Etta, kryss, tvåa

I första hand hade jag velat gå till Harstena i dag, men det blev lika mycket kryssande i dag som i går fast i mycket hårdare vind, så till slut tog jag ned seglen och gick sista biten för motor till andrahandsalternativet som ligger närmare i stället. Dels är det drygt att sitta och kryssa alltför länge i hård vind, dels var det extra svårt i dag: enligt windex:en hade jag många gånger en bra vinkel mot vinden, men vibrationerna i förseglet tvingade mig att falla av så mycket att jag till slut hade vinden in i seglet i mer eller mindre rakt från sidan och då kommer man inte långt på varje slag. Det kändes – återigen – som att vinden kom från två håll samtidigt: S och SO. Kanske var det faktiskt så; att när vinden vrider från ett väderstreck till ett annat, kommer den omväxlande från båda tills den stabiliserar sig. Eller så är det en egenskap i seglen; de är från 80-talet och snart 40 år gamla och kanske helt enkelt inte fungerar bättre än så i frisk vind. Det lär bli en massa kryss i morgon också, men i svag vind, och då brukar jag kunna gå lite högre upp mot vinden.

Klassisk camping-lunch på liten båt: pasta med tomatsås och ölkorv.

Svensmarö

Tillbaka i båten igen efter att ha varit på sommarfest i Svenskarnas Hus förra helgen, och väntat ut regnet på annan ort i några dagar. Nu har regnet dragit förbi för den här gången verkar det som, och det ser ut att bli lite mer sol framöver.

Jag anlände hamnen vid halv tre i dag och hissade segel och kom iväg tjugo över fem. Det blåste ganska bra men jag fick kryssa och hade svårt att gå högt upp mot vinden. Efter 1,5 h hade jag fortfarande inte kommit över första fjärden som är en fjärdedel av den planerade etappen, och det mojnade snabbt. Då planerade jag om och gick in i en grund liten vassvik vid Svensmarö i stället. Jag har legat här på svaj en gång, förra året, men när det är såhär högt vattenstånd kan jag lägga till mot några klippor med några decimeter till godo mellan kölen och botten. Men det är lera, inga svall och jag drar ut mig när det är dags att gå till kojs.

Kvällssolen är vacker och fjärden ligger stilla som en spegel nu. I morgon går jag mot Harstena eller något där omkring. Det ser ut att bli fint väder och god vind.

Segelbåt J17 en stilla och vacker kväll.

Vän med vinden

Jag hade tänkt gå ned till Väggö i dag, ligga där ett par nätter och gå hem på fredag. Men prognosen lovade regn under i stort sett hela morgondagen och det är inte kul att ligga i en liten båt när det regnar från tidig morgon till sen eftermiddag. Jag bestämde mig för att gå hem i dag i stället.

Prognosen, återigen – allting kretsar kring SMHI:s prognos för hav- och kustväder när jag är ute och seglar – sade att det skulle blåsa en sydlig vind med byvindar runt 10-12 sm mitt på dagen. Det är kanske lite väl hårda vindar för mig. 8 sm hade varit okej men 12? Jag kanske ska gå för motor i stället, men det känns trist.

Jag stod i sittbrunnen och tittade på träden runt om viken. Jag tycker man kan höra på suset i träden om det blåser mycket där ute på fjärden. I morse lät det som 12 sm i byarna, men nu? Nja, det här låter och ser ut mer som… 7-8 sm, och det fungerar ju. Och skulle det vara för mycket, får jag gå in bakom en ö och reva och dra igång motorn, det har jag gjort förr.

Strax före lunch tog jag upp ankaret, hissade segel och gled snyggt ut ur viken utan att starta motorn. Jag gillar när jag kan göra det. Jag gick västerut efter Lippholmsudden, söder om Rötappskär och norr om Röskär och Lilla Olssund. Sedan kryssade jag söderut utmed Törnsholm, Missjö och Västerön innan jag vek av västerut.

Det blåste nog mer än 7-8 sm där ute på Västerfjärden och Finnfjärden. Jag har ingen vindmätare men det gick vita gäss överallt, och då blåser det minst 8 sm har jag lärt mig. När jag kom i hamn vid tretiden, när vinden hade börjat mojna, kollade jag väderstationen för Harstena och den rapporterade 9,2 sm i byarna under den senaste timman.

Jag kryssade nog i byvindar runt 10 sm i dag. Det gick bra, mycket bättre än förra gången. Jag fick en del vibrationer i förseglet i dag också. Jag vet inte varför, kanske för att seglen är gamla eller att det bara blir så när det blåser mycket. Men jag föll av tills vibrationerna försvann och kryssade på så gott det gick. Det lutade en del, och vid ett slag fastnade brandhaken på skotet till focken i en av vanten, annars gick det förvånansvärt bra. Jag funderade ett tag på att ge upp och gå för motor, för att jag tyckte att jag inte kom någon vart, men jag seglade på och kände mig helt trygg med mig själv och båten. Härligt! Jag utvecklas som seglare och behöver inte vara rädd för 10 sm längre.

