Jag hade en diffus tanke om att kanske åka ut till båten i dag och slipa lite på rodret eller börja titta närmare på de där grejerna som är golvet i båten (ja, jag vet vad de heter, jag kommer bara inte på det just nu) eller kolla om dammsugaren fungerar, men när jag vaknade vid lunch insåg jag ganska snart att det inte skulle bli av. I guess I needed the rest. Vilken årstid, det är kallt och fuktigt och mörkt vid tre, man vill bara gå i ide och vakna upp i mitten av mars när det börjar bli ljust igen. Men jag tvingade mig upp ur sänghalmen och åkte till Claes Ohlson i Gallerian och köpte lite grejer: en skarvsladd, några filar, papper till slipmaskinen, några billiga penslar, en liten pannlampa och ett bra andningsskydd med kombinerat filter för partiklar och gas. Sådant får kosta, lungorna kan man inte byta ut. Sedan cyklade jag vidare ut till båten och lämnade en del av grejerna där. Jag testade pannlampan lite och den fungerade mycket bra. Det är egentligen en lysande idé med en liten lampa i pannan, man har händerna fria och ser vart man än tittar. Lysande, Sickan!
Reflektioner från ett båthus
Det mörknar snabbt så här års. Det är en fantastiskt vacker dag med strålande sol från en klarblå himmel och några minusgrader och klockan är två, snart, men ljuset börjar redan blekna. Det kändes nästan varmt för någon timma sedan men nu är det mest bara kallt igen.
Jag sitter i sittbrunnen under den knäppande presenningen i båthuset och förundras över minnet från i somras då jag satt i samma sittbrunn i bara shorts och seglade och solade. Det känns avlägset. Och det känns märkligt att allt det här träet som sitter ihop i form av en båt, och har gjort det i så många år, överlever den kalla vintern utan att dö, spricka sönder och falla ihop i en liten hög av småbitar. Men det kommer att tina upp i vår och svälla ihop igen vid sjösättningen. Och det kommer dagar nästa sommar då det är så varmt att man knappt kan vara i sittbrunnen utan mest bara vill bada.
Det är tur att man inte behöver göra så mycket mer med båten under den här delen av året än att låta den stå och torka, det är alltför kallt och mörkt för att göra något annat. Men det finns några ställen i fernissan på fribordet där jag borde slipa redan nu och börja mätta träet med linolja så det hinner torka tills det är dags att fernissa i vår. Det borde jag ha börjat med tidigare i höstas, men jag får hoppas på bra väder nästa helg och att jag hinner ändå. I övrigt behöver man bara rugga upp ytan och stryka på ett nytt lager fernissa, har jag lärt mig, och det behöver jag inte börja med förrän i vår.
Jag upptäckte att det fanns vatten kvar i kölen längst upp i aktern. Det finns inga hål genom de där tvärgående grejerna så att vattnet kan rinna ner där pumpen står och det har inte varit så varmt att det har dunstat. Jag hoppas det inte blir sprickor i träet. Tur att det inte varit så kallt hittills, det kan inte ha frusit särskilt mycket eller länge. Jag öste ur så mycket det gick, skrapade bort den is som fanns och torkade ur med en trasa så gott det gick. Jag behöver en värmepistol till nästa gång.
Jag behöver sandpapper också, till en slipmaskin Skil 160 watt, så jag kan börja slipa lite. Och linolja och några penslar. Munskydd får jag inte glömma bort. En fil kanske är bra att ha också. Jag behöver säkert fler verktyg men jag kommer inte på dem just nu, jag får köpa dem allteftersom.
Jag kommer att behöva några tvingar och en bra hyvel när jag ska limma ihop masten i sommar. Det finns en mast som blev över från höstens städning av mastskjulet och som jag har hoppats lite på, men jag har mätt och den är en knapp meter för kort. Synd. Men när det finns plats på båtplanen igen efter sjösättningen och det är varmare och ljusare, då ska jag limma ihop den mast jag har i stället.
Dubbla presenningar skulle jag också vilja ha, åtminstone till nästa år. Ett enkelt lager kan tyckas vara helt okej på hösten men nu under vintern känns det helt otillräckligt. Det blir kondens som droppar ned på båten. Jag har läst någonstans att man ska ha dubbla lager. Man borde binda ihop dem så att de är dubbla hela tiden, och märka ut vad som är lång- och kortsidor så man ser hur de ska ligga på båthuset.
Till nästa år kommer jag veta mycket bättre hur jag ska göra och när jag ska göra det. Det här första året får jag lägga ribban lågt och sikta på att s.a.s. bara överleva och ta mig igenom och se till att få båten i sjön igen nästa sommar. Finliret och de stora planerna får vänta till nästa år. Men jag har lärt mig mycket av mina vänner som har båt sedan tidigare och som svarat tålmodigt på mina frågor, utan dem hade det nog inte gått alls. Man behöver någon man kan fråga. Jag skulle ha haft en mentor från båtklubben också men honom har jag inte hört något av. Tråkigt. Det blir liksom fel från början om eleven måste fråga efter mentorn, så man säger hellre inget alls då.
