Grått

och regnigt. Regnskurarna står på kö och drar in med SV-vinden. Det knäpper på rufftaket. Byvinden sliter i träden och testar ankarfästet. Det håller. Mellan två skurar krånglar jag mig ut ur båten via luckan i fören och gör en snabb morgontoalett och sedan tillbaka innan det börjar knäppa på rufftaket igen. Jag fick med mig en myra som jag hittade på magen innanför tröjan. Frukost och fotogenlampa värmer gott. Det blir en film i väntan på klarare väder.

Regn, regn, regn. Då är det gott med laddat batteri och några bra filmer i datorn. Så är livet till sjöss ibland 🙂

Kvar

en natt till. Det är fint här, och nu är det ändå försent att gå någonstans. Det blåser och byar och skurar och har sig där ute på fjärden. Men här inne i den lilla viken är det ganska lugnt och fint. Jag stannar. En får se hur det blir i morgon, jag kanske går någonstans då. Jag är trots allt ledig. Man ska inte fylla sin ledighet med alltför mycket göra, utan ta tillfället i akt och göra ’ingenting’. När ska man annars göra det?

Läckage av motorolja.

Men den där jävla Selva-utombordaren har jag inte kunnat hålla fingrarna från. Eftersom jag ligger i naturhamn och har begränsat med verktyg och kunnighet om motorer, kan jag inte skruva isär motorn och lokalisera samt åtgärda läckaget.

Men jag kan felsöka lite. Jag kan försöka utesluta den väna förhoppningen att någon har spillt motorolja i motorn, kanske vid påfyllning eller nå’t, som rann ned i bottenplattan och som nu sakta droppar ut och får det att se ut som ett läckage.

Jag har torkat rent motorn från motorolja både invändigt och utvändigt. Nu väntar jag. Ju längre motorn fortfarande är torr desto större sannolikhet att det faktiskt inte är (var) ett läckage, utan spilld motorolja som ”läckte”.

När jag seglade hit i går kväll testade jag med en annan fästpunkt för focken. Den brukar sitta närmare däck längst fram, nu hade jag en tamp mellan segel och däck. Jag hade också andra skotpunkter (tror jag det heter) som ligger lite längre bak. Det gjorde att seglet hamnade lite längre upp. Jag har inte teoretiska kunskaper om segel, vind och aerodynamik, så jag vet inte vad effekten blir om man höjer ett segel lite från däck (mer än att man kanske slipper en del turbulens) men det kan vara värt att pröva.

Samma

ställe i dag som senast jag var ute. Men det är fint här och väl värt att återbesöka. Jag ligger ganska skyddat mot vindarna runt S som förväntas det närmaste dygnet. Enligt prognosen ska det blåsa rätt rejält i byarna i morgon, ända upp till 21 sm på e.m. Jag kanske ligger kvar här två nätter. Om inte för blåstens skull, så för att det bara är skönt att ligga stilla en hel dag och bara bada, läsa och sola lite.

Min jävla Selva utombordare läcker fortfarande, inte bensin längre (det är ordnat) men däremot olja. Det har den nog gjort från början, egentligen, när jag köpte den ny förra året. Läckaget är så litet, så i praktiken har det ingen betydelse den här säsongen, men motorn måste in till verksta’n – igen. Den där jävla Selva 6 hk ’Sea Bass’-motorn är (nog) mitt livs sämsta köp. När den går på tomgång vibrerar den så mycket att den vrider sig runt sin egen axel. När jag kör på lägsta fart kan jag aldrig fokusera på att enbart styra, jag måste hela tiden vrida tillbaka motorn också.

Favorit i repris. Men vackra naturhamnar tröttnar man ju aldrig på.

Kvällssol

blev det den här gången. Jag brukar annars sikta på morgonsol. Men klipporna är så flacka att jag kan nog få både och här. Det blåser en del, rakt in i aktern, vilket inte är helt optimalt. Men vinden lär mojna under natten, och enligt prognosen ska den vrida till O under tidiga morgontimmarna, så jag bör ha lä lagom till frukost. Ankarfästet var sådär, jag fick göra om det med treudden i stället, men nu sitter det ordentligt. Motorn är på plats igen och verkar fungera.

J 17 i kvällssolen på norra Håskö.

