Upptagning 2020

Båtupptagning i helgen. Och avmastning. Jag har faktiskt aldrig mastat av min egen båt tidigare. Jag hade träfolka 2007 men den mastade ju av sig själv i.o.m. masthaveriet i slutet av säsongen och sedan fick jag aldrig ihop masten mer.

Upptagning av J17 segelbåt.

Vädret var fantastiskt fint, varmt och stilla. Det var nästan synd att ta upp båtarna, det hade varit fint att segla i helgen. Men hellre båtupptagning när det är vackert och varmt än när det är kallt, blåsigt och regnigt. Det var ett 15-tal båtar som skulle upp på land, kranföraren var på plats vid 6-tiden på morgonen och strax efter lunch var vi klara. Jag gillade att vi jobbade med upptagningarna som det vore allas båtar, det fanns inget ‘min båt – din båt’-tänk, utan alla hjälptes åt så gott man kunde, hann och orkade med samtliga båtar. Man bara tog tag i en tamp och högg i där det behövdes. Fantastiskt <3

Glöm inte dyvikan!

Resten av dagen ägnades åt att tömma båten och montera ihop täckställningen. Det första jag gjorde var att skruva ut dyvikan, så jag inte skulle glömma den. Det rann ut några deciliter missfärgat vatten, kanske från den där gången jag var tvungen att reva för att det blåste så mycket och en vattendunk välte och tömdes i ruffen och ett par liter vatten bara “försvann” ned i båten. Jag vet inte, hade det varit mycket vatten ur dyvikan hade jag varit orolig, men några deciliter sådär kanske bara är helt normalt.

På båtklubben i Stockholm mätte de avståndet mellan båtarna vid upptagningen, så att alla skulle få plats. Det finns inte obegränsat med mark och kön till en båtplats i Stockholm är alltid lång. Man kunde få 30 cm extra runt båten på sidorna, men det kostade extra. Där jag ligger nu går ingen omkring med mätsticka, det behövs inte, man ställer bara upp båtarna bredvid varandra med typ ett par meter mellan. Det är skönt. Och jag ligger bra till – i lä bredvid de andra båtarna.

Det är inte båten bredvid som är väldigt stor, det är min J17 som är liten 🙂

Jag tömde båten på dynor, rep, motor, sjökort, handduk, flytväst, konserver, diskmedel, gas till Trangiaköket, lilla “kemilådan” med gelcoat och lim och sådant, batteriet samt allt annat som kan dra åt sig fukt eller inte tål vinterkylan. Bensinen som blev över (vanlig 95-oktanig utan olja, eftersom motorn är en 4-taktare) fick båtgrannen till bilen.

J17 upptagen, tömd, täckt och klar för vintervilan.

När jag började känna att jag hade jobbat hela dagen och lyft och burit tillräckligt – när den där känslan av att “Jag är trött och orkar inte mer!” började bli högljudd – då var det dags att börja montera ihop täckställningen. Presenningen är 7 m lång och 5 m bred, men det hade inte varit fel med 7*7 m. Jag hoppas det håller ändå.

Strax efter 19 kände jag mig helt färdig, i dubbel bemärkelse. Jag hade kunnat tillbringa natten i båten och köra hemåt nästa morgon, men jag ville komma i väg och längtade efter en riktig säng. Jag gick igenom allt en sista gång: båten står stadigt på fyra stöttor (mot vattenlinjen), förtöjningslinorna i bryggan har jag tagit bort, stöttorna är säkrade med kedja så att de inte kan glida isär, båten är tömd och täckt och låst, ventilationen är öppen (men jag har tyvärr inga avfuktare), allt som inte tål vinterkylan eller drar till sig fukt ligger i bilen. Okej, allt verkar vara klart för den långa vintervilan. Jag hoppas presenningen håller sig på plats tills våren. Tack för en fantastisk sommar, båten <3 Jag ser redan fram mot nästa. Och tack för att jag har hittat en så bra marina att ha båten på.

Filmtips

En solitaire‘, en fransk film om en ensamseglare och en objuden gäst. Jag har inte sett hela filmen än (jo, ja, jag bloggar och ser på film samtidigt) men en halvtimma in i filmen har det mesta utspelat sig på en stor kappseglare. Man blir bra sugen på att mönstra på en sådan där båt och segla jorden runt, kanske inte ensam men det ser häftigt ut.

Ljus i mörker

I väntan på månen.

Det är fint att ligga nästan i lä, man besväras inte av vinden men den är där hela tiden; vågorna brusar ute på fjärden, trädkronorna susar uppe på ön och en och annan vindby letar sig ned i sittbrunnen på båten. Fotogenlampan hänger i bommen och svajar i vinden, lågan flämtar i byvindarna men slocknar inte. Den hänger där som en lanterna och signalerar min existens – att jag finns. Jag undrar om någon ser mitt ljus i mörkret eller om jag är ensam här ute i kväll. Det är stjärnklart och jag vill se månen gå upp men orkar inte vänta utan går och lägger mig i stället.

St Svensö

J 17 vid St Svensö.

Jag kom i väg vid nio i morse. Det var lite byigt, sådär som det brukar kunna vara på hösten, men det gick fint att segla i SV-vinden, bara att hissa seglen och styra dit jag skulle. Jag tror jag gjorde ungefär 3,5 knop. Jag gör väl 1,5 när jag måste kryssa.

Det blev St Svensö den här gången. Jag hade plan på att gå längre bort, längre ut, men prognosen lovade lite regn runt 15 och jag ville vara framme och förtöjd till dess. Dessutom är jag alltid extra nervös när jag seglar i främmande vatten och det tar energi att ha det där påslaget hela tiden, jag orkade inte segla längre.

Botten kändes stenigt men jag fick bra ankarfäste efter några meter. Jag lade till utan missöden vid en fin liten klippa som verkar vara gjord för ändamålet. Jag ligger vackert förtöjd snarare än i lä, men det går bra. Jag har morgonsol och det är fint att bada här. Det lite höstkalla vattnet svalkar skönt och solen värmer när jag sitter på klippan och torkar.

Regnskuren kom vid 15, helt enligt SMHI:s prognos. Nästa regnskur går lite längre österut och berör inte mig. Det blåser hårt och byigt omkring den och jag är glad att jag inte är ute och seglar i den.

Regnskur i förbigående.

Vid bryggan

Vacker lanterna i varm septemberkväll.

Det mörknar snabbt nu, redan vid åtta. Jag sätter mig i sittbrunnen och hänger upp fotogenlampan i bommen som en lanterna. Det klarnar sakta upp och månen hänger full i den stjärnklara himlen. Det är stilla och fortfarande varmt. Jag hör skratten och pratet från en fest i närheten, kanske en kräftskiva. En magisk kväll. Det var fint att köra hit i kväll, ännu finare att vara här bland bryggor och båtar. Jag skulle kunna bryggsegla hela helgen och vara fullt nöjd med det, bara ligga i båten och läsa eller titta på film, men jag går iväg tidigt i morgon med SV-vinden för en övernattning vid en klippa någonstans.