Prognoserna spår en del regn i natt och under morgondagen. I morse såg det ut som att det skulle regna hela dagen i morgon, nu under dagen har de ändrat till fram till lunch. Hursomhelst, jag skulle vilja ta en varm dusch, slänga sopor och fylla på färskvatten också, så jag gick in till Gryts varv & marina i dag för en natt i gästhamn.

295 kr vill de ha för en natt. Då ingår WC, dusch, tvätt, vatten och el. Man betalar i restaurangen. Där tar de 195 kr för en vanlig pizza. Nej, de kan inte ordna en glutenfri eller vegansk pizza. Jag ser inga skyltar som visar vilka bryggor som tillhör gästhamnen, det får man gissa sig till eller fråga någon som redan ligger där. Många av båtarna som går förbi här kör för fort och drar upp vågor – varför är det inte skyltat med max 3 knop? Serveringspersonalen är tillmötesgående men alltför okunnig för att jag ska känna mig välkommen. Möblemanget och den påvra utsmyckningen på bryggorna och uteserveringen verkar vara köpt på Jysk. Det är väl inget fel på Jysk, de har bra grejer så, men i en gästhamn i skärgården hade jag hellre velat se något mer genuint och rustikt. Hela miljön känns oinspirerad och själlös. Tom, på något sätt. Som om de som driver stället egentligen vill hålla på med något annat, eller bara sko sig.

Nej, Gryts varv & marina har en del att jobba på. Hade de tagit 100 kr för en natt hade jag kunnat bjuda på ’Godkänt’ men det här kan inte bli annat än ’F’ som i ’Fail’ (sve. misslyckande).

Dagens etapp blev ca. 10 distans vilket tog ca. 2h i en frisk och stadig bris från SO. Det lutade en del men inte som i går, i dag gick det hela tiden framåt med god fart. Jag gjorde ett (1) slag, när jag inte riktigt kom runt Reskär, annars behövde jag inte kryssa. Men jag missade ett 1,4-metersgrund i Flisdjupet. Jag såg det inte i min planering av rutten, jag kunde inte tänka mig att det kunde vara så grunt där, mitt i ett ’djup’, när det i övrigt är 20-40 meter mellan vattenytan och botten. Inte ens när jag väl seglade i de stora, rullande vågorna och hade ena ögat i sjökortet och andra på riktmärket jag seglade mot, upptäckte jag det där grundet. Det är först nu i efterhand jag ser det. Jag måste ha gått precis förbi eller rundat det eller nå’t.

Vaknade 04:17, försökte somna om men krånglade mig ur säcken en kvart senare och började dagen. Jag ville komma iväg tidigt. Och det var vackert så tidigt på morgonen. Jag kom iväg 06:57 och seglade söderut i en måttlig bris omkring SV. Jag gjorde ca. 5 knop den första timman innan det började mojna. Efter någon timma kom vinden tillbaka men då mer från S, så det blev kryss resten av vägen. Solen sken, himlen var blå, böljan glittrade. En fantastisk dag att segla på. Jag såg några stora motorbåtar som inte körde fort och högljutt, utan gick för låg fart och liksom gled fram majestätiskt, det var vackert att se. När jag skulle kryssa mig ut på Reskärsdjupet mellan klabbar och skär, tog vinden i ordentligt och det lutade mer än vad det gick framåt. Så jag vände, gick tillbaka en bit och förtöjde i en vik på St Skällö i stället. Jag kom inte fram dit jag hade tänkt mig i dag, men det blev en fantastisk seglats och det är ganska fint här också.

Jag kom i väg ganska tidigt och gick norrut upp till Dromhals. En etapp om ca. 6 distans, vilket tog ungefär 1,5h i en svag till måttlig S-vind. Botten här är stenig, det tog några meter innan jag fick ankarfäste, och det finns inga släta badklippor eller glittrande flader, annars är det ganska fint. Jag har bra förtöjning och ligger skyddad mot de flesta vindar kring S.

Jag såg fem stenar i en ring på en klipphäll en bit in på ön. Min första association var att det var en slags fornlämning, kanske en helig plats där man haft ceremonier och förrättat offerriter, och stenarna symboliserar de fyra väderstrecken och guden Oden, eller nå’t. Men det mest sannolika är att det är en kajakpaddlare som har sovit där i sitt lilla kupoltält och stenarna har använts för att hålla tältet på plats. Ja, det är en fin plats för det. Ett Hilleberg Unna ryms nog – precis.