Tillbaka

Lugn kväll i hamn.

i båten igen, efter en fin Midsommar på land och en veckas vacker vandring i höglänt terräng många meter över havet. Det var nästan en månad sedan jag var här i båten senast. Det känns bra att vara tillbaka. Nu längtar jag efter att segla igen.

Jag vet inte vad som skulle kunna hända egentligen – det är väl bara min fantastiska hjärna som är duktig på att föreställa sig den ena katastrofen värre än den andra – men jag kan inte låta bli att förvånas över att båten är kvar och hel och flytande när jag kommer tillbaka efter några veckors frånvaro. Den är lite dammig och känner sig kanske lite bortglömd, annars är allt som det var när jag lämnade den.

Det är stilla och lugnt, alldeles tyst i hamnen, långt ifrån den febrila aktivitet som rådde för knappt en månad sedan, när folk sprang fram och tillbaka på bryggorna med färskvatten, diesel, grillkol, korv, öl och allt annat de lastade båtarna fulla med dagen före Midsommarafton. I kväll hörs bara enstaka plask från småfisken som leker i vattnet.

På väg

Vaknade strax före sex, badade, qigong och sedan frukost. Sista dagen i båten på ett tag, snart dags att övergå till ett annat medium och andra vyer. Det har varit fem fina och produktiva bryggseglingsdagar då jag har fått mycket gjort (tvättat däcket, lagat batteriställningen, oljat in luckor och lister, rengjort stuvutrymmen, skruvat, smörjt, justerat, kollat), även om anledningen med en trasig utombordare som behöver lagas var tråkig. Å andra sidan kommer båten att vara snyggare, renare, bättre rustad och förberedd än någonsin när jag ska ut nästa gång. Och motorn borde vara lagad och färdigservad.

Levande, vackert trä med färg och djup – med hjälp av lite rå linolja + balsamterpentin (50/50 tror jag).

Gråväder

Gråväder.

Jag hann bada och göra lite qigong innan det började regna. Jag hade hunnit öppna luckan i fören och hänga ut sovsäcken på bommen för vädring också, men det blev inte så blött.

Det är skönt att ha ett fulladdat batteri och 3 liter lampolja sådana här dagar. I maj då det är 15 grader i solen, 10 grader i vattnet och 5 grader på natten, då hjälper en fotogenlampa inte mycket. Men såhär på sommaren ger den en mjuk och levande värme i en liten båt. Jag har öppet ut till sittbrunnen men det märks en tydlig skillnad ändå, det är klart varmare i ruffen än där ute. Skönt.

Segla är inte aktuellt i dag. Riktningen på vinden är den rätta men vinden är för svag. Och det är inte kul att sitta i en liten båt och segla när det regnar. Och aktersnurran är fortfarande på verksta’n.

Regn och fukt utesluter, för mig, arbete med gelcoat eller linolja. Men det kanske är en perfekt dag för att tvätta båten? Jag hann inte det inför sjösättningen men har prövat lite med borste och rengöringsmedel i sittbrunnen och det blir mycket fint. Båten skulle verkligen behöva det, det ser inte snyggt ut med all den där ingrodda skiten. Men först några omgångar ’Klondike’ på mobilen 🙂

Småfix

Gryningsljus 22 juni 2021.

Jag vaknade strax efter fyra i morse, tog en bild, somnade om och vaknade framåt sju. Bad, qigong och frukost. Inte riktigt lika varmt i dag. Det blir mindre slappa och lite mer fix med båten i stället: reparera ställningen som batterilådan står på (ena listen som ska hindra att lådan rör sig i sidled hade lossnat), spackla igen några hål i plasten med gelcoat (båten är prickig av gelcoat-lagningar men jag tror jag har passerat hälften nu), smörja hänglåsen (en sådan där grej man annars aldrig gör eller hinner), olja in en list och ett par pollare samt städa och torka ur i stuvutrymmena. Det har sina sidor att bryggsegla.

Linolja

Trä behandlat med linolja.

Det åskade i natt, inte så länge men det small till rejält en gång och sedan kom regnet. När det åskar känns det ganska bra att ligga i en mindre båt, det finns gott om högre master häromkring.

Min Selva utombordare är omhändertagen och har via hamnfogdens försorg transporterats in till närmsta (och cert. Selva-) mekaniker för översyn och reparation. Jag vet inte hur lång tid det kommer att ta, det känns mycket bra att bara veta att motorn är i goda händer nu.

