Ny solpanel

Jag kom iväg tjugo över sex i morse, och sex timmar och drygt 40 mil senare var jag framme vid båten. Blå himmel, strålande sol, femton grader och lagom vind. Det lockade att sätta segel och hitta en liten vik någonstans, men jag har lite grejer jag vill göra först.

Olja ruffluckorna t.ex. De tar mycket vind, sol och regn och borde egentligen fernissas, men jag nöjer mig med att slipa med grovt sandpapper, borsta rent och olja med svensk, kallpressad, rå linolja (utblandad med 1/3 balsamterpentin). Det är enkelt, blir fint och håller säsongen ut.

Nästa projekt var att montera den nya solpanelen. Jag trodde det skulle bli problem med att pilla bort sikaflexen som satt för hålet för sladden efter den gamla panelen, men det var snabbt gjort att få bort den och förbereda för den nya.

Den här gången använde jag enbart sikaflex för att fästa panelen. En liten tub sikaflex, som redan var öppnad och lite använd, räckte precis. Jag drog en sträng utmed kanten på panelen och lite i mitten. Det var lite kladdigt att få panelen på rätt plats men det gick ganska bra; jag hade aceton, papper och en burk med vatten och diskmedel (för att stryka ut sikaflexen utmed kanterna) färdigt och nära till hands.

Jag tätar inte hålet i däck för sladden från solpanelen, som jag gjorde första gången. Om det kommer vatten under panelen är det nog bättre om det kan rinna vidare någonstans. Och jag har en bit papper i hålet under däck, så jag ser om panelen inte sitter helt tätt och jag behöver bättra på med sikaflex.

Jag kopplade in solpanelen i regulatorn och den började genast ladda batteriet. Vid det laget stod solen ganska lågt, så det var inte många ampere panelen laddade med, men den fungerade utan problem. Det kändes härligt att se hur den laddade batteriet i regulatorns display.

Den portabla solpanelen jag köpte förra säsongen är på 50 W och laddar snabbare än den nya, fasta på 21 W. Men det är så skönt att ha en fast panel som bara laddar, hela tiden, så fort det är ljust, utan att man behöver göra något eller tänka på det

Jag hade en ambitiös lista på saker jag tänkte göra i dag, så jag skulle vara klar att segla i väg i morgon bitti. Och den planerade tidsåtgången var ännu mer ambitiös. Jag hann två saker i alla fall. Eller tre. Jag kollar riggen och seglen i morgon, sedan avfärd. Prognosen lovar samma fina väder i morgon som i dag.

Sjösättning 2023

Vi började vid 7-tiden och då kändes det nästan milt i luften, som om lite värme var på väg, men det var nog bara önsketänkande för ganska snart isade vinden lika vintrigt kallt som de senaste par dagarna. Jag tycker om att våren tar tid på sig, men en sådan här dag får termometern gärna visa tvåsiffrigt. I övrigt var det vackert: uppehåll och växlande.

Segelbåt J17 i sitt rätta element, nyss sjösatt och redo för en ny säsong.

Sjösättningen gick bra, alla hjälptes åt som vanligt och vi var klara strax efter lunch. Min lilla båt och mast beredde som vanligt inga större problem och kändes lätt i jämförelse med alla andra båtar och riggar. Jag hade förberett också: med tampar i för och akter, vantskruvar och gem. Och jag kom ihåg vindflöjel och klubbvimpel.

Motorn gick i gång efter några ryck. Den varvade lite i början men lugnade ned sig efter en stund när den blev varm, då puttrade den på som den aldrig gjort något annat. Tack. Jag trodde jag skulle behöva rengöra tändstiftet först för att få igång den. Det är lätt gjort, men en sådan här kall dag slipper man gärna och gör bara det som måste göras.

Bom och storsegel är monterade, men det blåser för mycket för att hissa dem och se att allt löper som det ska. Att dra ut och segla en bit kommer inte på fråga när det blåser såhär kallt – det blir bryggsegling i natt. Men bara att vara i båten när den är i sitt rätta element igen efter sju månader på land känns som ett litet äventyr i sig och jag ser fram emot säsongens första seglats.

Jag köpte nya vattendunkar inför den här säsongen. De gamla hade beläggningar som inte gick bort och de höll inte helt tätt vid locken. Jag har en 10-liters Donje och fyra 5-litersdunkar. Donje står alltid upp, så den vet jag inte om den är helt tät vid locket eller inte, men av de fyra gamla 5-litersdunkarna var det nog bara en (1) som var helt tät. Det är märkligt hur man kan tillverka flera miljarder läskflaskor varje år som är helt täta, men vattendunkarna som Jula och Claes Ohlson säljer är inte värda namnet. Av de nya verkar tre hålla tätt. Jag tror man ska skruva av locket och titta på kanten innan man går till kassan och betalar, är kanten inte helt jämn misstänker jag att det kan läcka. Det är där de slarvar.

