Båtfärg

linolja.jpgI dag var jag till Stockholms Skepps & byggnadsvårdshandel och köpte linolja, färg och fernissa till båten. Det var en trevlig affär med bra bemötande, god service och gedigna produkter som linolja, linoljefärger, järnmönja och lanternor i mässing från Italien.

Jag frågade mycket och fick bra svar. Jag lärde mig bl.a. att det är kokt linolja som kan självantända när den oxiderar i framför allt trassel. Men använder man rå linolja, som jag ska göra, ska det inte vara någon fara. Och jag kommer att använda pensel, den kan man skölja i terpentin och vatten när man är färdig.

Jag ska göra en första strykning inombords med linolja utblandad (eller är det upp-blandad?) med terpentin, sedan får jag se hur bråttom jag har.

Den vita linoljefärgen till rufftaket och däck ska bli spännande att arbeta med. Burken är jättetung. Det känns som det är bly i den, men det är mängden pigment som är mycket större än i vanlig plastfärg.

Till sjöss

Genomgrått. I dag finns ingen himmel, allt är ett töcken av moln, regn och blåst. Varför är det alltid sådant här väder när jag ska ut till båten, eller är det jag som alltid åker ut till båten i sådant här väder? Men för en gångs skull behövde jag inte justera presenningarna, båthuset stod kvar där det skulle och såg ut precis som när jag lämnade det senast. Underbart!

Tintin till sjössNär jag ändå var ute och cyklade passade jag på att besöka Sjöhistoriska museet. Det visade sig att det finns ett bibliotek där det kan finnas uppgifter om min båt, men med några få undantag är det bara öppet tisdagar och onsdagar, kl. 12-16. Jag tror jag i första hand mejlar biblioteket och frågar om de kan ta fram uppgifter åt mig, annars får jag ta en halvdag ledigt för att besöka dem och gräva i arkiven.

Jag tittade lite på utställningen Tintin till sjöss och blev inspirerad och köpte några Tintin-album. Jag hade velat köpa allihopa. Tintin är underbar: fascinerande historier, inspirerande teckningar och spännande karaktärer. Det är en hel värld att ta del av.

Senaste om nattvakt. Reglerna för nattvakt säger att den som ”på sommaren har båtplats i hamnen eller på hamnplanen för kölbåt, flerskrovsbåt eller motorbåt” ska gå nattvakt. Skrivningen är klar om man har en bild av vad den står för, men jag läste den som att alla som har båt på klubben ska gå nattvakt. Men efter upprepade frågor till flera olika personer i dag framkom att det är i princip bara de som har sommarplats i hamnen som ska gå nattvakt. Och jag har ju ingen sommarplats. Inte än i alla fall.

Båtmässa

Jag var på Båtmässan i dag och hittade en affär alldeles i närheten där jag bor som säljer färg och oljor till båtar. Perfekt! Jag frågade hur mycket linolja som kan tänkas gå åt till en träfolka och han som stod i montern tyckte jag kunde börja med 5 liter. Gah! Det blir mastigt att ta i ryggan på cykeln ut till båten. Men det får väl gå, tillsammans med alla andra fäger och fernissor jag kommer att behöva till vårrustningen. Jag har nog det mesta, färg var liksom den sista pusselbiten, nu är det bara ett antal fina dagar som behövs för att få båten duglig till sjösättningen i slutet av april.

Det var dåligt med båtar på båtmässan, mest bara plastbaljor. Jag tittade i en utan mast för drygt 5 000 000 kr som drog 120 liter bensin per timma. Tanken rymmer 1130 liter, ca. 10 timmar, typ från stan till Gotland. Kostnad? Drygt 10 000 kr.  Hur många dagstripper gör man per säsong? 10? Det blir 100 000 kr bara i ”fraktkostnad”, sedan tillkommer båtplats, skötsel, utrustning, mat och käcka seglarkläder. Fast det är klart, köper man en balja för fem millar kanske hundratusen i bensin, eller om det är disel, inte är så mycket att orda om.

Det fanns ännu större, men jag gick inte in i dem. De intresserade mig inte, de var bara stora och vräkiga och… döda.

Däremot fanns det några skärgårdskryssare i en av hallarna och där blev jag som ett barn, ett ljus, och jag blev helt tagen, fascinerad och fångad av dessa praktverk av svepande linjer, fernissa och levande trä med färg, form och historia. Trä! Hantverk! Något som lever, andas, rör sig. Något som är vackert, inte bara pompöst och uppblåst. Gud, vad vackra de var! Jag kan inte fatta hur man kan bygga något så stort, tåligt och hållbart i trä. Men träd och trä är hållbart, segt, envist och levande. Man känner det när man kommer i närheten av en träbåt, när man känner med handen längs med relingen eller ett kravellskrov. Det lever, inte bara båten utan även han eller hon eller dem som byggde båten. Allt trä, all kunskap, all hantverksskicklighet, alla dessa timmar och dagar och kanske år som det har tagit att foga trä till trä till en båt som kan korsa Atlanten. Helt fascinerande! Det finns inget som det.

