Ruffigt

Nu är jag nog färdigskrapad med ruffen, det saknas lite finlir med sandpapper men annars ser det ganska bra ut. Jag hade med mig borrmaskinen och provborrade lite i några gamla skruvhål men hann inte längre, dessutom fungerar den epoxi jag hade med mig bara i +18 grader eller mer. Hallå, vad är det för salongsepoxi, så varmt är det knappt på Midsommar! Jag måste försöka hitta någon annan epoxi till nästa helg som fungerar när det är kallt. Jag hoppas det är bättre väder då, nu när jag cyklade hem var det som att trampa genom 2dm mjukglass, hela vägen, i en och en halv mil. Och folk säger att det inte finns dåligt väder… Dåligt tajmat väder finns det åtminstone.

Olja

Jag gick förbi en annan seglare i dag som också står och renskrapar ruffen. Skönt, då är jag inte ensam; då är det någon annan som har ungefär samma schema att hålla fram till sjösättningen. Det är inspirerande, jag kan inte låta bli att tänka att kan han kan jag.

Jag pratade med en erfaren seglare om hur man oljar in renskrapat trä. Jag har läst att man ska mätta träet med rå linolja tills det inte suger längre, och det är avgörande att det får härda ordentligt innan man fernissar, men jag har aldrig riktigt fått klart för mig hur själva appliceringen av oljan går till: slabbar man på allting vid ett och samma tillfälle, använder man balsamterpentin, ska det vara varmt?

Av samtalet framgick att man med fördel späder ut den råa linoljan med balsamterpentin, då går den lättare in i träet. Man kan ha 50/50 vid första strykningen och stegvis minska delen terpentin, om man tycker det fungerar bra (men man kan köra terpentinblandat hela vägen också). Man stryker inte på allt med en gång utan i flera olika omgångar, t.ex. en gång per dag, tills träet inte suger längre. Det är viktigt att torka bort överflödig olja så det inte blir ett skinn på utsidan av träet. Hela processen underlättas och påskyndas om det är varmt men det går att olja även när det är kallt. Man måste inte stänga ytan med kokt linolja, man kan använda endast rå linolja.

Skrapa, skrapa

rast…bort gammal fernissa, del II. Jag har haft semester i dag för att göra en sak som student, fram till lunch, så jag passade på att åka ut till båten nu på eftermiddagen och skrapa lite. Jag hann skrapa rent resten av ena sidan på ruffen bak till där sittbrunnen börjar. I den här takten hinner jag nog renskrapa hela ruffen ovan däck och lite andra grejer. Jag har planer för luckan i fören och inredningen i sittbrunnen också, men det tar jag nog i sommar.

Det känns motigt att ta sig ut till båten och byta om och komma i gång, speciellt den här mörka och kalla årstiden och när det är så lite folk ute på varvet, jag var nog ensam nu i kväll, men när jag väl sitter i båten och har verktygen i hand minns jag varför jag har träbåt: för att det är kul och jag tycker om att jobba med trä. Och det finns förstås ingen vackrare båt än Nordisk folkbåt 🙂

Snabbvisit

Det var ett tag sedan jag var ute vid båten senast, och det har blåst ganska rejält sedan dess, men båthuset står kvar och presseningen ligger där den ska. Fascinerande! Mitt båthus är något av ett plockepinn av smala järnstänger som man trär i varandra och lägger en presenning över, det är inte alls lika stadigt och gediget som många andra båthus, ändå klarar det blåst förvånansvärt bra. Antagligen för att presenningen inte är fastbunden någonstans, den ligger bara mitt över huset med tyngder på sidorna och gavlarna, vilket gör hela konstruktionen följsam och smidig.

Trärent

Man kan tydligen vänta ganska länge med att börja olja och fernissa efter man har renskrapat trä. En god regel är tydligen att vänta till efter ett par riktiga köldknäppar, så att vatten och fukt i träet fryser bort. Och när jag hör det kommer jag ihåg att jag har läst det någonstans. Bra, då har jag tid på mig. Hoppas bara att det blir någon köldknäpp i år, så det inte blir som förra året när kylan och snön kom vid påsk då det börjar bli dags att tänka på sjösättningen.

Jag fortsatte att renskrapa på utsidan av ruffen i dag och hann med halva babords sida runt det främre fönstret. Själva fönstret var lite knixigt och överhuvud var det ganska jobbigt att stå på knä vid sidan av ruffen och skrapa och slipa, det gick lättare längst fram i går.

