Jag vaknade ganska tidigt i morse. Vinden låg på NV och det såg ut att bya 8 sm där ute på öppna vattnet. Kyliga byvindar letade sig in i den skuggiga viken där jag låg och slet och drog i båten och till slut lossnade ankaret någon meter, så klart. Dags att gå, då. Men inte före frukost, kaffe och ett morgondopp i det friska vattnet som bet litegrann. Är det nere på 16 grader nu, eller ännu kallare? Jag torkade i morgonsolen, klädde mig, gjorde loss, drog igång motorn och gick bort till stället jag hade sikte på först i går. Det låg hyfsat skyddat mot vinden, bättre än där jag låg i natt. Motorbåten med ”stödlinorna” låg kvar och den låg helt i lä, där blåste det ingenting. Jag gick runt till läsidan av ön och hissade förseglet och hade intentionen att segla söderut i NV-vinden så långt jag orkade i dag. Och jag seglade söderut, men inte särskilt långt, max 2 nm. När jag kom in i lagunen mellan Långholmen, Lisselfjärd och Ekholmen kände jag: ”Ja, det blir sol och bad i dag.” Jag ligger förtöjd vid en låg men brant klippa med stäven nästan rakt mot vinden och har gott ankarfäste i sand- och lerbottnen. Fina badklippor. Sol mest hela dagen. Dock dålig mottagning. Jag befinner mig i något så ovanligt som en radioskugga och får lägga mobilen i en strumpa och knyta den i bommen, för en dryg meter lägre ned i ruffen har jag ingen mottagning alls.