Enligt SMHI:s prognos skulle det regna i dag på förmiddagen och klarna upp runt lunch. Och det blev så, närmast på timmen. För mig var det självklart att jag ligger kvar tills det har slutat att regna och seglar strax efter lunch, när det är uppehåll och fint. Men jag såg några båtar segla förbi där ute i regnet ändå. Varför? Läser de inte prognosen? Litar de inte på att den har rätt? Har de så långt att segla att de inte har något val? Eller är det bara skönt att segla en stund i regn och kall blåst för att sedan torka och värmas upp när solen bryter fram igen? Det kanske är så enkelt. Efter regn kommer sol – det är en skön känsla.

Jag hade tänkt segla ned till Gubbön i dag men orkade inte kryssa i den byiga motvinden, så jag gick in i en vik vid St Skällö ist. Jag fick hjälp av båten bredvid när jag skulle lägga till, det är alltid uppskattat. Han frågade ”Är det en J-17?”, han hade haft tre sådana som sjöscout. Det är kul med J-17, den har nästan lika hög igenkänningsfaktor som träfolkan hade.

Årets Kristi himmelfärd går över vatten. Första stoppet blir på norra Håskö i en liten vik som känns nästan lika hemma som hemmahamnen. Plätten höll inte riktigt för vindarna som blåste igenom, men det var enkelt att dra upp den och kasta ut den igen och då satte den sig ordentligt. Det ska bli skönt med en långhelg i båten.

Det blev en kort seglats i dag. Jag kom i väg vid halv tio och vid två var jag förtöjd och åt lunch. Jag ligger nästan längst in i viken på St Gröskär, inte helt i lä men väl skyddad. Och jag räknar med att det kommer att vara mer eller mindre vindstilla i natt. Botten känns stenig men plätten hittade fäste mellan några stenar och verkar hålla. Det är ganska myggigt (det finns några rejäla ansamlingar stilla sötvatten mellan björkarna, ser jag) men så länge solen håller sig uppe och brisen blåser i den lilla viken håller de sig på behörigt avstånd och väntar.

Det är också någon eller något som drar i min ankarlina, den rör sig på samma sätt som ett flöte när man sitter och metar och har napp. En utter eller säl eller rysk attackdykare kanske.

Det blåser fint på O och en del av mig vill bara ut igen och segla, segla, segla – hela dagen. En annan del av mig är ganska mätt på det och påminner om att visst tycker jag om att segla men det primära skälet till att jag blev med båt igen var att komma ut i skärgården och bara vara i den här miljön. Jag vill ha tid att gå runt på klipporna, titta ut över en fjärd, ta ett dopp i det blå, sitta i sittbrunnen och bara titta och inte tänka något alls, sova middag efter maten, läsa en bok – bara vara. Stanna upp och uppleva hur det stillar sig, inte bara på sjön utan också inom en själv. Det är kul att segla hela dagen och gå 30 distans, särskilt när det är fint väder och man slipper kryssa hela tiden, men jag orkar inte göra det tre dagar i sträck. Hälften är lagom om jag ska segla varje dag.

En sådan där fantastisk seglingsdag igen. Det blir så när det är varannandagsväder med en del regn och hårda vindar, att de dagar då det är riktigt fint med lagom vind har man svårt att ligga still och bara ta det lugnt, man vill gärna ta tillfället i akt och segla hela dagen.

Jag kom i väg 08:12 och gick norrut. Vanligtvis brukar jag gå österut och sedan vika av mer eller mindre söderut. Jag går sällan norrut, kanske för att det blåser ofta på S och då blir det jobbigt att sitta och kryssa tillbaka. Men i dag har kompassnålen rört sig runt N hela dagen.

Det blev en lång och fin seglats: ca. 30 distans på 7,67h. Det är nästan 4 knop. Det tycker jag är helt okej med tanke på måttliga vindar och att jag började med lilla focken och bytte till genuan först mitt ute på Bråviken när jag tyckte det gick för långsamt. Jag tog yttre farleden över Bråviken: mellan Arkö och Lunda och sedan förbi Logen, L Alen och Karthällen innan man håller någonstans mellan N och NO och hoppas på att man hamnar ungefär på Vinterklasen. Är det någon dag man ska ta den rutten över Bråviken är det en sådan här dag. Och många andra gjorde samma sak, segelbåtarna låg som ett pärlband in mot Oxelösund.

Det roligaste som hände i dag var att jag seglade om en annan båt. Det är andra (2:a) gången jag gör det. Och den här gången var det inte en ombyggd, gammal fiskeskuta i ek med trötta segel, utan en helt vanlig segelbåt (lite större än en IF, typ) och med mer segelyta än vad jag hade. Han hade förvisso en jolle på släp, men ändå 🙂

Hade jag seglat kortaste vägen hem hade jag varit hemma på 3-4h. Men en sådan här dag är till för att segla. Upp med storen och genuan och ta den vackra vägen i stället. Jag kom i väg kl. 11 och gick söderut över Orren, österut över Reskärsdjupet, förbi Harstena och Birkskär, mellan stora och lilla Utterklabben, förbi Gräsmarö, bort mot Äppelkrok vid Håskö, över Finnfjärden och vidare hem till hemmahamnen. Det blev drygt 25 distans på ganska precis 8h, vilket ger en snitthastighet på drygt 3 knop. Det är helt okej, med tanke på att det var stiltje i ca. 1h och i övrigt en svag till måttlig bris med enstaka byar på kanske 7 sm (men de var varken många eller långa). En härlig segeldag!