Jag skruvade bort lite konstiga grejer och krokar på rufftaket också. Efter en stunds tvekan skruvade jag även bort grabbräckena, eller är det gubbräcken: räcken som man grabbar tag i, eller räcken som gubbar håller i för att inte falla överbord? Jag är inte helt säker på vad de heter. Hursomhelst, med tanke på hur de har suttit an mot rufftaket, och hur skruvarna har sett ut på insidan, har jag misstänkt att räckena inte riktigt passar båten. Man såg att någon hade forcerat ganska kraftigt för att få dit dem, men när jag skruvade bort dem såg jag att de var alldeles raka. Bra! Vad fint! Raka räcken på ett välvt tak, smart så man svimmar!

Rakt grabbräcke på välvt rufftak

Levande träbåtar

Stöttad med TyresöstöttaDe tog upp båtarna i slutet av september och i början av oktober. Nu är hela båtplan täckt av båthus insvepta i gröna eller vita presenningar. De står så tätt att man knappt kan gå emellan dem. Vid den här årstiden mörknar det redan vid fyra, fem och vinden rör och river omkring bland båthusen och presenningar, och står man vid sidan av och ser ned på båtplanen där den ligger i mörkret ser den nästan ut som en levande organism som hela tiden rör sig, häver sig och låter. Alla dessa båtar, byggda i trä bit för bit av levande händer för årtionden sedan, de verkar inte tycka om att stå på land, det är som att de vill ned i vattnet och ut på fjärden igen.

Renskrapa

Jag har börjat renskrapa ruffen på utsidan i dag. Jag började med framsidan mot fören. Det var trevligt att ligga under en presenning, höra vinden vina i mast och tåg på andra sidan vägen (i vår klubb mastar vi av varje år) och skrapa på en träfolka.

What a way to spend a Saturday evening!

Det var smidigt och bekvämt att jobba med värmepistol och skrapa. Jag har en helt vanlig värmepistol som jag kör på läge 2, ganska nära träet (6-8 cm, det beror på hur kallt och blåsigt det är) tills fernissan bubblar lite och just ska till att börja svartna, då riktar jag bort värmepistolen (någonstans där den inte gör skada eller eldar upp något) och skrapar enkelt bort fernissan. Sedan efterbehandlade jag ytan med sandpapper för hand och med planslip.

Träet var gult förut och såg ut som furu eller nå’t i den stilen, men nu syns den rödbruna färgen tydligare. Snyggt! Jag antar att det blir ännu bättre med olja sedan. Hur länge kan man förresten vänta innan man måste börja olja och fernissa? Jag hoppas det finns någon att fråga i morgon.

Prioriteringar

Jag var ute vid båten i dag för första gången sedan över en månad. Allt var kvar och i samma ordning som när jag var där senast, båthuset har klarat sig bra hittills, skönt. Jag nöjde mig med att ösa ur det sista vattnet ur kölsvinet och försöka göra mig en bild av vad jag bör koncentrera mig på under de kommande månaderna. Masten ligger där den ligger, inlåst mellan två vidriga platsbåtsmaster i typ 300-kilos klassen. Tack för det, den kommer jag inte åt förrän nästa år. Botten borde väl egentligen skrapas både in- och utvändigt, men jag tror inte jag varken orkar eller hinner det i år. Detsamma gäller kölen. Sittbrunnen och durkarna kan vänta till i sommar, men ruff och rufftak och lite andra grejer kanske jag hinner med. På sikt skulle jag vilja börja byta spant också, lamellimma nya av ekfanér och epoxi, men då får jag nog skruva bort britsarna om jag ska komma åt, jag får ta en sida i taget. Rodret! Det kanske jag borde prioritera mest och närmast, att spika ihop ett nytt roder och limma ihop rorkulten.

Båthuset täckt

PresenningJag köpte en vanlig grön presenning i går och tänkte att jag behövde skjuts ut till båten med den, men den var inte så tung som jag trodde, så jag tog den själv på cykeln. Men den var lite för stor, 12 x 7,2 meter är lite väl häftigt för en träfolka. Nästa år nöjer jag mig med 10 x 6 meter. Det var vackert väder, sol och blå himmel och lite vind, optimalt för att stå på en båt och veckla ut 86,4 kvm presenning och försöka hålla reda på vad som är lång- och kortsida. Det kom en vindpust och genast lade sig presenningen på grannens båthus och det var bara att börja om igen. Det är ett meck och pussel att få det bra och rätt.