Båtprylar
I dag har jag handlat lite grejer till båten: blåställ, fleecejacka, kängor, sladdvinda, några lampor och 5 meter kätting. Planen var nog att köpa lite verktyg också men jag hade ändå inte orkat bära mer och jag är inte helt säker på vilka verktyg jag egentligen behöver och vilka märken jag bör köpa. Ute på sjön kan det storma, där ska man ha det bästa, men i båthuset kanske vissa grejer kan vara budget, frågan är bara vilka. Men nu kan jag i alla fall vara ute vid båten utan att skita ned mina vanliga kläder och frysa. Det är en bra början.
Båtförsäkring
I dag har jag försäkrat båten. Den har varit försäkrad tidigare också, och kommer att vara så till årsskiftet, i säljarens namn. Men från och med i dag har jag en egen försäkring i mitt namn.
Jag ringde if redan i somras och frågade om båtförsäkring, för jag har min hemförsäkring där, men de ville inte veta av träbåtar utan försäkrar bara plast och plåt. Okej, skit i’t då! Jag ringde runt till andra bolag och jag vet inte om det var en massa sommarvikarier som satt och svarade och inte visste bättre, men jag fick ett starkt intryck av att det var väldigt svårt att försäkra en träfolka. De flesta ställde sig tveksamma till att försäkra träbåtar överhuvudtaget och visste inte riktigt hur de skulle bete sig när jag sade att det finns nog inget serienummer på båten men det finns ett nummer på seglet: s-190.
Av de bolag jag ringde till i somras blev jag nog bäst bemött av Folksam, för jag skrev upp deras telefonnummer på en lapp som jag haft på dörren hela hösten: Teckna båtförsäkring! Jag ringde till dem i dag och efter några uppgifter om längd, bredd, segelnummer, båtklubb m.m. var min båt försäkrad, från och med i dag. Det tog bara några minuter! Way to go, Folksam!
Mjukvara
Jag lurade ut brorsan till båten i dag, han har körkort och bil, för att få hjälp med att ta hem mjukvaran i båten: segel, dynor, några handdukar, rep och annat som kan ligga och dra åt sig fukt. Det känns skönt att ha det hemma i förrådet i stället.
När jag kollade lite närmare på vad jag egentligen har haft i båten under sommaren såg jag att seglen är väldigt gamla. Kryssfocken är från 1962 och borde ha sett sina bästa dagar ungefär när spinackern inköptes: 1977 (från J. Vreeken Segelmakeri AB i Vallentuna). Hur gamla storsegel och genua är har jag ingen aning om, jag såg inga datum på dem, men de är i alla fall inte i bomull.
Jag har svårt att se mig själv använda den där spinackern, den kan jag nog göra tält av, och de andra seglen skulle jag också vilja byta ut. Man borde kunna göra kapell av gamla segel, om de är regntäta.
Världen är liten
Jag pratade med en kollega på jobbet i dag och vi kom ganska snart in på båtar, trä och verktyg. Han är egentligen båtbyggare och har byggt båtar sedan barnsben. Det är därför han inte har träbåt, för han har familj och skulle ha alltför höga ambitioner för att kunna kombinera de båda. Då är plastbåt ett klokt val.
Jag frågade lite om ditt och datt, om vilka verktyg som är bra att ha och lite om min brutna mast. Han visade några Stanley-sågar som hette JetCut och som hade någon slags Japan-tandning som är bra, och han tyckte jag skulle hålla koll på Jula, de har rea ibland och kan sälja bra verktyg till schyssta priser. Han föreslog att jag kunde limma ihop masten själv och beskrev lite hur jag kunde gå tillväga. Det känns hoppingivande. Sådant gör mig på gott humör! Men i sådana fall gör jag det i sommar efter sjösättningen när det finns plats på båtplan och jag har mer tid.
För mig som ny känns det förnämligt, och det är oerhört värdefullt, att få prata med en båtbyggare och ställa lite dumma frågor och ta del av en kompetens jag bara kan ana mig till. Men det kanske roligaste med samtalet var att det framgick att han som liten har träffat mannen som byggde min båt. Carl-Ivar William jobbade ett tag i Stockholm och kände tydligen min kollegas pappa på något sätt.
Kul! Världen är härligt liten ibland.
Båtbesök
Jag var ute vid båten i dag. Den står kvar, likaså båthuset trots att det blåst och regnat som en tokig vissa nätter de senaste veckorna. Det känns skönt inför fortsättningen av hösten och vintern, att båthuset står pall för normalt höstrusk. Det verkar tätt också. Jag lappade en del hål i presenningen med silvertejp från insidan senast jag var ute och det verkar hålla, säkert bara en säsong men det räcker.
