Det blåser fortfarande mycket men inte lika hysteriskt som i går. Ska jag vänta ytterligare eller gå nu medan det fortfarande är relativt lugnt? Det kanske blåser upp igen senare på förmiddagen. Jag går nu. Jag kan hissa båda seglen här i viken där vinden är relativt svag och kryssa ut. Om det blåser mycket på fjärden får jag reva storseglet lite.
Wish me luck.
Vinden har vänt. Jag märkte det när jag plötsligt vaknade av ett dovt och otäckt ljud: bom! Det låter precis så: bom! Jag blev rädd och tittade sömndrucket ut ur fönstret och möttes av den stumma, mörka klippväggen precis vid relingen.
Bom!
Fan! Fan! Fan! Ut ur sovsäcken! På med kläder! Ut genom luckan i förpiken och justera ankarlina och förtöjningar!
Det gick bra. Vinden har vänt från sydväst till nordväst och fick båten att lägga sig åt andra hållet i stället och ligga och stöta lite mot klippan. Men det går inga vågor och ingen större skada är skedd. Men det var otäckt.
Det blåser oerhört mycket och en del vågor ser ut att vara bortåt två meter höga. På något sätt lyckas jag få upp focken och stänga av den nästan dränkta motorn. Seglet och rodret vill åt ett håll men vågorna åt ett annat. Jag skulle behöva ha lite storsegel också, men hur får man upp det i de här vågorna och i den här blåsten? En bränning till höger om mig står som kaskader och närmar sig alltför snabbt. Det här går inte, jag måste vända tillbaka.
Det börjar bli dags att packa ihop och dra sig hemåt om jag ska hinna med sista färjan i kväll. Vinden vände planenligt till sydväst i natt men det ser ut att blåsa oerhört mycket och jag vet inte om jag vågar gå ut på en stor fjärd i sådant här väder med mer segel än den lilla kryssfocken. Synd, det blir stadigare med två segel och lite svagare vind i stället. Och det är inte säkert att det ens räcker med focken. Går man med vinden och har mer eller mindre medvind fungerar det bra, men att kryssa med enbart en liten fock, fungerar det? Får man önska sig sju, åtta sekundmeter i stället?
Inget är så härligt som en stabil bris från rätt håll och att segla fort och stadigt fram dit man ska. Inget är så jobbigt som när det blåser för mycket och från fel håll. Som seglare är vinden din bästa vän och värsta fiende.
Det är inte sent men redan mörkt. Ute på fjärden blåser det så att det skummar och fräser på de höga vågorna. Vinden viner genom mast och fall med ett klagande, nästan tjutande, ljud. Det låter ödsligt och lite olycksbådande. Men, ändå, samtidigt slår det an något inom mig och jag kan tycka om det på något sätt. Jag ligger i lä men båten rör sig lite fram och tillbaka i vinden. Jag hoppas ankarfäste och förtöjningar håller.