra kondensen från den yttre att falla ned på båten.

Vi får se. Det blev lite provisoriskt ändå, trots att jag höll på hela dagen och blev alldeles grön i huvudet av plasten från presenningarna. Jag ska försöka åka ut till helgen och kolla hur det ser ut och kanske lägga om lite. Just nu är det väldigt öppet i gavlarna.

Jag hade en diffus tanke om att kanske åka ut till båten i dag och slipa lite på rodret eller börja titta närmare på de där grejerna som är golvet i båten (ja, jag vet vad de heter, jag kommer bara inte på det just nu) eller kolla om dammsugaren fungerar, men när jag vaknade vid lunch insåg jag ganska snart att det inte skulle bli av. I guess I needed the rest. Vilken årstid, det är kallt och fuktigt och mörkt vid tre, man vill bara gå i ide och vakna upp i mitten av mars när det börjar bli ljust igen. Men jag tvingade mig upp ur sänghalmen och åkte till Claes Ohlson i Gallerian och köpte lite grejer: en skarvsladd, några filar, papper till slipmaskinen, några billiga penslar, en liten pannlampa och ett bra andningsskydd med kombinerat filter för partiklar och gas. Sådant får kosta, lungorna kan man inte byta ut. Sedan cyklade jag vidare ut till båten och lämnade en del av grejerna där. Jag testade pannlampan lite och den fungerade mycket bra. Det är egentligen en lysande idé med en liten lampa i pannan, man har händerna fria och ser vart man än tittar. Lysande, Sickan!

I dag har jag handlat lite grejer till båten: blåställ, fleecejacka, kängor, sladdvinda, några lampor och 5 meter kätting. Planen var nog att köpa lite verktyg också men jag hade ändå inte orkat bära mer och jag är inte helt säker på vilka verktyg jag egentligen behöver och vilka märken jag bör köpa. Ute på sjön kan det storma, där ska man ha det bästa, men i båthuset kanske vissa grejer kan vara budget, frågan är bara vilka. Men nu kan jag i alla fall vara ute vid båten utan att skita ned mina vanliga kläder och frysa. Det är en bra början.

I dag har jag försäkrat båten. Den har varit försäkrad tidigare också, och kommer att vara så till årsskiftet, i säljarens namn. Men från och med i dag har jag en egen försäkring i mitt namn.

Jag ringde if redan i somras och frågade om båtförsäkring, för jag har min hemförsäkring där, men de ville inte veta av träbåtar utan försäkrar bara plast och plåt. Okej, skit i’t då! Jag ringde runt till andra bolag och jag vet inte om det var en massa sommarvikarier som satt och svarade och inte visste bättre, men jag fick ett starkt intryck av att det var väldigt svårt att försäkra en träfolka. De flesta ställde sig tveksamma till att försäkra träbåtar överhuvudtaget och visste inte riktigt hur de skulle bete sig när jag sade att det finns nog inget serienummer på båten men det finns ett nummer på seglet: s-190.

Av de bolag jag ringde till i somras blev jag nog bäst bemött av Folksam, för jag skrev upp deras telefonnummer på en lapp som jag haft på dörren hela hösten: Teckna båtförsäkring! Jag ringde till dem i dag och efter några uppgifter om längd, bredd, segelnummer, båtklubb m.m. var min båt försäkrad, från och med i dag. Det tog bara några minuter! Way to go, Folksam!