Ligga i båten och börja läsa Robert M. Pirsigs ’Lila : En studie i moral’ (en slags uppföljare till ’Zen and the Art of Motorcycle Maintenance’), stiga ned igen i det där svala fina vattnet, sitta naken på den varma klippan och torka i solen, kanske t.o.m. ligga och sola en stund, tillbaka i båten och laga lunch, ut på klipporna och ta en bild, ned i båten igen och läsa lite mer. En perfekt dag för att göra ingenting. Jag fick ha viken för mig själv nästan hela dagen men nu har jag en båtgranne igen.
I dag blev det en kort seglats i den svaga och fina V-vinden till Gubbön. Jag fick hjälp att lägga till i en liten vik på östra sidan av en kille från en av båtarna som redan ligger här; han pekade ut en bra plats och tog emot – tack <3
På väg till Gubbön gjorde jag något för första gången: jag seglade om en annan båt! En båt som inte låg för ankare, förtöjd eller bara drev. Det var en tyskflaggad, vacker skuta med alla segel uppe. Hon hade större segelyta än vad jag har men var tyngre också. Eftersom det aldrig har varit aktuellt tidigare att jag ska segla om andra båtar, har jag ingen aning om vilken sida man ska göra det på, men jag valde den andra sidan mot den hon fick in vinden på (kan det vara den som kallas för ’läsidan’?).
Och jag såg en säl på nära håll. Jag har hört dem förut, när de kommer upp till ytan och andas, men aldrig sett någon. När jag hade hunnit få fram mobilen med orden ”Du har väl inget emot att jag tar en bild, va? Nu när du är så nära.”, hade hen andats klart och sjönk ned under ytan igen. Jag antar att hen inte ville vara med på bild.
Gubbön är fin och jag verkar ha gott fäste i fören såväl som i aktern. Enligt prognos ska det blåsa svagt/måttligt på S och V de närmsta två dygnen, då ligger jag bra här. Jag blir nog kvar ett par nätter. Många båtar är det som kommer och går.
Birkskär utanför Harstena ser ut att ha en fin liten vik på östra sidan, där borde jag kunna ligga skyddad i natt mot V-vindarna. Jag seglade dit på ett par timmar i en perfekt S-SV-bris. När jag svängde in i viken kunde jag konstatera att den är mycket vacker: stora, släta och flacka klippor ramar in en fantastisk utsikt österut utöver öppet hav. Men den är också mycket grund. Kajaker och små motorbåtar går nog bra, men inte ens jag med mina 96 cm i djupgående såg något bra ställe där jag kunde lägga till. Det var bara att backa ut, söka närmsta lä där jag kunde få upp seglen igen och segla vidare till plan B: en fin vik på norra Kråkmarö. Men det blev mot en klippa i en minimal vik på östra Armnö i stället. Jag stannar en natt, sedan får jag se vart jag går i morgon, det ser ut att bli fina vindar iaf.
Wow, inte visste jag att flygrutterna var markerade i himlen; bara att följa som en snitslad bana! Eller är det en skugga från planet? Fel på kameran är det inte, och det enda jag har gjort med bilden är att beskära och skala ned den lite.
Jag kom iväg halv åtta (på låtsas, halv sju på riktigt; enligt normaltid) i går kväll, när de värsta byarna hade lagt sig. Jag gick med bara storseglet uppe eftersom jag hade medvind, eller plattläns som jag har lärt mig att det heter när vinden kommer in rakt akterifrån. Det mojnade snabbt och jag gick för motor sista biten när det blev vindstilla. Vad märkligt snabbt det slår om, från ett hav av skummande vita gäss till en stilla fjärd, blank som ett nybonat golv. Det var nästan mörkt när jag kom fram efter tre timmar, men jag hittade fäste för klippjärnen. Och inga mygg! I dag har jag bara stannat kvar; badat, solat lite, bytt ankare till treudden när blyplätten inte höll (jag tror jag ska börja kalla den för ”plutten” ist) och börjat läsa Stefan Ahnhems ’Den sista spiken’. Det är ingen värme i luften, det känns när solen går ned eller i moln, men det är mycket vackert och njutbart ändå. Eller kanske just därför.
I dag fyller bloggen 15 år. Det första inlägget skrevs 15 juli 2007. Femton år låter mycket men jag hade ett uppehåll och skrev ingenting under tio år, från det att jag sålde träfolkan tills att jag köpte nuvarande J17. Vi borde väl fira bemärkelsedagen med en seglats runt Häradsskär eller något, men det byar hysteriskt i dag (11-12 sm enl. prognos). Vinden tjuter i stag och vant och båten sliter och hugger i förtöjningarna trots att vi ligger på vår vanliga plats vid bryggan i hemmahamnen. Hur är det då inte ute på fjärden? Nej tack. Jag kanske går i väg i kväll när det har lugnat ned sig lite. Vi får se.