Ö Örholmen

Efter två timmars skön segling norrut i farleden med storsegel och genua i en svag östlig bris, revade jag vid Långa-Missjö och gick in mot Örholmen för motor. Jag ligger förtöjd i en fin vik med fint djup och bra botten, men klipporna är mestadels så branta och höga att man egentligen bara kan lägga till vid några ställen ganska långt ut i viken. Längst in är det för grunt och flackt för något annat än kajaker. Enligt mitt sjökort ska det finnas en bajamaja, men den hittar jag inte. Just nu drar en svag NV-bris rakt in i viken och kluckar frenetiskt mot skrovet. Jag hoppas prognosen stämmer och att det blir svag vind på S resten av kvällen och under natten (annars får jag lägga mig på svaj så jag kan sova). Vädret är annars mulet, stilla och lite svalt men uppehåll.

Vässlingsö

Avgång från Västervik strax efter tio i dag, ankomst tjugo i åtta vid norra Vässlingsö som ligger drygt 40 nautiska mil från Västerviks gästhamn. Vad blir det i knop, drygt fyra? Vind omkring S, ca. 8 sm i byarna. Min båt har ett djupgående på 96 cm men jag höll mig inom farleden och följde prickarna i alla fall, trots att en del av dem märker ut grund på 5-6 meters djup. Men när man seglar i nya vatten är det ett bra sätt att hålla reda på var man är någonstans. Det var behagligt att ha medvind hela tiden och bara sitta och styra och hålla koll på prickar och fyrar. Men vågorna på de stora, öppna vattnen blev snart jobbiga, sedan mycket jobbiga och på slutet sjukt jobbiga. Asken utanför Västervik gick bra, kanske Knöldjupet också, men sedan friskade vinden i och vågorna kom rullande meterhöga på Rödbådsfjärd, Harholmsfjärden, Lövfjärden, Kvädöfjärden och Flisdjupet. Jag känner mig mätt på vågor och vind och stannar här en extra natt om vädret är okej i morgon.

Västervik

Västerkläppen på väg till Västervik.

Efter 7-8 timmars kryssande i 4-6 sm S-vind ankom jag äntligen Västervik. Såhär långt bort från hemmahamnen har jag aldrig seglat, inte ens första säsongen när jag köpte båten och tillbringade en hel dag med att segla hem henne från Nävekvarn. Det var bitvis grymt tradigt att sitta och kryssa hela vägen, men att träffa en god vän och bli bjuden på middag gjorde mödan väl värd. Och det var en oerhörd lättnad, tillfredsställelse och en del stolthet att äntligen komma fram, nå målet och köra in mot Västerviks hamn när man har slitit hela dagen över stora och öppna vatten för att komma dit. Jag antar att det inte alls är samma känsla när man rattar en stor motorplastbalja och kör samma distans på ett par timmar.

Jag fick låna en fuktmätare för att kolla ev. fukt i mitt skrov. Det såg bra ut nästan överallt. Det pep en del kring pollarna och vantfästena på babords sida, annars såg det bra ut. Kring mastfoten såg allting bra ut. Fukt i plasten vid fästen för pollare och vant är tydligen inte helt ovanligt, det blir ofrånkomligen en del rörelse och vibrationer där och med tiden håller inte sikaflexen tätt längre. Det är enkelt åtgärdat genom att skruva loss fästena (eller lossa på dem) vid upptagningen, låta torka under vintern och applicera färsk sika och skruva fast dem igen inför sjösättningen. Okej, det borde jag kunna greja. Jag är mest nöjd med att allt såg bra ut kring mastfoten.

I natt ligger jag förtöjd utmed ena långsidan av min kompis permanentboende: en ombyggd gammal fisketrålare. Det är en del svall från förbigående båtar men den sista har snart kört förbi och i övrigt är det lugnt och stilla. Jag går norrut igen i morgon, men då ska jag inte behöva kryssa, prognosen lovar fint väder och vind från V som vrider till S, omkring 6-8 sm. Det blir en hel dag i sittbrunnen igen: äta nöt- och russinblandning, läsa sjökort, hålla koll på prickar och fyrar, pinka i öskaret när det inte gungar för mycket och segla, segla, segla 🙂

Långö

Jag kom i väg strax efter nio i morse från Håskö och gick söderut i den svaga till måttliga brisen. Jag seglade med genuan någon timma men när det byade uppåt 8 sm bytte jag mot vanliga kryssfocken. Vinden kunde inte riktigt bestämma sig för SV eller V, så den blåste från båda väderstrecken, när den inte vred sig runt en ö och kom rakt emot mig, eller stannade helt och blev vindstilla. Knepig vind, mycket kryss. Efter tio timmar var jag förtöjd och färdig med att vika ihop alla segel i en grund men ganska fin vik söder om Stora Askö. Som prognosen ser ut för i morgon blir jag nog kvar här en dag, men på fredag kan jag förhoppningsvis fortsätta söderut.