Nattvakt

Det sägs att det inte finns dåligt väder, endast dåliga kläder, men en dag som denna är jag böjd att hävda motsatsen: det finns visst skitväder. I dag är det ett jävla skitväder. Det har varit ofattbart grått, blåsigt, kallt och regnigt hela dagen i dag, från tidig morgon till sen kväll. Den enda variationen i vädret har varit enstaka kastbyar och att regnet tilltagit mot kvällen.

Men jag var tvungen att cykla ut till båten i alla fall. Nattvaktslistan sattes upp i dag vid lunch och vill man ha en någotsånär bra dag att gå nattvakten, dvs. en fredag så att man har helgen på sig att vrida tillbaka dygnsrytmen, så bör man vara på plats när den sätts upp. Jag var där några timmar sent och mycket riktigt, varenda fredag i april, maj och juni var redan tagen utom Nationaldagen.

Reglerna kring nattvakten är förresten mycket märkliga. Man måste gå nattvakten parvis, och det är mitt ansvar att se till att jag är två. Går man nattvakten ensam blir man fakturerad 1000 kr vilket är ungefär hälften av kostnaden för att hyra en en (1) vakt från ett vaktbolag.

Ursäkta?

Jag är singel och har ingen flickvän eller fru jag kan tvinga med på ett nattvaktspass, och jag tvivlar på att någon av mina vänner har lust att göra mig sällskap en hel natt för att vakta ett gäng båtar som inte är deras, och för det straffskattas jag med 1000 kr! Var är logiken i det? Det är upplagt för att fejka att man är två: man tar med sig någon som kan gå hem efter ett par timmar och sedan kör man resten av passet ensam. Vem skulle kolla?

Vårrustning

Det börjar bli dags att vårrusta båten. Jag såg något på hemsidan om sjösättning den 20/4 och 27/4, och enligt min båtgranne åker folkbåtarna i först. Vi fikade en stund och pratade om lite allt möjligt, från grannar i trapphus till båtar såklart, och jag lärde mig att:

  • man kan köpa delar till Folkbåt på Folkebådcentralen, mot postförskott,
  • man kan med fördel våtslipa botten och fribord, för hand, botten kan man t.o.m. rengöra med en grov Scotch-Brite, så blir det inte så mycket damm i luften och lungorna,
  • det är bra att börja arbetet uppifrån och ned, som när man städar, och ta rufftak och däck innan fribord och botten,
  • ett treuddsankare på 5 kg med 2 m kätting, så att ankaret lägger sig ned på botten och får ordentligt fäste, fungerar nog mycket bättre än draggen jag har nu.

Det är alltid trevligt att byta några ord med dem som redan kan och har erfarenhet, man lär sig mycket och slipper lägga energi på att fundera över alla de där små sakerna som man inte kan läsa sig till men som man ändå vill ha en uppfattning om, t.ex. hur lång tid det tar att slipa friborden: en dag, några timmar eller kanske bara 45 minuter per sida? Jag kanske inte gör det lika snabbt men nu har jag åtminstone en uppfattning; någonting att gå på.

Efter stormen II

Jag var säker på att det blåste mer i går natt än det gjorde för en vecka sedan, men när jag kom ut till båten nu i kväll såg jag till min förvåning att båthuset hade klarat sig bättre än förra gången. Det hade rört lite på sig och presenningarna hade flyttat sig en del, men de låg kvar och det tog en knapp timma att justera tillbaka dem där de skulle vara, sedan cyklade jag hem igen. Suveränt!

Storm igen

Nu blåser det sådär jävla mycket igen. Nu blåser mitt båthus isär igen. Nu får jag cykla ut och lappa ihop presenningarna på söndag igen. Det börjar bli jobbigt. Jag måste hitta en bättre lösning till nästa år. Man måste kunna lämna båten i princip några månader och veta att den klarar sig. Jävla skitblåst. Sluta!

Solsöndag

hogalidskyrkan.jpgSöndag. En sådan där skön söndag jag inte har haft på länge då man vaknar sent, men inte alltför sent, och solen skiner sådär kraftfullt som den bara kan göra från en stilla och klarblå himmel så här års och allting liksom vår-vrålar åt en ”Ut i solen!” men det är så skönt att ligga kvar i sängen en stund för i dag finns det egentligen inga måsten, bara några saker man skulle kunna göra om man vill, och att åka ut till båten och kolla till den, bara sådär fram och tillbaka, är en av sakerna.

Härligt.

Det kändes lätt att cykla genom stan. På sina ställen var det fullt av folk som var ute och promenerade, nästan lite vårrusiga och hetsiga, som om de hade bråttom ut till det där charmiga kafét någonstans innan alla bord är upptagna och solen går ned. Ute vid båten var det lite lugnare och allt såg okej ut. Den ena presenningen hade flyttat lite på sig men inte mycket och jag gjorde inget åt det. Om det inte blåser alltför mycket lär den ligga kvar. Skönt. Jag cyklade hem igen och stannade en stund vid en kaj för att få lite sol i ansiktet.