Det blir kallt som fan i natt också, och jag har inte den lilla värmaren, bara sovsäck och underställ och sovpåse och kroppsvärme. Det går det också. Vattnet är 5-6 grader varmt, vilket är kallt om man ska bada, men varmare än att stå på land där det var -5 grader i natt. I morgon hemfärd. Sjösättningen över för den här gången.

Vårrustning 2023 – dag 2

Det var tydligen -4 grader i natt, men jag sov gott och höll mig varm tack vare att jag fick låna ett litet värmeaggregat och en sladdvinda av en annan båtägare här – tack!

Botten är målad. Jag tog vattenlinjen med pensel och resten med en liten roller som jag doppade i burken. En burk bottenfärg 0,75 liter, utspädd med lite thinner, räckte för en strykning.

Spridarna är monterade på masten och klubbvimpeln är hissad. Jag fick lite gnäll förra året angående att jag hade låsringarna kvar i vantskruvarna, så i år har jag bara monterat de vantskruvar som behövs på däck och satt gem i de låssprintar som behöver lossas för att fästa vant och stag.

Jag hann gelcoat:a lite och olja in trädetaljerna på däck också. Det känns redan nu att det kommer att bli lika kallt som i går natt, men jag hoppas att det hinner härda och torka tills i morgon ändå.

Jag har för mig att jag hade två hela dagar, torsdag och fredag, inför sjösättningen förra året också, men då hann jag tvätta hela båten. Det har jag inte alls hunnit med i år. Skrovet hade varit fint att hinna med med det får gå ändå (skura däck kan man alltid göra sedan). Jag har nog gjort andra, förhoppningsvis viktigare, saker i år som jag inte alls tänkte på förra året.

I morgon bitti är det sjösättning igen. Tredje gången. Även om jag inte är gammal i gården på något sätt, känns det ändå skönt att ha lite koll och veta på ett ungefär hur tågordningen ser ut i morgon. Jag känner mig såpass förberedd som jag kan vara. Och vädret ser ut att bli fint.

Vårrustning 2023 – dag 1

Segelbåten längst till höger är en J17 – kanske den minsta i hela marinan 🙂

Dags att rusta båten inför sjösättningen. Eller i alla fall stryka på ett nytt lager bottenfärg och göra det allra viktigaste inför att båten ska i sjön. Jag anlände i går natt och det var bra kallt att sova i båten. I natt ska det bli ännu lite kallare, -1. Det blir… intressant. Men jag har bra sovsäck (komfortzon ned till 5 grader, någon slags övergång till 0 grader, riskzon vid -5), underställ, sovpåse och buff. Man får ligga kvar i allt det där tills det är tillräckligt varmt för att gå upp. Solen värmer.

Målsättningen för i dag är att slipa botten, i morgon målar jag. Och lite andra grejer däremellan. Jag får se vad jag hinner med. Ett lager ny bottenfärg är det enda jag egentligen måste hinna med före sjösättningen, allt annat kan jag göra sedan. Men det är skönt att göra vissa saker när båten står på land.

Jag har börjat borsta av båten och skrapat lite med en kniv i bottenfärgen på kölen. Det ser inte så bra ut – mycket rost. I år hinner jag inte göra mer än att bara skrapa och måla över, men nästa år måste jag börja slipa bort den där rosten och börja rostskyddsbehandla. Jag kommer inte att hinna hela kölen med en gång, jag får ta en bit i taget. Men så är det, allting är en process där man tar ett steg i taget.

Växelhusolja

Jag kom iväg till närmaste Hjertmans i dag och köpte ett par riggbultar (låsringar i den storlek jag var ute efter, var slut) och ”en sådan där olja som man sprutar in i en liten utombordare”, dvs. växelhusolja, eller transmissionsolja som det står på tuben. Växelhusoljan bör man tydligen byta inför varje säsong, men jag gör det varannan, som bäst.

En sökning på Youtube efter hur man byter växelhusolja på en utombordare bekräftade att jag minns hyfsat väl från tonåren hur man gjorde: ställ utombordaren i en liten låda, skruva bort en stor skruv strax ovanför propellern, skruva bort den nedre skruven i höjd med eller strax under propellern, töm ut den gamla oljan (är den ljust brunfärgad kan det vara vatten i växelhuset, tydligen), fyll på med ny olja i det nedre hålet tills det droppar ut ur det övre, skruva tillbaka den övre skruven utan att ta tuben från det nedre hålet och där slutade videon. Jag antar att det sista man gör är att skruva tillbaka den nedre skruven också. Och självklart tar jag den gamla oljan till närmaste miljöstation.