Genua, andra försöket

Jag anlände hamnen igen i går e.m. Det regnade under kvällen och natten, så det blev en bryggsegling. I dag har det varit soligt och varmt. Jag ägnade förmiddagen åt proviantering, så nu är båten fullastad med bl.a. 4 rullar toapapper, 11 liter färdigblandad alkylatbensin, 3,5 liter lampolja, 32 liter färskvatten, 4 pkt pasta, knäckebröd, ett gäng ölkorvar, konserver och lite färsk frukt och grönsaker.

Jag hittade en 12-voltsladdare på Kjell & Co. som man pluggar in i cigarettändaruttaget och som har en USB-A och två USB-C, varav den ena ger 65 W, vilket är tillräckligt för att ladda en gammal MacBook Pro från 2012. Det svåra är att hitta en PD-sladd (Power Delivery) med en USB-C i ena änden och Magsafe-1 i andra. Men NetOnNet säljer dem fortfarande. Den här lösningen känns bättre och mer energieffektiv än att använda spänningsomvandlaren och vanliga MacBook-laddaren.

Jag kom iväg strax efter fem i kväll. Enligt prognosen skulle vinden vara omkring SV och 3-4 sm med upp till 6 sm i byarna, avtagande. Perfekt för att hissa genuan. Första gången jag seglade med den blev jag tvungen att kryssa, det kändes inte helt optimalt, men i dag hade jag vinden in från samma sida hela tiden, vilket gick mycket bättre. Jag tog mig dit jag skulle på ca. 2,5 h, med vanliga förseglet hade det tagit 4 h. Den är kul att segla med, genuan. Jag trodde att det skulle luta mer, särskilt när vinden kom in rakt från sidan, men det gick hur smidigt som helst. Och snabbt 🙂

Hemma i hamn

Jag gick från Laxvarp i morse vid sju. Jag har ingen vindmätare men enligt prognosen har det blåst 8-10 sm i byarna i dag. Det gick bra. T.o.m. ute på Finnfjärden där det byade ordentligt och lutade säkert 30 grader, kändes det bra. Jag gjorde ett val i morse när jag hissade seglen, att byvindar på 10 sm ska jag klara av, nu får det bära eller brista. Och det bar. Och det kändes helt okej även när det lutade som mest. Men det var inte kul att kryssa i 10 sm. Jag gjorde ett par slag ute på Finnfjärden men fick väldiga vibrationer i förseglet och var tvungen att falla av så mycket att det kändes som att jag bara seglade sidledes, så jag gick ned bakom en udde och revade seglen och gick hem sista biten för motor i stället. Men när jag kollade på sjökortet sedan såg jag att jag hade haft en ganska bra linje ändå.

Ojämnheterna fixas med slippapper sedan när gelcoat:en har torkat.

Resten av dagen har ägnats åt diverse fix och mindre underhåll på båten. Jag har gelcoat:at en del skador i ”lacken”, och även om det finns många skador kvar att spackla på luckor och i stuvutrymmen, är nästan alla skador uppe på däck åtgärdade. Jag vet inte hur många små och stora hål jag har spacklat, men båten är alldeles vitprickig nu, eftersom gelcoat:en är vit till skillnad mot färgen på däck och greppytor som är mer gräddvit, men hellre det än svartprickig som hon var när jag köpte henne.

Jag har sytt lite i kapellet också, byggt om en handduk och tätat fotogenlampan så att den inte läcker när den hänger snett (vilket ju kan hända i en segelbåt, om den inte hänger i en krok i taket, vilket det här är en för liten båt för). Detaljer, skitsaker kan tyckas, men sammantaget är de viktiga för livet ombord i en liten båt där det är ont om plats och var sak måste ha sin plats. Och det finns en djup tillfredsställelse i att laga, fixa, modifiera och ta hand om saker – att inte vara hänvisad till att springa iväg och köpa nytt så fort något går sönder eller inte riktigt fungerar som man tänkt. Det är mer kärlek i att reparera än att köpa nytt.

Blåst

Det blåser för hårt i byarna för att jag ska vilja segla i dag, men jag tappar ankarfästet hela tiden och kan inte ligga kvar i den lilla viken jag låg i natt, så jag går för motor i farleden en bit norrut.

En del stora segelbåtar har båda seglen uppe men lika många går söderut för motor i SV-vinden, och en del norrgående har bara focken uppe. Mellan öarna får jag känslan att det nästan skulle gå att segla, men så kommer 10-12 sm ilsket springande över vattenytan och sliter tag i båten, och när jag kommer ut på en fjärd och börjar rulla i de stora vågorna inser jag att, nej, det var helt rätt att gå för motor i dag.

Jag försöker hitta förtöjning på norra Långa Missjö men det blåser överallt och jag hamnar i stället på östra sidan av en ö på andra sidan farleden. Här ligger jag i lä för den direkta vinden på V men den vrider sig och studsar in i viken ändå och byar från lite alla möjliga håll och kanter. Men ankarfästet håller här. Och jag har sällskap av får som betar på ön.