Båthus

bathus.pngApropå båthus funderar jag på en annan lösning till nästa år än den befintliga.

Jag har en enkel och spinkig konstruktion i järn nu, ett slags stort plocke-pinn som man enkelt fogar ihop på ett par timmar och drar en press över, så jag slipper förvisso bygga upp ett helt litet hus i trä (jag fattar inte hur folk orkar bygga sådant år efter år, det ser skitjobbigt ut) men jag skulle vilja ha något ännu enklare, och framför allt något som inte rostar vilket nuvarande konstruktion gör. Dessutom behöver den lagas på några ställen och jag vet inte om jag har lust att lära mig att svetsa.

Det jag funderar på är en sådan där enkel konstruktion i aluminium, tror jag det är, som man skruvar ihop med några handgrepp och som brukar stå ovanpå båtar. Jag tänker mig att man köper 2 stycken och bygger ihop en liten specialare, se bild ovan.

Det skulle kunna fungera. Lägg en presenning ovanpå som går ned en bit på sidorna och på gavlarna, så har du ett båthus! Det kommer inte att vara lika stort och förnämligt som ett ”vanligt” båthus men desto mer enkelt, lätt och flexibelt. Du kan ha det tajt när båten bara ska stå och torka, och när det är dags att slipa friborden ”fäller” du enkelt ut ena sidan så att du får plats. På däck kan det komma att bli lite trångt, men inte omöjligt, och vem säger att båten måste vara helt färdig, en riktig pärla, när man lägger den i vattnet? Det viktigaste är väl att man har slipat och målat om friborden och botten, och oljat inuti, ovansidan kan man väl i princip göra sedan när båten ligger i vattnet? Dessutom är det varmare, ljusare och bekvämare att slipa och pensla på sommaren än i ett kallt, mörkt och fuktigt båthus på vintern.

Hmm, det tål att tänkas på.

Det är värt att pröva.

Efter stormen

Jag vaknade strax efter fyra i lördags morse av att ventilen i köket smattrade vilt och vinden tjöt i ventilerna under fönstret: ”Åk uuuuut till bååååååten!” Jag reste mig sömndrucket i sängen och såg trädkronorna utanför stå och headbanga vilt mot marken. Fan! Det här kommer mitt båthus aldrig klara.

När jag kom ut såg jag till min överraskning att både båt och båthus stod kvar. Det kändes förtroendeingivande. Huset hade förvisso gått upp lite här och där men det var snabbt ordnat. Jag hade hört på nyheterna att vinden skulle mojna under dagen och på söndag skulle det vara lugnt, så jag cyklade hem och kände mig lugn. Det blåste väldigt mycket men jag kunde inte avgöra om det var för attt jag hade motvind eller för att det började blåsa upp.

Väl hemma igen blev det tydligare och tydligare för varje timma som gick: det började blåsa upp ännu värre än föregående natt. Det stämde inte riktigt med väderleksrapporten så som jag kom ihåg den. Träden kastade sig om möjligt ännu hårdare mot marken och det var mörkt och kallt där ute. Blåsten kulminerade någon gång sent på kvällen eller under natten. Jag sov förhållandevis ganska bra, bättre än föregående natt, men inte för att jag var säker på mitt båthus utan mer för att jag kände att, äh, nu skiter jag i båten. Antingen står den och huset kvar i morgon eller så har det blåst bort och då cyklar jag väl hem och ändrar titeln på bloggen till ”Han seglade en sommar”.

När jag kom ut på söndagen hade halva presenningen blåst bort. Det var en otäck känsla att se sitt båthus gapa tomt mot himlen. Men det var en del andra presenningar som också fladdrade i vinden. Ett och annat båthus hade säckat ihop också. Först tänkte jag bara göra fast presenningen igen, som den var förut, och sedan cykla hem och ta det lugnt resten av dagen. Men när jag ändå är här, tänkte jag, kan jag väl lika gärna ta tillfället i akt och lägga om presenningarna lite bättre?

Sagt och gjort. Men det var inte enkelt. Jag höll på i sex timmar och kånkade och stånkade med de där presenningarna. De är mycket tyngre än vad man kanske kan tro. Men nu ligger de dubbelt i stället. Om det inte blåser alldeles förfärligt mycket tror jag de ligger kvar också. Poängen med dubbla presenningar är att de är lite tätare och den inre presenningen ska hindra kondensen från den yttre att falla ned på båten.

Vi får se. Det blev lite provisoriskt ändå, trots att jag höll på hela dagen och blev alldeles grön i huvudet av plasten från presenningarna. Jag ska försöka åka ut till helgen och kolla hur det ser ut och kanske lägga om lite. Just nu är det väldigt öppet i gavlarna.