
Mot Marö kupa


Hur ställer man in riggen efter att ha mastat på? Hur hårt ska man skruva åt vant och stag? Hur noga är det att masten står exakt rakt? Hur mycket bakåt ska den luta, eller ska den kanske luta lite framåt?
Det där är en hel vetenskap, särskilt om man kappseglar. Tur att jag inte gör det och har en liten båt och gamla segel. Så, det är inte så noga med allt det där.
Jag har lärt mig att masten ska luta något bakåt, då seglar man visst bättre. Och vant och stag ska vara så hårt spända att de är stumma, inte spända som fiolsträngar, inte alltför slappa, utan… ”stumma”. Whatever that is. Det finns metoder för att vara exakt (t.ex. tumstocksmetoden) men jag brukar känna på vanten på andras båtar och fråga andra seglare hur hårt de spänner, för att få referensvärden och en känsla för hur hårt jag kan behöva spänna mina. Och efter att ha seglat ett tag får man ju en känsla för det där: inte för hårt, då stressas riggen, inte för löst, då kan det bli brott på en vajer vid ett häftigt slag, utan lagom – stumt.
Jag har ingen rutin för att trimma riggen, så erfaren är jag (ännu) inte, men i år hittade jag nog ett sätt som jag kommer att försöka upprepa. Förstagskruven är ju fast, så den behöver jag inte justera, och efter att ha dragit åt akterstaget så att masten lutar något ytterligare bakåt, och för- och akterstag kändes lagom stumma, skruvade jag åt vanten. Jag kollade på skruvarna att de var ungefär lika mycket åtskruvade på båda sidor och antog att då står masten tillräckligt rak. Jag kände på själva vanten att de var ungefär lika stumma på båda sidor. Jag betraktar båten från håll för att försöka avgöra om masten står rakt men kollar också hur mastfoten står i fästet på båten, där kan det synas om masten lutar mycket åt något håll.
När jag inte seglar slackar jag akterstaget.
Säsongens första segling gick i svaga vindar men det var väl 5, kanske 6, sm i någon av byarna, och ingen av vanten på läsidan rörde sig då. Jag tror det betyder att det är bra trimmat och åtskruvat. De känns lagom stumma.

De tre föregående åren har jag inte seglat samma helg som sjösättningen. Det har varit för kallt, jag hann inte eller så har jag prioriterat vidare pyssel och städning i båten. Men i år blev jag sjösatt och klar tidigt, jag har bättre rutin på vad som behöver göras och även om jag hade kunnat ligga kvar vid bryggan och fortsätta pyssla och städa båten, inbjöd vädret till säsongens första seglats: klarblå himmel, sol, varmt och en måttlig till svag vind på sydost. Jag kryssar bort till en vik med kvällssol på östra Svensmarö och lägger mig på svaj. När solen går ned blir det kallt. Det är tyst och oerhört vackert.
Efter ett par dagar av gråmulet, kallt och regn blev det varmt och strålande solsken i dag. Kranbilen var på plats vid 6 i morse. Det var lite färre båtar än vanligt och min båt sjösattes redan några timmar senare. Det sista jag gjorde innan min båt skulle hissas upp i luften från kranbilen och ned i vattnet var att känna på dyvikan och till min förvåning gick den att skruva åt ytterligare ett halvt varv. Tur att jag kände efter.
Jag var sist i omgången av tre båtar, därmed först med påmastning. Jag hade förberett för att det skulle gå snabbt och enkelt att fästa för- och akterstag samt styrbords och babords vant i respektive skruvar genom att ha gem i stället för de vanliga ringarna till riggbultarna (dock inte ned mot båten). Bra tänkt men jag hade glömt att öppna skruvarna till max, och på skruven till förstaget hade jag vänt på bultarna så att den som skulle gå igenom fästet till förstaget var för tjock och den lite tunnare satt ned mot båten. Men de som hjälpte mig var tålmodiga och lättfotade och allt gick bra.
Efter sjösättning och påmastning är det alltid lika spännande att se om motorn har klarat vintern och går igång som den ska. Jag har bytt växelhusolja och den har stått upp i ett varmgarage hela vintern, men något annat har jag inte hunnit göra. Men den gick igång efter 3-4 drag. Jag gick iväg till min plats vid bryggan och blev bjuden på kaffe och gott sällskap av min båtgranne. Efter det var det fortsatt pyssel med segel, bom, rep och fall.
Och jag återmonterade den där grejen som går tvärs över sittbrunnen och som håller bakänden av bommen. Skotskena, heter den tydligen. Det läckte ibland från skruvarna till den, ned på dynorna i stickkojerna. Det avhjälptes genom att helt enkelt dra åt skruvarna som satt ganska lösa, men det kändes ändå bra att skruva bort skenan, låta det stå och torka över vintern, passa på att gelcoat:a lite, applicera färsk sikaflex och skruva dit skenan igen. Det blev jättebra och kändes som typ det bästa på hela vårrustningen.
Nu är vi sjösatta igen. Det känns mycket bra. Båten är i sitt rätta element och jag i båten. Jag ser fram emot säsong 2024.
Jag har en lista över saker jag tänkte göra den här våren inför sjösättningen. Det har skett vissa revideringar pga vädret. Allt tar längre tid och är lite krångligare, trögare när det är 8 grader och regn på dagarna, 4-6 grader på nätterna och man bor i båten (utan värmare). Det har helt enkelt varit för kallt och regnigt för att göra allting.
Fästet för utombordaren har inte blivit bytt. Det är inget fel på det som sitter, jag skulle bara vilja byta det mot ett annat, lite bättre. Det får vara. Eller så byter jag någon gång i sommar.
Efter ’Liquid rubbing’ på friborden försökte jag med polish utan framgång. Jag läste instruktionerna: applicera rikligt och polera tills önskad glans. Men utan framgång. Hur jag än gjorde blev det bara flammigt och fult. Jag insåg också att en halv flaska polish skulle aldrig räcka till hela båten ändå.
Vaxning av friborden verkar enklare: applicera tunt, vänta 15-20 minuter och torka eller polera. Det hade jag kanske klarat av. Men det blev inte tid för det. Jag får försöka med vaxning nästa år i stället.
I övrigt har jag hunnit med allt annat inför sjösättningen; det vanliga: bottenslipning, bottenmålning, besikta och förbered rigg (spridare, klubbvimpel, windex), häng på utombordaren, slipa och olja in rorkult och pollare, förbered stag- och vantskruvar med gem för riggbultarna, en tamp i för och akter, m.m., m.m.. Note to myself: glöm inte Windex:en. Och kolla dyvikan en gång till, för säkerhets skull.