Det är väl inte helt omöjligt att ge sig ut på en seglats, åtminstone över da’n, utan aktersnurra – förutsatt att vindarna kommer från rätt håll och är lagom hårda – men tills vidare fortsätter jag att bryggsegla i hemmahamn och passar på att göra lite småfix på båten som jag inte hann med vid sjösättningen eller har velat göra i alla fall.

Något jag har velat göra ända sedan jag såg båten för första gången är att olja in träluckorna som ligger för utrymmena under kojplatserna. De fyller sin funktion väl och under dynorna syns de nästan aldrig, men det är så tråkigt att se de där solkiga och trista plywoodskivorna varenda gång man ska ha något därunder. En sådan här dag är perfekt för att slipa lite på dem, olja in dem och låta dem torka i solen så att de är torra tills i kväll. Det är inte lika bra som fernissat men bättre än inget. Och hundra gånger snyggare.

Rå linolja + balsamterpentin är grejer, det 🙂

Motor, motor…

…på akterspegeln där. Den enklaste lösningen vore att bara skruva loss skiten – Selva utombordare ’Sea Bass’ 6 hk – låta den sjunka till botten, ta hojen in till Hjertmans och köpa en ny Mercury 3,5 hästars i stället, den räcker för den här båten. Och den väger bara 18 kg.

Sotigt tändstift.

Jag kollade på motorn i går kväll och började med att skruva loss tändstiftet. Jag vet inte mycket om motorer men t.o.m. jag vet att ett tändstift ska inte vara svart av olja och sot. Dålig förbränning, antar jag, men varför? Eller läcker det in olja någonstans där det inte ska, eller för mycket?

Jag rengjorde tändstiftet med papper och ett fint sandpapper, fyllde på bensin och drog igång motorn. Den gick igång efter några försök, jag skruvade lite på den där tomgångsskruven igen men märkte ingen avgörande skillnad åt det ena eller andra hållet. Motorn verkade gå bra, men jag gav upp och stängde av när jag såg att hälften av bensinen läckte rakt ut i motorkåpan och vidare ned i vattnet.

När väl motorn startar, verkar den gå helt okej, åtminstone på tomgång (fast den vibrerar som en HD), men det igensotade tändstiftet och den läckande bensinen gör att jag inte vågar köra med eller förlita mig på den här Selva utombordaren. Den är trasig bortom en enklare reparation och behöver en auktoriserad mekaniker.

Sopig utombordare.

Garantin på en Selva utombordare är hela fem år, men den gäller endast under förutsättning att jag servar den 1 gång/år, naturligtvis hos en auktoriserad Selva-mekaniker. Och då menar de att första servicen ska göras inom 365 dagar från inköpstillfället, andra servicen inom 365 dagar från första servicen, osv.

Jag köpte motorn 29 maj förra året. 1 juni i år gick jag för motor hem från en naturhamn då det blåste lite väl mycket för att segla. Då funkade motorn bra i 1,5 tank och ett par timmar. Sedan dess har den snabbt börjat krångla. Någon service har jag inte gjort. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tänka mig att motorn skulle vara så noga med att erhålla service på dagen 1 år efter inköp.

Jag är djupt besviken på min Selva ’Sea Bass’ 6 hk. Visst ska man serva och ta hand om sina motorer (bilar, motorcyklar, båtmotorer, etc.) men att en helt ny utombordare inte fungerar som den ska ens två säsonger i sträck tycker jag är skit. Den användes inte särskilt mycket första säsongen, har hanterats försiktigt i alla lägen och stått (inte legat) inomhus hela vintern.

Som jag minns det var det aldrig sådant här strul med vår 4-hästars utombordare när jag var liten. Den tog vi bara av båten och ställde ned i källaren över vintern. När båten låg i sjön igen hängde vi på motorn och efter ett antal startförsök hostade motorn igång med ett vrål och en del rök – ”It’s alive! IT’S ALIVE!” – och sedan gick den bara. Jag minns inga årliga service. Gick den dåligt bytte vi kanske tändstiften, annars gick den bara. Men det var kanske en av de där gamla 2-taktsmotorerna, de var kanske enklare än dagens.