Jag hade med mig lite tyg också och använde brun packtejp för att fästa tygbitar runt alla hörnor och andra vassa kanter på båthuset. Jag lär väl få ta fram silvertejpen och laga en del hål i presenningen i vilket fall som helst, men förhoppningsvis gör tyget att det inte blir så många och stora hål alltför snabbt.

Jag har förstått att argumentet för vit presenning är att det blir ljusare att jobba, för den släpper igenom mer ljus än den vanliga gröna. Jag har aldrig tänkt på det, det är säkert rätt, men de hade bara gröna presenningar på OKQ8. Jag får fixa ljus med lampor i stället.

Jag kollade till masten också och förvisso har jag lagt den på fel hylla med avseende på hur lång den är men jag blev grymt besviken och så jävla förbannad! när jag upptäckte att den ligger mellan två gigantiska plastbaljemaster i typ 300 kilosklassen. Min mast är invirad i svart plast i ena änden och det sitter en lapp där det tydligt står ”AKTA! Lagning av mast pågår” + mitt namn och mobilnummer. Var det för svårt att slå en signal och ge mig en chans? Nu kommer jag inte åt masten förrän maj/juni nästa år. Tack för det.

Upptagning

I dag ska båten upp på land igen, under morgonpasset. Upp halv sex och cykla iväg genom stan som är vackert klädd i en glödande morgonrodnad till båtklubben för att vara där en timma tidigare och ställa fram stöttorna och ta bort motorn på båten innan passet börjar kl. 8. Jag hinner ta en kaffe också innan visselpipan ljuder borta vid slipskjulet.

Jag anmälde mig att jobba vid slipen. Man är fyra och jobbar två och två för att hjälpas åt med de där tunga armarna som håller båten på plats i slipen. Man lyfter upp dem på plats när båten kommer upp ur vattnet, sedan körs slipen uppför en liten backe fram till lyftkranen där man tar ned armarna igen och kranen lyfter upp båten för att köra bort den till sin plats. Jag var ganska mör efter 26 båtar på ca. tre timmar. Men jag hade väldigt trevlig sällskap, vi pratade om träbåtar, GNU/Linux, programmering och om man kan använda Open Street Map som sjökort. Jag tänkte inte på att fråga vad han heter eller byta mejladress eller så, men jag utgår ifrån att vi kommer att ses mer under hösten och vintern.

Min båt togs upp ganska tidigt, som nummer fyra eller fem, och den såg helt förskräcklig ut! Eftersom den har legat vid bryggan hela sommaren var botten nästan helt svart av ett illaluktande och geggigt skägg av sjögräs. Som tur var min båt inte den enda som såg ut så, även om den kanske var värst. Förra året hade jag inte alls lika mycket skägg, däremot en del snäckor, och jag använde en grov borste för att rengöra botten. I år hade jag en enkel vindruteskrapa i hårdplast vilket gick mycket bättre.

Botten verkar ha klarat sig bra, träet lät friskt. Även friborden såg ganska okej ut och de flesta svarta fläckar i träet är nog blånader och inte röta. Kölen var alldeles bubblig av rost, det såg ut som den hade svår acne. Det gör egentligen inte så mycket att den rostar men jag skulle vilja renslipa kölen i alla fall och grunda och måla om den. Och jag skulle vilja renskrapa botten. Enligt uppgift ska den vara behandlad med järnmönja och primer under bottenfärgen men jag tycker det ser lite si och så ut med det, på sina ställen tittar träet fram. Jag skulle vilja bygga ett nytt roder också, de där tvärgående järngrejerna som håller ihop brädorna i rodret har rostat sönder och gått av.

Vi får se vad jag orkar och hinner med. Det känns väldigt skönt att ha båten på land i alla fall. Jag tömde båten på allt utom en del verktyg redan i somras, så det som återstod efter arbetspasset och en snabb lunch var i princip att skrapa botten, ta bort fendrarna, lossa lite tampar och montera ihop båthuset. Jag lade inte på någon pressenning på huset, jag slängde de gamla i somras och har inte köpt nya ännu. När jag tog fram båthuset upptäckte jag ett fågelbo där bakom. Getingar i förpiken, en massa alger på botten av båten och fåglar bakom båthuset. Djur tycks gilla mig.