Det vore skönt att få det där med växelhusoljan ordnat innan jag hänger utombordaren på båten. Och jag behöver en burk bottenfärg, thinner och en ny liten roller till bottenmålningen. Och kanske lite nya sandpapper. Två veckor kvar till sjösättning.

För övrigt tycker även jag att SD måste stoppa migrationspakten. De är tvungna att göra det, annars är det ju meningslöst att rösta på dem.

Vinden

Det blåser en mild vind genom träden som får grenarna att svaja upp och ned och ventilationen i klädkammaren att klaga. Vinden rister i en och väcker lusten att sätta båten i sjön och hissa segel och stäva ut över en ljus fjärd.

Och om några veckor är det dags för sjösättning igen.

Jag var till båten i påsk och kollade att den inte hade vält som förra vintern. Stöttorna hade satt sig ytterligare lite mer och presenningen hade rört sig lite, annars såg allt bra ut.

Första vintern var jag inte till båten en enda gång, men den klarade sig ändå. Andra vintern hade jag täckställningen alldeles för högt vilket blev som ett segel i en storm och båten välte över ända och klämde ihop en av stöttorna. Den här vintern har jag varit till båten tre gånger, och täckställningen står mycket lägre, och hittills har det gått bra. Det känns bra inför sjösättningen.

Jag borde försöka komma i kapp i en datakurs jag går men för varje dag som går blir det mer båt och mindre skärm. Jag gillar att programmera, men det är årstidsbundet till vintern, och i dag blev det rengöring, smörjning och motionering av vantskruvar i stället. Jag behöver nog byta fett i propelleraxeln i utombordaren också. Är det fint väder i morgon kör jag bort till närmsta Hjertmans och köper en tub fett. Datakursen får jag nog återkomma till i höst, det är för mycket vår i luften för att sitta inne framför en skärm och bråka med instansvariabler, publika funktioner och lokala klasser i C# 🙂

Ny solpanel

I somras upptäckte jag att min SunBeam 21W solpanel inte fungerade längre. När jag monterade den, borrade jag små hål i den för att fästa med skruv utöver sikaflex. Men jag säkrade inte hålen med öljetter (jag kan inte förstå varför jag inte gjorde det, jag hade köpt verktyg och öljetter för det), därför läckte det in vatten vilket till slut förstörde solpanelen. Den tillfälliga lösningen i somras blev en portabel solpanel på 50W. Det fungerar, men det är meckigt att ta fram och ladda en stund och lägga undan, ta fram och ladda en stund och lägga undan, ta fram… Det är så mycket mer bekvämt att ha en fast panel som sköter sig själv och bara laddar hela tiden. En ny SunBeam 21W är beställd till i sommar. Jag monterar den på samma ställe, tvärs över fördäck, men den här gången med endast sikaflex.

Vinterdvala

På väg mot ljusare tider.

Jag har kollat till båten två gånger den här vintern, en gång i november och en nu över Jul och Nyår. Det såg bra ut. Presenningen har rört lite på sig och hänger ned någon decimeter längre på ena sidan än den andra, annars såg allt bra och stabilt ut. Jag hoppas det fortsätter så.

Vintersolståndet har passerats. Vi överlevde mörkret den här gången också. Det lackar mot Midsommar. Jag tycker det märks redan, mycket lite, men visst är det lite ljusare, lite tidigare om morgnarna och lite senare om kvällarna, redan nu.

Det är fyra månader kvar till sjösättningen, men på rätt sida om vintersolståndet börjar jag tänka lite på säsongen i antågande. Man kan förbereda redan nu. Repen är tvättade (30 grader fintvätt med vanligt tvättmedel och låga varv på centrifugen) och vattendunkarna är rengjorda (lite klorin och vatten som får ligga och dra ca. 10 minuter på varje sida, sedan skölja ordentligt). Motorn behöver ny olja, sådan där som man trycker in vid propellern tills man ser den i en liten mynning högre upp. Det var länge sedan jag gjorde det, men det ska väl gå bra. Och vant- och stagskruvar behöver rengöras, oljas och skruvas på. Annars är det nog inte så mycket att göra. Båtpyssel under den långa vinterdvalan.