Jag kunde ha stannat vid bryggan ytterligare en dag för att fixa ytterligare lite mer med båten, bl.a. mäta seglen (längd och bredd) och kanske skruva bort pulpit:en. Men den glittrande fjärden lockade för mycket och vi lossade förtöjningarna och hissade seglen i stället. Vinden låg på från SV med ca. 8 sm i byarna. Jag ställde seglen och skotpunkterna lite annorlunda än vad jag brukar, utifrån min nyvunna kunskap om vind, twist, bukighet, undertryck och allt annat som ska till för att en segelbåt ska drivas framåt när man går mot vinden. Jag vet inte om det gjorde någon skillnad men med undantag för lite vibrationer i förseglet ibland, var seglen stilla och det kändes stabilt och bra. Jag seglade knappt 10 distans på 2h – nästan 5 knop. Jag har fickparkerat i skydd mot vindar omkring S och nu drar de första regnskurarna förbi.

Vaknade halv sex i morse, kom i väg kvart över åtta. Vädret var fint, god sikt, vinden låg på från SV som mest och byarna blåste nog inte mer än 6 sm som prognosen sade. Jag tog en omväg runt Reskär och Gubbön, utmed Laxvarp, öster om Fångö, sedan norrut i farleden en bit och till sist utmed östra Håskö för att hitta en grund vik där jag ligger på svaj med 5 kg treuddsankare framför en liten vassrugg. Distansen i dag blev 11,5 nm på 3,5 h vilket ger en snitthastighet på… 3,3 knop, om jag inte räknar helt fel (vilket jag mycket väl kan göra). I dag var det som mjukglass att segla: mjukt och sött med en smak av vanilj. Nu brallar det nog på med nästan det dubbla i byarna, drygt 10 sm, där ute på fjärden. Inte så mycket ’vanilj’ längre. Det blåser igenom även i den här lilla viken. Men när det har blåst klart och regnet dragit förbi senare i kväll och det har lugnat ned sig kanske jag ordnar landförtöjning.

Skam till sägandes har jag ingen flagga till min lilla båt. Men dagen till ära – Sveriges Nationaldag 6 juni – hissar jag den svenska tuben i stället. Den påminner om en sådan där strutliknande sak som brukar finnas vid flygplatser och som jag tror visar vindriktning och -styrka. Men jag klippte av de långa ”svansarna” på min, så att de inte fastnar i något under segling.

Jag lossade förtöjningarna vid bryggan kl. 10 i förmiddags och strax före halv tre var jag ankrad, förtöjd och färdig med segel och bomkapell i en vik på St Skällö, ca. 12 distans från hemmahamn. Växlande molnighet, några avlägsna regnskurar som drog förbi på håll, sval och byig vind uppåt 8-9 sm (skulle jag tro, jag har ingen vindmätare). Det var lite råddigt att segla i byvindarna som ibland kom från SO till skillnad från grundvinden som mer låg på SV, och runt de förbigående regnskurarna kan det blåsa hårt och från ett helt annat håll, men allt gick bra och på det stora hela var det en fin seglats med god fart.

Vad jag framför allt ville göra i helgen var att segla, långt och länge. För att jag tycker om att segla, och för att kolla om jag orkar sitta och segla en hel dag. Inga 12-14 h-dagar men väl ett par fina 6-8 h-dagar har det blivit i helgen. Och typ 35 distans. Eller kanske drygt 40 med tanke på hur mycket jag har kryssat.

Dagen började kav lugnt och det tog en dryg timma innan vinden kom. Jag kryssade sydost mellan kobbar och grynnor innan jag svängde av mera rakt söderut norr om ett kummel och bytte lilla kryssfocken mot genuan som fungerade bra i syd-sydost-vinden. Färden började 6:40 och slutade i hemmahamn ca. 13:40. Jag hade god medvind (ca. 8 sm) på sista fjärden och behövde inte dra igång aktersnurran, utan tog bara ned seglen när det var dags, drev sista biten och svängde in på min bryggplats. Snyggt och tyst.

Att navigera med hjälp av sjökort, kompass och sjömärken med en svag till måttlig bris i seglen och det porlande vattnet om fören och aktern. Jag fattar inte hur man kan vilja färdas på något annat sätt i skärgården. Framför allt fattar jag inte hur man vill åka motorbåt, åtminstone inte de moderna. Med sina platta bottnar är de inte ens designade för att köras tyst och långsamt, i samklang med den omgivande naturen, utan så fort och högljutt som möjligt. Det är som att de egentligen inte tycker om att vara på sjön, utan tvingar sig fram genom att vräka undan vattnet i stora svallvågor under högljudd klagan. Jag tror deras ägare i mångt och mycket är likadana.

De tre föregående åren har jag inte seglat samma helg som sjösättningen. Det har varit för kallt, jag hann inte eller så har jag prioriterat vidare pyssel och städning i båten. Men i år blev jag sjösatt och klar tidigt, jag har bättre rutin på vad som behöver göras och även om jag hade kunnat ligga kvar vid bryggan och fortsätta pyssla och städa båten, inbjöd vädret till säsongens första seglats: klarblå himmel, sol, varmt och en måttlig till svag vind på sydost. Jag kryssar bort till en vik med kvällssol på östra Svensmarö och lägger mig på svaj. När solen går ned blir det kallt. Det är tyst och oerhört vackert.