Jag kom i väg ganska tidigt och gick norrut upp till Dromhals. En etapp om ca. 6 distans, vilket tog ungefär 1,5h i en svag till måttlig S-vind. Botten här är stenig, det tog några meter innan jag fick ankarfäste, och det finns inga släta badklippor eller glittrande flader, annars är det ganska fint. Jag har bra förtöjning och ligger skyddad mot de flesta vindar kring S.

Jag såg fem stenar i en ring på en klipphäll en bit in på ön. Min första association var att det var en slags fornlämning, kanske en helig plats där man haft ceremonier och förrättat offerriter, och stenarna symboliserar de fyra väderstrecken och guden Oden, eller nå’t. Men det mest sannolika är att det är en kajakpaddlare som har sovit där i sitt lilla kupoltält och stenarna har använts för att hålla tältet på plats. Ja, det är en fin plats för det. Ett Hilleberg Unna ryms nog – precis.

Jag kunde ha stannat vid bryggan ytterligare en dag för att fixa ytterligare lite mer med båten, bl.a. mäta seglen (längd och bredd) och kanske skruva bort pulpit:en. Men den glittrande fjärden lockade för mycket och vi lossade förtöjningarna och hissade seglen i stället. Vinden låg på från SV med ca. 8 sm i byarna. Jag ställde seglen och skotpunkterna lite annorlunda än vad jag brukar, utifrån min nyvunna kunskap om vind, twist, bukighet, undertryck och allt annat som ska till för att en segelbåt ska drivas framåt när man går mot vinden. Jag vet inte om det gjorde någon skillnad men med undantag för lite vibrationer i förseglet ibland, var seglen stilla och det kändes stabilt och bra. Jag seglade knappt 10 distans på 2h – nästan 5 knop. Jag har fickparkerat i skydd mot vindar omkring S och nu drar de första regnskurarna förbi.

Vaknade halv sex i morse, kom i väg kvart över åtta. Vädret var fint, god sikt, vinden låg på från SV som mest och byarna blåste nog inte mer än 6 sm som prognosen sade. Jag tog en omväg runt Reskär och Gubbön, utmed Laxvarp, öster om Fångö, sedan norrut i farleden en bit och till sist utmed östra Håskö för att hitta en grund vik där jag ligger på svaj med 5 kg treuddsankare framför en liten vassrugg. Distansen i dag blev 11,5 nm på 3,5 h vilket ger en snitthastighet på… 3,3 knop, om jag inte räknar helt fel (vilket jag mycket väl kan göra). I dag var det som mjukglass att segla: mjukt och sött med en smak av vanilj. Nu brallar det nog på med nästan det dubbla i byarna, drygt 10 sm, där ute på fjärden. Inte så mycket ’vanilj’ längre. Det blåser igenom även i den här lilla viken. Men när det har blåst klart och regnet dragit förbi senare i kväll och det har lugnat ned sig kanske jag ordnar landförtöjning.

Skam till sägandes har jag ingen flagga till min lilla båt. Men dagen till ära – Sveriges Nationaldag 6 juni – hissar jag den svenska tuben i stället. Den påminner om en sådan där strutliknande sak som brukar finnas vid flygplatser och som jag tror visar vindriktning och -styrka. Men jag klippte av de långa ”svansarna” på min, så att de inte fastnar i något under segling.

Jag lossade förtöjningarna vid bryggan kl. 10 i förmiddags och strax före halv tre var jag ankrad, förtöjd och färdig med segel och bomkapell i en vik på St Skällö, ca. 12 distans från hemmahamn. Växlande molnighet, några avlägsna regnskurar som drog förbi på håll, sval och byig vind uppåt 8-9 sm (skulle jag tro, jag har ingen vindmätare). Det var lite råddigt att segla i byvindarna som ibland kom från SO till skillnad från grundvinden som mer låg på SV, och runt de förbigående regnskurarna kan det blåsa hårt och från ett helt annat håll, men allt gick bra och på det stora hela var det en fin seglats med god fart.