Och jag har haft besök i dag också, vi var fem stycken som satt och fikade i båten och pratade om mast, rigg, rullfock (dock inte för min räkning), trä och beslag. Det var jättetrevligt! Mer besök oftare! Båten inventerades och jag fick än en gång höra att det är en väldigt fin båt som ser frisk ut i träet. Jag har inte riktigt den kompetensen ännu att avgöra det helt på egen hand, så det kändes skönt att höra. Det ger mig energi och lust att sätta igång och jobba på båten och få den riktigt fin till nästa säsong.
Jag fick många tips, tankar och idéer om vad som behöver göras och hur det kan göras. Vi hittade en planslip och lite andra grejer i mitt förråd som jag inte sett tidigare. Det är skönt att inte stå helt naken och behöva köpa allting från början utan att kunna återanvända en del saker. En bra borrmaskin har jag redan men jag behöver kanske en sticksåg, en slags metallsåg, skruvjmejslar, några stämjärn, några rejäla tänger, en till skiftnyckel och oömma kläder att jobba i. Och ljus, jag behöver en rejäl sladdvinda och några schyssta lampor så jag ser att jobba i vintermörkret.
En musikspelare som klarar det öppna formatet *.ogg och ett par schyssta högtalare vore inte heller så dumt, jag jobbar ofta många gånger bättre till musik.
Fest!
Jag har haft tusen besökare här på bloggen på två och en halv månad. Kul! It calls for a celebration! Och jag har varit på fest på en ambassad i kväll. Det var lite kort, alla gick vid sju, men det var kul och intressant. Jag kom i samspråk med ett trevligt par och pratade om min träfolka. De hade också koppling till sjön. Han jobbar med ett rederi som bl.a. skeppar bilar till Sverige, en del båtar tar 6000-7000 bilar, och hon hade seglat jolle och det fungerade jättebra i medvind men det var visst lite si och så när hon skulle slå. De tyckte att Kungsleden från Abisko till Kebnekaise lät trevlig och bestämde sig mer eller mindre på stående fot för att gå den någon gång, men har de åldern inne för seniorvarianten +55?
Båthus
I dag har jag byggt mitt livs första båthus. Stommen är gjord av järnstänger som man sätter ihop ungefär som lego, det behövs inga skruvar eller spikar eller spännen, man bara trär delarna i varandra. Det tog ett tag innan jag funderat ut hur allting skulle sitta ihop men sedan gick det ganska snabbt. Hur presenningarna ska ligga har jag ingen aning om men jag hoppas de inte flyger iväg.
Det känns skönt att ha båten på land och under tak. Jag åker ut nästa helg och kollar att allting ser bra ut, att presenningarna sitter kvar och båten inte har vält eller något, och jag skulle behöva köra hem lite saker också, men annars klarar sig nog båten utan mig ett tag nu.
Tack för en härlig sommar, båten.
På land
Nu är båten uppe på land. Det känns skönt. Vädret var hemskt i dag: jämngrått, blåsigt och regnigt. Jag var blöt in till underkläderna när jag kom hem. Men upptagningen, torrsättningen, torrläggningen eller vad det nu än heter gick bra. För mig var allting nytt och jag visste inte riktigt vad jag skulle eller kunde göra, men jag försökte hjälpa till så gott jag kunde och det var kul att se båtarna komma glidande i den stora kranen över grusplanen där alla båtarna står under sin vintervila. Jag filmade när min båt kom.
Jag borde ha tvättat av båten mer ordentligt och skrubbat bort allt skägg från botten, och kanske monterat båtskjulet också, men jag orkade bara inte. Jag får ta det i morgon om väder och ork tillåter. Det skulle vara skönt att ha det gjort och bara släppa båten och allt som hör till för ett par månader, bara låta henne stå där och torka upp lite.
Jag tittade på de andra folkbåtarna i går som låg vid bryggan. De flesta hade mastat av men några hade sina master kvar. De såg likadana ut, och alla var olika min. Slutsats: min havererade mast är inte ens en riktig folkbåtsmast från början, eller så är alla andra folkbåtar i klubben utrustade med icke-folkbåtsmaster. Vad är mest rimligt?
Då är det ju ingen större idé att laga min mast. Då är det bättre att försöka hitta en bättre begagnad, och riktig, folkbåtsmast. Eller kanske låta tillverka en helt ny. Jag vill helst ha en trämast. Det kommer hursomhelst kosta en del, en hel del antagligen. Jag vet inte om jag har de pengarna till nästa sommar. I sådana fall får jag nog betrakta båten som ett slags slöjdprojekt i första hand och kanske låta henne stå kvar på land en säsong och bara renovera i stället. Det finns en hel del jag skulle vilja göra, och att skrapa och slipa kostar inget annat än tid och energi.