Upptagning 2022

Årets upptagning av båtarna gick bra med fint väder, bra tempo och god stämning. Jag kände en viss känsla av vemodighet som vanligt. Det är en speciell känsla att ställa upp båtarna på land efter ytterligare en säsong – en slags ceremoni för att markera årstidernas växlingar och tidens gång – som är så olik den energi som vibrerar i luften vid sjösättningen.

Det är långt kvar till nästa upptagning, men jag ska försöka komma ihåg att bidra till tempot nästa år, inte bara genom att lossa lite på vant och stag i förväg, utan även genom att låsa sprintarna med stora gem i stället för de vanliga ringarna. Det blev inget långt avbräck pga av att jag hade glömt gem:en i år, men jag fick en gliring när det var dags att masta av min båt: ”Ju mindre båt desto mer tid!” 🙂

En av mina stöttor vek sig i vintras när båten lade sig över den under stormen i slutet av februari. Senast jag var ute och seglade, frågade jag hamnkapten om jag kunde hyra en stötta under vintern, men han skulle ta min deformerade stötta till smeden ist och låta hen böja ut benen på den igen. Det var gjort till upptagningen. En hamnkapten värd sin vikt i guld.

Det där med stöttorna. Jag har aldrig förstått var på båten man ska placera stöttorna. Två stöttor (om det är en liten båt) på vardera långsida en bit in från fören och aktern, det har jag fattat, men var någonstans på borden ska plattorna på stöttorna vara? ”Mitt på vattenlinjen”, sade någon förra året. Okej, men varför?

En av mina båtgrannar, som har jobbat länge som ingenjör, förklarade att man ska ställa stöttorna så långt in under båten att tyngden från båten går nedåt i marken, inte utåt mot sidorna. Om båten rör på sig och stöttorna står fel, leds kraften ut mot sidorna och stöter bort stöttorna istf att tynga ned dem i marken.

Max 20 grader.

Om man tänker sig en rät linje från undersidan av plattan som ligger an mot båtens skrov, ska den linjen inte luta mer än 20 grader i förhållande till en rät, vertikal linje. Man kan titta på en kant på undersidan av plattan (markerad i bild). Jag antar att man kan titta på själva plattan i sig också och kolla att den inte lutar mer än 20 grader i förhållande till en rät, horisontell linje.

Och om man tittar på hur en båtstötta är konstruerad att fördela kraften ned i marken den står på, ter det sig självklart, egentligen. Att jag inte har sett det tidigare. Tack! Jag gillar ingenjörer som kan förklara saker så att man förstår, inte bara att, utan också hur och varför.

Täckställningen var för hög och brant förra året. När det stormade den där natten i februari blev täckställningen som ett segel, och eftersom presenningen var knuten under båten välte allting till slut. I år står täckställningen minst en halvmeter lägre. Och presenningen tyngs ned av dels sin egen tyngd dels av PET-flaskor med vatten knutna längs sidorna. Om det blåser lika mycket i vinter hoppas jag att pressen blåser bort istf att välta båten. Jag kör mycket hellre ut till båten mitt i vintern och lägger tillbaka en bortblåst presenning, än ser en båt ligga på marken.

En hittad krona är en turkrona, har jag lärt mig. När allt var på plats och båten tömd lade jag en hittad € i botten av kölsvinet för ”en kall, lugn och snöfattig vinter”. Och det blev kallt redan samma natt, nästan nattfrost. Morgonen efter var kall och mycket vacker.

1 grad morgonen efter upptagning.

Hemgång

Knåtebo by night.

Prognosen har stämt bra hela helgen men i natt hade den fel. I går kväll var det lugnt och fint och jag beskådade en fantastisk solnedgång, men nattens bris som enligt prognos sedan några dagar tillbaka skulle vara N-NV blev V i stället (eller om viken jag låg i var så stor att vinden vred sig och kom in från väst) och strax efter tre vaknade jag av ljudet från vågorna som slog rakt in mot hela babords sida och rullade runt och ekade i hela båten: KLUCK, KLUCK, KLUCK, KLUCK. En båt är som en resonanslåda, min är det åtminstone, och varje litet ljud blir uppförstorat och mångfaldigat. Jag låg kvar i säcken en stund och försökte somna om men gav upp efter en halvtimma och gjorde frukost och kaffe i stället.

Nu är klockan halv sex (halv fem på riktigt, enligt normaltid) och jag kan se den första morgonrodnaden i öster. Det är kallt och vackert.

Det är hemgång i dag. Blåser det lagom kryssar jag bort till hemmahamnen, det är inte långt härifrån, annars går jag för motor. Förutom avbruten nattsömn har det varit fint att komma ut ett par dagar i båten och segla lite. Nästa helg är det upptagning.