Vintervila

Jag hinner knappt förbi vintersolståndet förrän jag börjar tänka på sjösättningen. Det är några månader dit ännu, men jag var och kollade till båten i dag. Jag drog åt stöttorna i aktern lite och tog bort snön från presenningen, sedan såg allt bra ut. Skönt. Vädret slog om under dagen från -2 grader och snö till +2 grader o regn. Det gick bra att köra till båten, men hem… Väglaget blev snabbt en utmaning utöver det vanliga: regn på packad snö. På de mindre vägarna var det lite som att köra på en nyspolad ishockeyrink. Med snömodd. Men det gick bra. Några sladdar men inga incidenter.

Kolla fakta

Vi pratade om den där teorin om att beroende på vilken blodgrupp man har, äter man olika och har olika matallergier. Den skulle kunna förklara varför vissa är allergiska mot gluten och mjölk medan andra inte; för att man härstammar från bönder eller jägare. ”Men de har visat att den teorin inte stämmer.” Min spontana reaktion blev: ”Nej, jag som så gärna ville tro på den! Vad ska jag nu tro på?”

Det är väl så vi människor är: vi tror gärna på det vi vill tro på än vad fakta faktiskt pekar på. Upplysningen och hela den revolutionen med ett helt annat fokus än tidigare på mät-, väg- och räknebar kunskap, innebär en ständig utmaning för oss. Vi tenderar att först välja på emotionell basis vad vi ska tro på, sedan gå ut och mäta, väga och räkna för att bekräfta det vi vill tro på. Och den som har flest referenser vinner, liksom.

Men det är inte så vetenskap fungerar, har jag lärt mig. Man börjar med ett antagande om något i verkligheten, och så försöker man motbevisa det antagandet (inte bevisa det), och hittar man ett (1) undantag från antagandet, måste man landa i slutsatsen att antagandet är fel. Och så fortsätter man med ett justerat antagande och gör om samma sak tills man hittar ett som man inte kan falsifiera.

Vetenskap på det sättet fungerar bra inom naturvetenskaperna, men kanske inte lika bra inom t.ex. humaniora, samhällsvetenskap och psykologi. Vi människor är ju inte som naturlagar och det finns alltid något undantag från regeln, vilket inte behöver falsifiera riktigheten i ett antagande om människan och hennes beteende, vilket gör ’flest referenser vinner’ lite relevant ändå. Problemet blir när man tillmäter de humanistiska, samhälleliga och sociala vetenskaperna samma exakthet som de naturvetenskapliga.

Ett bra exempel på vad människor vill tro på men som det kanske inte finns särskilt mycket fakta för, är myten om den strukturella rasismen i Sverige. Vi har alla hört det där, särskilt de senaste åren; decennierna, och kanske reagerat på samma sätt: ”Mja, fördomsfull kanske jag är, som folk är mest, men strukturellt rasistisk? Nej.”

Om man med ’strukturell’ menar ’inbyggd i strukturen; systemet via beslut, regleringar och fastställda rutiner’, är strukturell snällhet och välvillighet det som mest präglar detta fina land. Se på vår asylrätt, invandringspolitik, fri sjukvård, fri utbildning och reglerna för A-kassa, sjukstöd och socialbidrag. De är konkreta – strukturella – uttryck för en genuin välvillighet och godvillig tro på att alla andra människor är lika bra, strävsamma, snälla och schyssta som vi själva är. En snällhet vi tyvärr inte längre har råd med.

Och tittar man på ännu fler fakta, visar t.ex. en undersökning på ’World Population Review’ att Sverige är världens 2:a minst rasistiska land: https://worldpopulationreview.com/country-rankings/least-racist-countries

Så, om du möter någon som talar mycket om den ”strukturella rasismen i Sverige” är det nog läge att fråga varför vill han/hon tro på det? För, som jag ser det, finns det inte mycket fakta som talar för det.

Kolla båten

Jag var nästan i närheten, hade sällskap och fick låna en bil, så vi packade matsäck och körde ned till båten för att kolla att allt var bra med henne och att hon stod stadigt där vi ställde henne vid upptagningen. Täckställningen hade rört sig lite men presenningen låg som den skulle, stöttorna stod stadigt och behövde inte skruvas åt särskilt mycket. Allt var väl. När man bor 6h från båten är det mycket värdefullt att få tillfälle att kolla till den några gånger under vintervilan. Vädret var fint, vägarna torra och trevligt med sällskap. En fin dag.

Ladd

Förra hösten när jag laddade batteriet tog det en vecka innan det lyste grönt på laddaren. Troligtvis för att jag hade seglat med trasig solpanel hela den sommaren som inte laddade, så batteriet var mer eller mindre tomt. Den här gången gick det över natten, nästan två månader efter upptagningen. Det märks att solpanelen har fungerat den här sommaren.

Ord och inga visor

Drygt en halv miljon – 500 000 – visningar på 11 dagar. Jimmie Åkessons tal till nationen. Det borde ha ett visst nyhetsvärde, men det är såklart tyst om det i de etablerade medierna. Det är hursomhelst ett mycket bra, tydligt och inspirerande tal. Det bästa tal till nationen jag har sett – du ser det här.